Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1945 - Byggnads- och reparationsberedskapen, av Ragnar Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(592
TEKNISK TIDSKRIFT
skola utföras, samt den ersättning, som
entreprenören skall erhålla för sitt arbete,
överenskommelse har numera också träffats om det
entreprenadkontrakt, som är avsett att reglera alla
dessa mellanhavanden, framför allt vid den under
krig sannolikt vanligaste arbetsformen, nämligen
arbete på löpande räkning.
En central arbetsavdelning består dels av
nyssnämnda kader, omfattande befäls- och
administrativ personal samt yrkes- och specialarbetare,
dels av erforderligt antal grovarbetare. Kadern
indelas i dels en kaderstomme, dels grupper av
yrkesarbetare såsom trä-, sten-, betong- och
järnarbetare, dels maskinskötare, bilförare och
specialarbetare. Härtill komma byggnadsmaskiner,
redskap och verktyg, tillhörande de
kaderuppsät-tande företagen och myndigheterna. Kadern, som
består av 30—40 personer, kan för mindre
arbetsuppgifter tudelas eller tredelas och vid större
arbeten förstärkas i erforderlig omfattning. I
ar-betsavdelningen ingå utöver kadern 125—175
grovarbetare, vilka tas ut genom vederbörande
länsarbetsnämnd först i samband med arbetets
igångsättande. En arbetsavdelning består sålunda
normalt av 160—200 man.
Med arbetsavdelningarna komma att samverka
mindre specialgrupper, vilka organiseras bland
landets företag inom rörlednings- och
elanlägg-ningsfacken. Dessa specialgrupper, vilka
företrädesvis äro avsedda att användas vid reparationer
och nybyggnader av befästnings-, industri- och
husbyggnadsanläggningar, komma att var och en
normalt bestå av 3—5 monlörer.
Självständiga avdelningar för järnkonstruktioner
för broar, vattenkraftverk och
industrianläggningar m.m. ingå även i organisationen. Dessa
avdelningar uppsättas av mekaniska verkstäder
som ha lämplig personal, maskiner och verktyg.
Principen vid avdelningarnas uppsättande har
varit att kunna utnyttja företagen och
myndigheterna i så obeskuret skick som möjligt.
Arbetsavdelningarna organiseras därför så att de ansluta
sig till företagens och myndigheternas normala
verksamhetsområden. Särskilda arbetsavdelningar
komma sålunda att finnas för utförande av
befästningsarbeten, av väg-, terrasserings- och
flygfältsarbeten, av vatten- och brobyggnader samt
av husbyggnads- och industrianläggningar.
Reparation och iståndsättande av lindrigt
skadade bostads- och kontorsfastigheter samt
kommunala och kommunalt betonade verks
byggnader och anläggningar beräknas påvila
civilförsvaret. Mindre skador på gator, tillfartsleder,
vatten- och avloppsledningar samt liknande
anläggningar inom större och medelstora städer och
samhällen måste i allmänhet repareras genom
kommunernas egna arbetsorgan. Arbeten av större
omfattning på sådana objekt utföras däremot av
centrala BRB efter föregången hänvändelse från
vederbörande myndighet.
Kaderpersonalen tas ut av vederbörande företag
och myndighet, och särskilda avtal träffas dem
emellan om tjänstgöringsskyldighet i BRB.
Personalen registreras hos BRB. Grovarbetarna
komma däremot, som nämnts, att tas ut genom
respektive länsarbetsnämnd för varje särskilt
arbete. För att få en "mobiliseringsreserv"
kommer dock ett antal grovarbetare att registreras för
BRB i länsarbetsnämndernas beredskapsregister.
I den mån frivillig överenskommelse träffas skall
personalen inom BRB (både lokala och centrala)
till eget och arbetsplatsernas försvar redan under
fred anslutas till Hemvärnet i form av e!t
Driftvärn. Driftsvärnsmännen avses bli beväpnade samt
erhålla särskild dräkt med emblem.
Nu nämnda kadrar, specialgrupper m.m. ha icke
kunnat uppsättas enbart med icke
krigstjänstskyldig personal. Särskilt ha svårigheter uppstått
i fråga om arbetsledare, maskinskötare,
reparatörer, värme- och elinstallatörer samt chaufförer,
vilka kategorier huvudsakligen återfinnas inom
värnpliktsåldern. Värnpliktig personal har därför
i viss utsträckning måst tas i anspråk och blivit
krigsplacerad vid BRB. Emellertid har det varit
nödvändigt att begränsa antalet krigsplacerade på
grund av det militära behovet av framför allt
tekniskt utbildad personal.
Såsom en viktig detalj i organisationen ingå
reparation av motorfordon och motorredskap
samt uppläggning av lager av reservdelar för
viktigare maskiner. Frågan om både de civila och
de militära motorfordonens reparationenr har
numera lösts genom tillsättandet av ett centralorgan
härför inom Arméförvaltningens tygavdelning.
Ett reservdelslager har tryggats för BRB.
Om den administrativa handläggningen av
ärenden inom BRB samt samarbetet med myndigheter
må följande framhållas. Av flera skäl har det
ansetts lämpligt att organisationschefens ställning
gentemot olika myndigheter borde vara
densamma i fred som i krig. En relativt ovanlig lösning,
som emellertid i detta fall får anses starkt
motiverad, har därvid valts. Såsom ansvarig för
beredskapen har organisationschefen i
administrativt hänseende sålunda ställts direkt under
överbefälhavaren och i teknisk-ekonomiskt
avseende under chefen för Arméns
fortifikations-förvaltning. I anslutning härtill har hans
verksamhetsområde uppdelats på två kontor, förlagda
inom Fortifikationsförvaltningen, nämligen
Organisationskontoret och Byggnadskontoret. Dessa
kontor skola tills vidare finnas under fred och krig.
Ledningen av lokala BRB är i såväl
teknisk-ekonomiskt som administrativt hänseende förlagd
till vederbörligt ämbetsverk eller företag. I
administrativt hänseende är den lokala beredskapen,
såsom enhet betraktad, underställd
organisationschefen, som sålunda bland annat har en viss
kontroll över uppsättandet av erforderliga
arbetsorgan samt skyldighet att medverka vid anskaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
