Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Internationella prototyper, riksprototyper och huvudlikare, av Torsten Swensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1945
687-
placerad på samma höjd som vikterna på
vågskålarna.
Temperaturen i våghuset bestämmes med två
termometrar, levererade av Fuess och indelade i
0,1°. Dessa placeras symmetriskt i våghuset på
var sin sida om vågen. De äro
korrektionsbestämda gentemot en normaltermometer med certifikat
från Physikalisch-Technische Reichsanstalt,
varvid korrektionerna fastställts på 0,01°.
Relativa fuktigheten bestämmes genom två
hår-hygrometrar, korrigerade efter varje dags
kom-paration med en Assmans
aspirationspsykro-meter.
Vägningarnas utförande
Vid de noggranna vägningar, som det här är
fråga om, kan man icke genom påläggande av
vikter inställa vågen till samma jämviktsläge som
i obelastat tillstånd. Man gör i stället så, att man
med vikter utjämnar till ungefärlig jämvikt och
därefter beräknar jämviktsläget ur den
svängande vågens utslag. Genom en särskild vägning med
en tilläggsvikt på ena vågskålen erhålles vågens
känslighet uttryckt i antalet skaldelar per
milligram eller dess inverterade värde, antalet
milligram per skaldelar. Ombytas vikterna enligt
Gauss kan en massbestämning sålunda ske genom
tre delvägningar. För att eliminera ändringar i
temperatur, lufttryck och fuktighet under en
komparationsserie, upprepas vägningarna i
motsatt följd, varför sex delvägningar ingå i en serie.
Vid komparation mellan vikterna A och B göras
sålunda följande vägningar, där oc betecknar
till-läggsvikten för känslighetsbestämningen.
Vänster Höger
Jämviktsvågskål vågskål läge
1 ..........................................A — B + oc bi
2 ..........................................A — B b-i
3 ..........................................B — A b3
4 ..........................................B — A bx
5 ..........................................A — B &s
6 ..........................................A — B + oc b6
Jämviktslägena vid de olika vägningarna
bestämmas genom iakttagande av fem på varandra
följande vändpunkter, ßt—ß5, i vågbalkens
svängningar, enligt formeln
JL=1 (fr +#, + /&> ■ ßi+ßi]
2 \ 3 1 2 /
För de sex ovannämnda vägningarna erhållas
sålunda sex jämviktslägen bx—bß, av vilka
medeltalet tas för symmetriskt liggande värden,
sålunda
bi+ bß ,
bi-\- bh
2 =
Ur dessa värden kan skillnaden mellan A och
B beräknas, varvid till en början antas, att A och
B ha samma volym. En skaldels utslag motsvarar
vikten E och v o är jämviktsläget i obelastat
tillstånd. Följande ekvationer erhållas
Av = (B + ot]-h + E[yi— xp0)h (1)
Av = Bh + Etyi — y>o)h (2)
Bv= Ah -f E(v2 — Vo)h (3)
oc
Ur (1) och (2) fås Et= —-r, som vid insätt-
Vi — Vi
ning i differensen mellan (3) och (2) ger
v(B — A)=h(A — B) + h-oc-W*~W)
V i —Vi
,, . h v2 — Vi oc V2 — Vi
B—A= • a–r = TT–r
v + h vi — Vi 2 vi — Vi
Förhållandet —r—r- kan nämligen med tillräck-
v-†- h
lig noggrannhet sättas lika med —, då det skall
V2 — Vi
multipliceras med det lilla talet a • J—~—z~r.
Vi — Vi
Äro vikternas volymer icke lika stora, måste
enligt det föregående anbringas luftkorrektion,
varför slutformeln blir
2 vi — Vi
där Vb och Va1 äro vikternas volymer vid den
rådande temperaturen och X lufttätheten.
För att erhålla gynnsammast möjliga vägning
bör V2 vara så vitt möjligt lika Vi> dvs. vikterna
böra i luft ha samma skenbara vikt. Huvudlikaren
måste därför belastas med ca 90 mg, något olika
vid olika lufttäthet. Av denna anledning
bestämmes luftens täthet approximativt någon timme före
komparationens början, varefter tilläggsvikternas
massa beräknas. Närmast antal hela milligram
C ur verkets huvudnormalsats placeras därefter
på huvudlikaren.
Vikterna insättas på vågskålarna minst 12 h före
en komparation, varvid vågskåpet får stå öppet
och först tillslutes 1 h före vägningarnas början.
Dessa utföras på följande sätt. Barometer och
barometertermometer, vänster och höger
vågtermometer och vänster och höger hygrometer
avläsas. Termometrar och hygrometrar avläsas med
kikare på ca 2 m avstånd. Barometern avläses på
0,01 mm, termometrarna på 0,01° och
hygromet-rarna på 0,1 %. Därefter utföres en
känslighetsbestämning med en massbestämd 2 mg ryttare,
varvid fem vändpunkter observeras, liksom vid
alla övriga vägningar. Sedan ryttaren borttagits,
utföres ånyo en vägning, varefter vikterna
omflyttas och vägas. Därefter göras ånyo
avläsningar på barometer, termometrar och hygrometrar.
Vägningarna upprepas därefter i motsatt följd
och slutligen avläsas barometer, termometrar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
