Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1945 - Undersökning av perspektivet hos en panoramamålning, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(700
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Olika typer av camera obscura; t.v. Kirchers camera 1671; i mitten camera från 1700-talet; t.h. Zahns
transportabla camera 1665.
Diskussion av resultaten
Genom den ovan relaterade undersökningen har
visats, att Vermeulens målning över Stockholm
från 1600-talet i dess viktigaste parti är en så
noggrann centralprojektion, att den med all
sannolikhet ej kan ha utförts på fri hand. Det
ligger närmast till hands att anta, att Vermeulen
har använt sig av den på denna tid kända camera
obscura, ehuru även andra hjälpmedel kunna
tänkas ha förekommit, såsom kartor och
vinkelmät-ningsinstrument. Ett fullständigt bindande bevis
för att camera obscura skulle ha använts, torde
med ovan angivna metoder knappast vara möjligt
att ge på grund av svårigheten att i målning och
terräng identifiera tillräckligt antal punkter. Med
hjälp av äldre kartor skulle måhända uppgiften
kunna lösas tillfredsställande, förutsatt att
kartorna äro tillförlitliga, vilket ingalunda torde vara
givet. Jag har för avsikt att om möjligt i
framtiden utvidga undersökningen i denna fråga.
Det finns emellertid vissa omständigheter, som
tyda på att konstnären har använt sig av camera
obscura. Steneberg har i sitt tidigare citerade
arbete påpekat att Vermeulen varit elev till
Rem-brandtlärjungen Samuel van Hoogstraeten, som
år 1678 i Rotterdam utgav en lärobok, i vilken
bl.a. även camera obscura beskrives och
anbefal-les. Att kameran varit känd i Sverige vid
1600-talets slut framgår av ett arbete av professor
Harald Wallerius i Uppsala, som ägnar ämnet
relativt stort utrymme. Även den omständigheten,
att målningen i sin helhet ej visat sig vara en
enhetlig centralprojektion, kan tolkas såsom en
antydan om, att camera obscura använts. Om
nämligen mekaniska hjälpmedel eller kartor använts,
borde hela målningen utan svårighet kunnat göras
på ett enhetligt sätt och det vore förvånande, om
den i övrigt så noggranne Vermeulen skulle ha
brustit i konsekvens på denna punkt. Eftersom
öppningsvinkeln i camera obscura knappast hade
tillåtit, att hela målningens motiv på en gång
avbildades, kan konstnären ha valt utvägen att
sammanställa minst tre centralprojektioner till en
sammanhängande bild. Denna bild borde
approximativt utgöra en cylinderprojektion, vilket även
bestyrkts av den speciella undersökningen härav.
Målningens centrala parti omfattar den del av
staden, där de viktigaste byggnaderna äro
belägna, och det är just detta område, som avbildats i
enhetlig och tämligen noggrann centralprojektion.
Det är intressant att konstatera, att
centralprojektionens axel, vars riktningsvinkel bestämts
genom beräkningarna, pekar mot trakten av
slottet Tre Kronor (fig. 8). Konstnärens ursprungliga
tanke kan ha varit att stanna vid denna enda bild
av det centrala Stockholm. Helt naturligt borde i
Så fall slottet ligga i centrum. Målningen har
emellertid därefter utvidgats att omfatta även
Norr-och Södermalm, vilket möjliggjorts, genom att
kameran vridits åt sidorna.
I fig. 9 visas tre typer av camera obscura, av
vilka de båda yttre funnos konstruerade under
senare delen av 1600-talet. Den vänstra kameran
är en hålkamera med vertikalt projektionsplan,
medan de övriga äro försedda med linser.
Avbildningen skedde på horisontella projektionsplan
och bilden rättvändes genom speglar.
Av naturliga skäl är noggrannheten i
bestämningen av centralprojektionens element och
uppställningspunktens koordinater ej särskilt god,
om man jämför den med vår tids krav på
precision ur fotografisk och fotogrammetrisik
synpunkt. En väsentligt bidragande orsak till de
relativt höga medelfelen är givetvis den ringa
överbestämningen, som dock är värdefull på grund
av sin närvaro. Vidare föreligger i
utjämnings-problemet en betydande korrelation emellan vissa
av de sökta storheterna, som inverkar ogynnsamt.
Bland övriga omständigheter, som inverka
ogynnsamt på noggrannheten, kunna nämnas:
felteckning i kamerans lins (om nu sådan
använts), lutning hos optiska axeln, som ovan
antagits" horisontell, osäkerheten i längdmätningen
på målningen, orsakad i första hand av
detaljernas oskärpa samt målningens karaktär av
hantverk över huvud taget.
Helt andra noggrannhetsförhållanden äro
givetvis att vänta, om en liknande undersökning
skulle utföras efter ett modernt fotografi, taget
med en god kamera.
Det är ej uteslutet, att ovan framlagda
förfarande att bestämma såväl kamerans egenskaper som
fotograferingspunktens läge kan bli av praktisk
betydelse t.ex. för rättsliga frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
