Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Vår framtid, av Edvard Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
TEKNISK TIDSKRIFT
Exhibition. Vid denna hade de flesta engelska
kolonierna egna separata utställningar. Man
erhöll genom dem en samlad god bild över
världsläget. Englands kolonier äro ju spridda över hela
jorden. Alldeles särskilt tilldrogo sig Kanadas och
Australiens välordnade utställningar mitt intresse.
Jag har dem därför fortfarande i gott minne.
Övriga ikolonialutställningar hade sitt intresse
därigenom att de voro exempel på österländska
eller exotiska marknadsplatser, på vilka allehanda
kram såldes. Detta var därtill ofta av tvivelaktig
äkthet. Kanadas och Australiens utställningar
gåvo bilden av energiska, framgångsrika
agrarländer. Någon industri kunde ej iakttas annat
än i så måtto, att man sökte i någon mån
bearbeta lantmannaprodukterna till hållbara,
exportdugliga produkter.
Helt annorlunda var bilden vid Empire
Exhibition 1924, dvs. 16 år senare och efter första
världskriget. Även då hade de engelska kolonierna
separata utställningar. För mig var det
intressantaste på denna väldiga utställning Kanadas,
Australiens och Nya Zeelands utställningar. Man
fick bilden av högtstående livskraftiga länder
med en blomstrande jordbruksnäring. Men även
av länder med en på vissa områden högt
utvecklad och snabbt framåtgående industri, vilken även
strävade till allt vidsträcktare industriella
områden.
Olikheten mellan bilden 1908 och den jag såg
1924 var så utpräglad att jag oemotståndligt
greps därav. Jag tvingades att närmare reflektera
däröver och att ägna fenomenet ett närmare
studium. Jag höll även på hösten 1924 en serie
föreläsningar över de resultat jag kommit till. Andra
ha bekräftat mina iakttagelser. Huvudresultatet
kan sammanfattas så, att den tidigare välbekanta
industriella utvecklingen i Förenta Staterna
håller på att upprepa sig i Kanada, Australien och
på Nya Zeeland.
Sedan de nämnda iakttagelserna gjordes ha
ytterligare 20 år förflutit. Under denna tid har
den observerade industriella utvecklingen
fortsatt. Nu uppleva vi ett nytt världskrig. Vi
iaktta även hur detta accelererar den nämnda
utvecklingen. Betrakta vi världen något
uppmärksammare skola vi finna, att början till en
liknande industriell utveckling kan iakttas på många
andra håll i världen.
Sedan början av detta århundrade har Japan
målmedvetet gått in för att utveckla sig till ett
industriland. Även vi hade före det nu pågående
kriget stark känning därav. Särskilt textilier till
fantastiskt låga priser konkurrerade på svensk
marknad framgångsrikt med både svensika och
andra europeiska textilier. Även på andra
områden ha vi förmärkt Japans industriella
expansion.
Förra världskriget tvingade till en utomordent-
ligt snabb och omfångsrik utveckling av alla
industriella produktioner. Den industriella
rustningen ökade ytterligare efter kriget, särskilt inom
de många nya staterna i Europa. Var och en av
dem ville göra sig industriellt oberoende. Italien,
Polen, Tjeckoslovakiet, Spanien och Grekland
tävlade om att utveckla storindustrier.
Särskilt upplysande är även utvecklingen i Kina.
Till första världskriget bytte Kina livsmedel och
råämnen mot europeiska industriprodukter. Under
ikriget började Kina tillverka särskilt textilvaror i
industriell skala och med industriella metoder.
Denna utveckling fortsatte med ökad energi efter
första världskriget. Snart nog utgjordes 20 % av
Kinas export av industriella produkter. Hade ej
det inhemsika trasslet i Kina börjat och sedan
kriget med Japan kommit, hade Kina i dag varit
ett verkligt industriland. Vi kunna vara
förvissade om, att den en gång inslagna vägen kommer
att fortsättas, när lugn åter blir rådande i fjärran
Östern.
Liknande är utvecklingen överallt i världen. Se
t.ex. på Ryssland, Argentina, Brasilien, Indien,
Sydafrika. Överallt uppbyggnad av industrier.
Och denna utveckling accelereras av det nu
pågående världskriget.
De exotiska länderna kunna ej få industrivaror
från Europa och Förenta Staterna. De tvingas att
fylla sina behov genom egna industrier. Europa
och Förenta Staterna ha förlorat sitt monopol på
att förse världen med industriprodukter. Detta är
kanske det största resultatet, den enorma och
allvarliga förlusten av de två världskrigen.
Vi ha sett huru Ryssland mellan världskrigen
genom sina femårsplaner sökt utveckla sig till en
enorm industristat. Massproduktioner enligt
amerikanskt mönster ha igångsatts. Ryktet har väl
förtäljt, att produkterna stundom voro av
underhaltig kvalitet. Men så småningom lär sig nog det
ryska folket att tillverka varor av
tillfredsställande duglighet. Kanske har redan den ryska
krigs-materielen visat att detta stadium är uppnått. Det
är svårt att säga något med säkerhet. Ty vi veta
ej vad som levererats från England och Amerika
och vad som tillverkats i Ryssland. Men vi kunna
vara säikra på, att efter kriget kommer den ryska
ledningen att hänsynslöst driva fram en väldig
rysk storindustri på allehanda områden.
Vår kännare av Sydamerika, Gustaf Bolinder,
säger 1943:
"De sydamerikanska länderna exporterade före
förra världskriget huvudsakligen råvaror och
importerade fabriksalster. De voro föga
industrialiserade. Jag har förut framhållit att industrien i
Brasilien utvecklats mycket raskt under förra
världskriget. Detta gäller praktiskt taget alla
kontinentens länder.–-De inhemska
industrierna växte sig allt starkare. Det nu pågående
kriget har ocikså främjat industrialstringen.’’
Samma fenomen kan spåras i Indien. Där iakt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
