Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1945 - La Mont-ångpannan i Sverige, av Torsten Wykman - Gasledningen Saratov—Moskva, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(672
TEKNISK TIDSKRIFT
endast några exempel, som visa vilka möjligheter,
som stå till buds för konstruktören tack vare
tvångscirkulationen. I detta sammanhang kan
förtjäna omnämnas, att största delen av de
specialkonstruktioner i samband med La
Mont-pan-nor, som kommit till användning i Sverige, helt
utarbetats av den svenska firma, som tillverkar
La Mont-pannorna för den svenska marknaden.
Matarvattenfrågan
Innan jag avslutar denna redogörelse för La
Mont-pannan och dess olika utföringsformer vill
jag med några ord även beröra
matarvattenfrågan. Det sägs nämligen ofta, att man icke kan vara
säker på La Mont-pannans goda funktion, såvida
icke matarvattnet utgöres av kondensat. Detta är
en fullkomligt felaktig uppfattning. Endast ett
mycket ringa antal La Mont-pannor har tillgång
till enbart kondensat som matarvatten. De flesta
anläggningar måste använda råvatten, som
avhärdas kemiskt på vanligt sätt med basutbytesfilter
och efterföljande trinatriumfosfatdosering i själva
pannan. Vid många La Mont-pannor håller
sålunda det obehandlade råvattnet en hårdhet av
ända till 20 tyska hårdhetsgrader. I Tyskland
äro matarvattenhårdheter av denna
storleksordning t.o.m. regel. La Mont-pannan är sålunda ej
mera fordrande med avseende på matarvattnet
än vilken modern högtrycksångpanna som helst.
Visserligen äro tuberna i La Mont-pannan på
grund av sin längd och ofta komplicerade form ej
möjliga att rengöra mekaniskt, varför kemiska
lösningsmedel måste tillgripas vid en eventuellt
uppkommen pannstensbeläggning, men detta är
i regel fallet även vid andra högtrycksångpannor.
I och med att moderna ångpanneanläggningar i
allt större utsträckning installeras inom
industrin, har insikten om att varje uppkomst av
pannsten alltid medför riskmoment med avseende
på driftstörningar allt mer kommit in i allmänna
medvetandet. Alla moderna typer av ångpannor
ha nämligen i regel hårt belastade eldytor,
särskilt i eldstäderna, varför även ett relativt tunt
pannstensskikt medför risk för tubläckor. Denna
risk är givetvis större, ju högre trycket är.
Dessutom innebär ju alltid en pannstensbeläggning
nedsatt värmeöverföring i tubsystemet och
därmed en försämring av verkningsgraden hos
pann-aggregatet, som ej bör underskattas.
För att man skall vara säker på att pannsten
ej kan uppkomma i ångpannorna, måste
matar-vattenbehandlingen ständigt kontrolleras genom
regelbundna vattenanalyser. Dylik fortlöpande
kontroll av matarvattenbehandlingen är därför
numera regel vid alla moderna
ångpanneanläggningar, oavsett vilken panntyp som användes. För
vattenkontrollen ha också numera enkla
analysmetoder utarbetats, så att i regel den ordinarie
pannrumspersonalen kan utföra analyserna, utan
att arbetet på något sätt behöver betungas härav.
Gasledningen Saratov—Moskva. På senare tid har man
i Ryssland upptäckt väldiga fyndigheter av naturgas. I juli
1942 gjordes de första provborrningarna vid byn Jelsjanka
18 km från Saratov, vilka mycket snart kröntes med
framgång. Redan tre månader senare började man bygga den
första stora gasledningen från Jelsjanka till Saratov.
Senare ha ytterligare 19 fyndigheter upptäckts.
Sedan man började utvinna gas i dessa trakter har det
ekonomiska livet i Saratov undergått mycket stora
förändringar. Under de senaste två åren har man kunnat
ersätta 400 000 t kol och omkring 70 000 t olja med gas.
Det har byggts ännu en stor rörledning för gas mellan
Jelsjanka och Saratov. Stadens industri och
stadshushållning m.m. erhåller över 1 miljon m3 gas om året. Gas
levereras till över 60 industriföretag, däribland två elverk
och en rad stora fabriker samt bad- och tvättinrättningar,
sjukhus och bostadshus.
Det bränsle, som numera förbrukas av Saratovs elverk,
utgörs till 85 % av gas. Verkets årliga bränslekostnader ha
sjunkit med 3 miljoner rubel. Dessutom har man under
det senaste året sparat in 6 000 MWh och 10 % av
arbetsstyrkan.
Tidigare eldade man i Saratovs alla bagerier med ved,
vilket drog 90 000 m3/år huggen ved. Genom övergång till
gaseldning spara bagerierna 7 miljoner rubel om året och
deras produktion har ökat 15 %. Tillgången på naturgas
är så stor i Saratov-distriktet att man har beslutat dra en
gasledning Saratov—Moskva.
Trots kriget ha Moskvas industri och förvaltning under
de senaste åren undergått en mycket kraftig utveckling.
Likaså ställer den ständigt växande trafiken i
huvudstaden allt större krav på kommunikationsmedlen. Allt detta
frestar alltmera bränsleförsörjningen. Under de senaste
två åren har man visserligen lyckats fördubbla brytningen
av kol i Moskvas omgivningar och avsevärt öka
produktionen av torv och ved men dessa åtgärder ha icke varit
tillräckliga för att tillfredsställa huvudstadens alltmer
växande behov av bränsle. Svårigheterna ökas därigenom
att tillförseln av kol från Donbäckenet i hög grad har
minskats under krigsåren, varför man har varit hänvisad
till att använda det underhaltiga moskvakolet. Man har
dessutom försökt att minska konsumtionen av flytande
bränsle, som behövs för krigföringen. Detta har haft till
följd att vedförbrukningen har fördubblats.
Den nya gasledningen, som möjliggör en fem gånger
större gasförbrukning i Moskva, kommer att få en
kolossal betydelse för huvudstaden, över 500 miljoner m3 gas
komma att levereras, vilket beräknas medföra en
minskning av vedförbrukningen med omkring 3 miljarder m3.
Tusentals hushåll komma att förses med naturgas, och
ett stort antal bostadshus kommer att värmas upp med
gas i stället för med ved. Dessutom komma bagerier,
sjukhus, bad, tvättinrättningar och skolor att eldas med gas.
Nedskärningen av vedförbrukningen är av största
betydelse, bl.a. därför att skogarna i Moskvas omgivningar
ha utsatts för så kraftig avverkning att de hålla på att
försvinna. En annan stor fördel med gasen är att den är
ett rökfritt bränsle. Förbränning av gas i stor skala
kommer därför att ha som följd att luften i Moskva blir renare.
Ledningsbygget blir ett väldigt företag. Ledningen blir
783 km lång; den kommer att skära 90 floder och 5 sjöar
och korsa 13 järnvägar och lika många landsvägar,
övergången till gaseldning kommer att medföra väldiga
arbeten även i Moskva. Under 1945 måste man sålunda
lägga ned ett gasledningsnät på 100 km längd, vartill
komma själva husledningarna. Alla arbeten med den nya
gasledningen skola enligt de uppgjorda planerna vara färdiga
i november 1945. Medan det stora bygget pågår måste ett
nät av skolor och kurser organiseras för utbildning av folk
för gasapparaternas skötsel. En annan sak är att lära
allmänheten att elda med naturgas, som betydligt skiljer sig
från den vanliga lysgasen bl.a. genom att värmevärdet är
omkring det dubbla (Pravda jan. 1945). r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
