Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1945 - Anstrengungshypothesen, av Oq - Science and Industry, av E Ingelstam - TNC: 12. Spole, rulle, trumma m.m., av J W - Problemhörnan, av A Lg - Rättelse, av Bengt E Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1945
679-
Anstrengungshypothesen, av C F Kollbrunner & M
Meister. Mitt. Forschg u. Konstr. Stahlbau 1944 h. 1.
Lee-mann & Co., Zürich 1944. 57 s., 23 fig.
Det första häftet i denna nya skriftserie, som är utgiven
av A G Conrad Zchokke, innehåller en översikt över frågan
om materialpåkänning vid fleraxligt spänningstillstånd.
Förf. använda härvid den nu ofta förekommande
framställningsmetoden, varvid det aktuella spänningstillståndet
representeras genom sina tre huvudspänningar öi, o2, a3 i
ett koordinatsystem. Gränstillstånden framställas då av
ytor, som för isotropt material ha egenskapen att
sammanfalla med sig själv efter rotation ett tredjedels varv
omkring huvuddiagonalen øi = ø2 = En tämligen
fullständig sammanställning av äldre litteratur är medtagen. Förf.
påvisa principiellt hur gränsytorna för brott och plastisk
flytning kunna skära varandra, varigenom samma material
kan komma att uppvisa såväl "spröda", deformationslösa
brott som brott föregångna av plastisk deformation.
Den litteratur som avser flytgränsens beroende av
spänningsfördelningen vid inhomogent spänningstillstånd — det
i praktiken nästan alltid förekommande fallet — synes
förf. icke alls fått upp ögonen för. Oq
Science and Industry. Report ön the extension of
scien-tific research in Manchester University. Manchester
Uni-versity Press 1944. 27 s. 1 sh.
Inom Manchesteruniversitetet har man gjort en
undersökning om status och prognos för dess institutioners
samarbete med industriföretagen. Särskilt gäller det de
kemiska och elektrotekniska fackavdelningarna — vår
dualism mellan teknisk och grundläggande vetenskaplig
utbildning känner ju ej Storbritannien på samma sätt —
och i häftet redovisas intressanta synpunkter på
universitetets möjligheter till sådan forskning och utbildning som
väl gagnar näringslivet och därmed återverkar gynnsamt
på universitetet självt. E Ingelstam
TNC
12. Spole, rulle, trumma m.m.
Ovanstående termer, och några andra därmed besläktade,
förekomma i så skiftande betydelse att det är mycket
svårt att finna någorlunda acceptabla regler för deras
användning. När en formvara sådan som tråd eller band
är upplindad på en stomme, användes i många fall samma
namn för det hela och för enbart den lindade formvaran
och ibland även för enbart stommen. Detta är en språklig
företeelse av ganska vanligt slag, och sammanhanget ger
väl oftast besked om hur termerna skola förstås, men
logiskt tillfredsställande kan ett sådant sakernas tillstånd
inte kallas. Full entydighet är ej att hoppas på, men vissa
förbättringar ligga inom räckhåll, och TNC
rekommenderar att följande riktlinjer följas i den mån så är möjligt.
Endast de ordbetydelser äro nämnda som hänga samman
med upplindning av formvara;
spole, rörformigt ihålig kropp bildad av lindad formvara,
vanligen tråd eller liknande, oftast men ej alltid
inbegripande inre stomme; t.ex. magnetspole, garnspole; när
det gäller lindningar i elektriska maskiner skiljer man
mellan härva, som är förlagd i spår, och spole, som är
uppträdd på en polkärna;
rulle, ihålig och i regel cylindrisk rotationskropp bildad
av lindad formvara, oftast men ej alltid inbegripande inre
stomme; t.ex. pappersrulle, filmrulle, trådrulle; avses
endast stommen bör man säga tomrulle e.d. enligt anvisningar
här nedan under "stomme";
stomme i spole, rulle o.d. kan i tillämpliga fall även kallas
hylsa, pipa, rör osv.; stomme i spole kan kallas
spol-stomme, spolhylsa osv. eller i olindat skick möjligen
tomspole; stomme i rulle kan kallas rullstomme eller i
tillämpliga fall tomrulle, trärulle e.d.;
"bobin" bör undvikas, framför allt i betydelsen kropp
bildad av lindad formvara, och även i den mera tolerabla
betydelsen av stomme bör termen helst ersättas med
sistnämnda ord eller dess synonymer enligt ovan;
trumma, till upplindning av formvara för transport eller
förvaring avsedd stor stomme, i det typiska fallet formad
som en ihålig cylinder med bottnar, t.ex. kabeltrumma
ring av tråd eller band e.d., kropp bildad av till ringform
lindad formvara, utan stomme men tillräckligt stel att dock
inte nämnvärt deformeras av den egna tyngden; t.ex.
stål-bandsring, koppartrådsring
planring, ring av band lindat varv på varv till en plan
spiral J W
Problemhörnan
Problem 6/45 var följande: "Fig.
visar en sektion av en
transformatorkärna, vars hörn begränsas av
en given cirkellinje. Hur skola
vinklarna oc och ß väljas för att kärnans
area skall bli så stor som möjligt?"
Om spolens radie väljes == 1 blir
arean av den inom en kvadrant
fallande delen av kärnan
A i= sin oc eos oc + sin ß eos ß —
— sin oc sin ß
Maximum av A inträffar när de
dA
båda partiella derivaterna
3 oc
och
dA
dß
bli i= 0. Härav
eos3 oc
-eos2 ß
sin oc — eos oc sin j
- sin2 ß — sin oc eos ,
i=0
= 0
dvs. eos 2 oc := eos oc sin ß \
eos 2 ß i= sin oc eos ß f
Subtraheras dessa ekvationer, får man
eos 2 oc — eos 2 ß\= — sin (oc — ß)
som kan skrivas
2 sin [oc + ß) - sin (oc — ß) i= sin (oc — ß)
Denna ekvation har som synes de båda rötterna
A) sin (oc — ß) 0 dvs. oc i— ß
B) sin (a + ß) = »/■ dvs. oc + ß30°, 150° osv.
Den första roten ger vid insättning i (1)
tg 2 a e= 2, varav 1 — tg2 oc = tg oc
\/5 — 1
(1)
tg a
0,618 dvs. oc = p = 31,72
Den andra roten ger ett negativt värde för endera oc
eller ß och måste sålunda förkastas. Lösningen blir alltså
oc <= ß >= 31,72°. Fyllfaktorn beräknas härav till 0,787.
Ovanstående är återgivet efter en av U Olsson insänd
lösning. På liknande sätt har uppgiften behandlats av N F
Enninger, L Simonsson, A Norrman, M Grenander, B
Kihl-gren, H Carlsson samt sign. Be och ög. — Hrr Palmblad
och Enninger påpeka att det exakta maximivärdet för
kärnarean inom en kvadrant utgör Ve (^5 — 1) alltså samma
uttryck som för tg oc.
Problemhörnan återkommer härnäst i september. A Lg
Rättelse: I min artikel "Vibreringsteknikens användning
inom industrin" i Tekn. T. 1945 s. 557 ha text och bild till
fig. 8 tyvärr ej blivit fullt liktydiga. Bilden är sålunda
hämtad ur firma Jeffrey-Traylors katalog och avser närmast
denna firmas vibratorer, under det att texten hänvisar till
verkan av en vibromagnet, dvs. en vibrator av AB
Vibro-Verkens tillverkning. Bengt E Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
