Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1945 - Vår framtid, av Edvard Hubendick - TNC: 10. Namn på läderliknande produkter, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
TEKNISK TIDSKRIFT
fast fot som halvsjälvständig industri i
exportländerna. Detta åter förutsätter antingen så låga
produktionspriser att vi kunna konkurrera i pris
med andra länder eller också sådana varor, att
de äro mera begärliga på grund av sin kvalitet än
motsvarande varor i exportländerna eller att de
ej kunna produceras i andra länder. Detta
bestyrkes även av Bolinder. I hans förut nämnda
bok anför han: "Man kan fråga sig hur det skall
gå med vår framtida export till Sydamerika. Skall
den inhemska industrien kunna konkurrera ut
den europeiska? Vi för vår del behöva säkerligen
icke misströsta. Våra kvalitetsprodukter
uppsikat-tas i hög grad därute och komma säkert alltjämt
att efterfrågas. Argentina och Brasilien äro
antagligen ännu för årtionden i behov av vår
cellulosa och vårt tidningspapper. Våra stålvaror och
maskiner saknar man i hög grad, där man under
nuvarande förhållanden icke kan få dem. En
nedgång i importen till Sydamerika av mera ordinära
industriartiklar är emellertid sannolik."
De industrier där vårt land har möjlighet att
konkurrera på världsmarknaden på grund av
pris, torde vara lätt räknade. Lika få äro de
industrier, som lokaliserats till vårt land på grund
av felande naturtillgångar i andra länder. Det
återstår då för oss framställandet av varor, vilka
ha en så överlägsen kvalitet, att de trots
konkurrens ined billigare varor från anat håll det oaktat
ha säker och tillräckligt omfattande avsättning.
Vad Sveriges industri beträffar är detta
förhållande även väl känt. Så länge vi kunna
producera maskiner eller andra produkter, vilka äro
bättre än någon annan kan göra dem, är vår
industri livskraftig. Men när andra länder lärt sig
tillverka en lika god kvalitet på något område
till billigare pris, tynar den svenska industrin av.
Vi se sålunda här stora grupper av problem med
vilka vårt folk torde komma att få brottas. Ju
förr vi få dessas problems existens klar för oss
och ju starkare vi känna deras krävande allvar,
desto bättre. De komma att ställa stora
fordringar på vårt folk, på de svenska ingenjörerna och
på de svenska industrimännen.
Jag kan trots detta ej förmå mig att se mörkt
på framtiden. Skola vi kunna bemästra de
väntade svårigheterna, fordras som sagt att svenska
ingenjörer och industrimän äro föregångsmän.
Svensken är ju känd för att vara utpräglat
tekniskt och naturvetenskapligt begåvad. Han är
även utrustad med såväl uppfinnareinstimkt som
uppfinnarebegåvning. I förening med en god
teknisk utbildning bör detta även i framtiden
tillförsäkra svensk industri en rangplats i världen.
I en artikel: "Det nya samhället" i
Skandinaviska Bankens kvartalsskrift för 1944 anför
Gustav Cassel bl.a.: "Ingen stat kan begära att få
plats för sin export om den icke vill bereda
motsvarande plats i sin import. Importen är ju det
yttersta syftet med varje export. Allmänt välstånd
kan endast befordras genom det fria bytet." För
oss torde det ligga så till, att vi ha stort behov
av import. Problemet är att kunna få köpare för
de industriprodukter, som vi vilja exportera. Det
är den svenske ingenjörens uppfinningsförmåga,
den svenske industrimannens
organisationsförmåga och den svenske arbetarens kända
skicklighet, noggrannhet och samvetsgrannhet, som
vi kunna hoppas skola samverka till att vi alltid
ha att bjuda världen så goda produkter, att ingen
kan undvara dem.
TNC
10. Namn på läderliknande produkter
I fråga om namnen på läderliknande produkter råder en
påfallande brist på enhetlighet, vilket har föranlett TNC
att göra en utredning. Denna har på grund av rådande
meningsskillnader varit mycket tidsödande, men resultatet
föreligger nu och meddelas här i form av åtta
benämningar med definitioner, som rekommenderas till allmän
användning. Till grund för de fyra första ligger dels Kungl.
Maj:ts förordning angående förbud mot användning av
papp och konstläder i skodon (Svensk författningssamling
1919, nr 219), dels Kommerskollegii kungörelse angående
undersökning för utrönande huruvida i skodon ingående
material är att hänföra till sådant varuslag (Svensk
författningssamling 1921, nr 113). Sådana namn som
läderimitation och läderersättning böra inte få snävare definition än
den som ligger i själva orden.
konstgjort läder, läderliknande produkt bestående
huvudsakligen av läderavfall i bitar eller finfördelad form (Enligt
officiella bestämmelser skall materialet innehålla minst
75 % läderavfall och högst 25 % fibermaterial ocli skall
ha högst 40 % vattenabsorption)
konstläderpapp, läderliknande papp bestående
huvudsakligen av kemisk trämassa eller textilfibrer eller bådadera
samt mindre mängd mekanisk trämassa, jute o.d. (Enligt
officiella bestämmelser skall mängden "förvedade fibrer"
utgöra högst 25 % av fibermaterialet, och pappen skall ha
högst 40 % vattenabsorption och minst 2 kg/mm2
brottgräns vid dragprov i medeltal för två mot varandra
vinkelräta riktningar)
kemiskt beredd fiberpapp i de officiella bestämmelsernas
mening, läderliknande papp vars fibermaterial genom
kemisk behandling helt eller delvis överförts till en homogen
massa eller genom impregnering erhållit en homogen,
läderartad struktur (Enligt officiella bestämmelser skall
materialet ha högst 40 % vattenabsorption samt minst
2 kg/mm3 brottgräns vid dragprov i medeltal för två
vinkelräta riktningar)
konstläder; under denna benämning sammanfattas de tre
ovannämnda produkterna (Detta står i överensstämmelse
med de officiella bestämmelserna)
pegamoid; detta fabriksnamn, om vars innebörd olika
meningar uttalats, bör undvikas; enligt gängse
uppslagsböcker ingår i produkten bl.a. celluloid
läderimitation; allmän benämning på produkt avsedd att
i första hand imitera lädrets utseende och att ersätta det
för ett eller annat ändamål
läderersättning; allmän benämning på produkt avsedd att
för ett eller annat ändamål ersätta läder
läder papp, (läder) stark papp tillverkad huvudsakligen av
brunslip; benämningen syftar icke särskilt på användning
som läderersättning utan är att anse som reklamnamn för
nämnda papp jämförd med den mindre starka pappen av
vitslip J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
