- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
683

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Internationella prototyper, riksprototyper och huvudlikare, av Torsten Swensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 juni 1945

683-

Fig. 2.
Kilogramprototyp.

totypen förvaras under dubbla glaskupor på en
platta av kvarts p, omgiven av en metallmuff g
med en polerad platinaring (fig. 2). Hela
anordningen är inställd under ytterligare en glaskupa,
som vilar på en glasplatta med gummiring.

Sedermera har meterprototypen år 1919
inlämnats till internationella byrån för förnyad
undersökning. Man hade nämligen förmodat, att de
skiljaktiga värdena på dilatationen, som erhållits
för de olika meterprototyperna, sannolikt berodde
på försöksfel och att de borde ha samma
utvidgningskoefficient, då de voro framställda ur
samma smälta. Den förnyade undersökningen
bekräftade detta och en gemensam
utvidgningskoefficient beräknades. Därigenom blev
emellertid även den kalkylerade längden vid 0° ändrad.
Enligt tilläggscertifikat, sanktionerat av den
åttonde allmänna konferensen år 1933, är längden hos
prototypen nr 29

1 m — 2,52 /t + 8,621 tju + 0,00180 fju ± 0,2 y,

Även kilogrammet har vid internationella byrån
underkastats förnyad komparation år 1899,
varvid dess massa befanns vara 1 kg — 0,044 mg,
vilket icke föranledde något förnyat certifikat.

Internationella definitioner på meter och kilogram

Vid senare internationella konferenser har en del
förtydliganden gjorts. Sålunda uttalade den tredje
konferensen år 1901:

"Le kilogramme est l’unité de masse; il est égal
à la masse du prototype international du
kilogramme."

Den sjunde konferensen fastställde år 1927
följande definition för den internationella
meter-prototypen:

"L’unité de longueur est le Mètre, défini par la
distance, à 0°, des axes des deux traits médians
tracés sur la barre de platine iridié deposée au
Bureau international des Poids et Mesures, et
déclarée Prototype du Mètre par la Première Con-

férence générale des Poids et Mesures, cette règle
étant soumise à la pression atmosphérique
normale et supportée par deux rouleaux d’au moins
un centimètre de diamètre, situés symétriquement
dans un mème plan horizontal et à la distance
de 571 mm l’un de l’autre."

Den åttonde konferensen har år 1933 provisoriskt
antagit den termodynamiska temperaturskalan,
varvid vattnets fryspunkt och kokpunkt vid
atmosfäriskt normaltryck betecknats med 0° och
100°. Det atmosfäriska normaltrycket fastställdes
provisoriskt såsom trycket vid
normalaccelerationen (fastställd på den tredje och femte
konferensen åren 1901 och 1913 till 9,80665 m/s8) av
760 mm kvicksilver med tätheten 13,5951 g/cm3.

Svensk lagstiftning

Metersystemet infördes i Sverige genom
förordningen den’ 22 november 1878. Nu gällande lag
om mått och vikt är daterad den 11 maj 1934.

Enligt lagens terminologi är vikt liktydigt med
massa. Enhet för längd är metern och enhet för
vikt kilogrammet. Metern och kilogrammet
representeras i enlighet med definitioner, fastställda av
allmänna konferenser för mått och vikt, av de
internationella prototyperna för metern och
kilogrammet, vilka sanktionerats av allmänna
konferensen för mått och vikt i Paris år 1889 och
förvaras av internationella byrån för mått och
vikt i Sèvres.

Kopian nr 29 av den internationella
meterprototypen och kopian nr 40 av den internationella
kilogramprototypen, vilka kopior överlämnats till
Sverige vid allmänna konferensen för mått och
vikt i Paris år 1889, skola här i riket såsom
riksprototyper tjäna till yttersta efterrättelse för
bestämning av längd, yta, rymd och vikt.
Riksprototypernas längd och vikt skola anses vara de i
senaste certifikat från internationella byrån för
mått och vikt angivna.

Utom riksprototyperna skola för metern och
kilogrammet finnas huvudlikare, vilka för
bestämning av längd, yta, rymd och vikt skola äga
högsta vitsord, därest Konungen icke förordnar
om användande av riksprototyperna.

Enligt justeringskungörelsen den 22 juni 1934
skola riksprototyperna för metern och
kilogrammet jämte tillhörande termometrar förvaras av
Mynt- och Justeringsveriket i brandfritt valv och
inom detta i brandfritt skåp med två olika lås,
vilkas nycklar förvaras, den ena i
Finansdepartementet och den andra hos Mynt- och
Justerings-verket. Riksprototyperna skola användas vid
bestämning av huvudlikarna för metern och
kilogrammet. Då riksprototyperna skola användas
skola Vetenskapsakademien samt Myntverket utse
var sitt ombud, vilka jämte ett av K. M:t utsett
ombud få nycklarna till förvaringsskåpet.
Ombuden skola närvara såväl vid prototypernas
uttagning som vid deras inläggning i förvaringsskåpet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free