Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1945 - Grundstrukturens och grafitinlagringars inverkan på gjutjärnets egenskaper, av Gustav Meyersberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(642
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Gjutjärn, kvalitet B; t.v. 60 ggr, oetsat, t.h. 300 ggr,
etsat.
detta och utpräglad både i grafitkropparnas
storlek, tjocklek och kanternas utformning.
Storleksordning växlar från 0,01 mm ända till 1 mm, ja
t.o.m. 2 mm vid särdeles grov utbildning. Roll8
lyckades tillverka plastiska modeller genom att ta
mikrofotografier av på varandra följande skikt,
urklippa konturerna av de enstaka bladen och
sedan klistra dem över varandra. Fig. 2 visar ett
exempel därpå. De mörka streck och nålar, som
framträda på oetsade snittbilder (fig. 3 och 4),
äro sålunda grafitinlagringarnas snittytor med
bildplanet och de mer utbredda fläckarna
skärningar, som gå flackare genom bladen. Heike och
May försökte att schematiskt typisera de
förefintliga grafitformerna9 (fig. 5).
Grafitens specifika vikt är med 2,1 mycket lägre
än stålets. Gjutjärnets specifika vikt skulle kunna
beräknas ur det rena järnets specifika vikt (7,8)
nedsatt i enlighet med järnbeledsagarnas och
grafitens andelar. Därmed erhålles omkring 7,5. I
själva verket är ändock gjutjärnets specifika vikt
mindre; den ligger mellan 7,2 och 7,3, alltså med
3—4 % under vad som genom räkning erhålles.
Skillnaden måste hänföras till alltid
förefintliga mikroskopiska ihåligheter (porositet), små
sprickor etc. Men också grafitinlagringarna
innesluta ihåligheter, som uppskattas till 2—3 %8.
Grafitens hållfasthet är så låg jämförd med
stålets, att grafitinlagringarna kunna anses som icke
bärande avbrott inuti grundstrukturen. Därav
framgår en antagonism mellan grundstruktur
och grafit, i det att det förstnämndas hållfasthet
nedsättes genom den senare.
Tvärsnittsminskning
Det ligger nära till hands att hänföra
hållfasthetens nedsättning till förminskningen, som det
bärande tvärsnittet omedelbart undergår. Dess
storlek beror väsentligen på grafitmängden men
även på dess fördelningssätt. Det belyses genom
fig. 6.
Antas 2,5 % grafitlialt, ett tal av vanlig
storleksordning, så upptar grafiten nästan 9 vol.-%, då
ju grafitens täthet bara utgör 0,28 av
grundstrukturens. Fig. 6 a visar volymförhållandet, fig. 6 b
Fig. i. Gjutjärn, kvalitet E; t.v. 60 ggr, oetsat, t.h. 300 ggr,
etsat.
tvärsnittsminskningen för det fall att grafiten
likformigt fördelas över alla tvärsnitt lodrätt mot
dragaxeln. Minskningen utgör likaledes 9 % •
I verkligheten finns aldrig en sådan regelbunden
anordning. Avbrotten inom de olika längs
dragaxeln följande tvärsnitten äro fastmer växlande.
Fig. 6 c visar detta förhållande på överdrivet sätt.
Prismat i kubens mittaxel uppdelas här i flera
prismor av lägre höjd, så att varje gång ett skikt
med avbrott följes av ett utan. Då utgör
minskningen ej mera 9 % utan t.o.m. 18 %. Avgörande
för draghållfastheten är ju inte medeltvärsnittet
utan det minsta förefintliga. Därav framgår att
en grundstruktur med 75 kg/mm2 draghållfasthet
(fig. 1) nedsättes till 75 X 0,82 62 kg/mm2. Men
i själva verket uppvisar ett sådant gjutjärn inte
62 utan endast 22 kg/mm2! Minskningen utgör
alltså nästan 70 % och inte 18 %. Dessutom
måste redan 18 % anses som överdrivet högt;
mer än 10—11 % borde man inte anta. Om
sålunda tvärsnittsminskningen obestridligen
medverkar för att nedsätta hållfastheten, så räcker
den inte till att förklara den verkliga
nedsättningen. Andra, tyngre vägande faktorer måste
dessutom finnas, som föranleda huvuddelen av
det faktiskt inträdande försvagandet.
Det är inte bara hållfastheten som nedsättes
Fig. 5. Grafitgradering (enl. Heike och May).
Fig. 6. Grafitvolym inom gjutjärn (2,5 vikts-%).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
