Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 14 juli 1945 - Industriell användning av torv, av Alexander Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
reagera med gaser vid höga temperaturer.
Nedanstående tabell visar analyser av koks av god
beskaffenhet:
Elementaranalys Håll- Poro- Vär-
HaO C Ha N2 P Os S Aska fast- sitet Sp. me-
% % % % % % % % het vol.- vikt värde
kg/m2 % cal/kg
1 85 0,2 0,3 0,017 1 0,5 5 104 38,4 1,72 6 700
3 89 0,6 0,5 0,042 2 1,9 11 200 67,3 1,99 7 300
4 87 0,4 0,4 0,029 1,5 1,2 7,5 151 52,8 0,9 7 000
Koksen i masugnarna underkastas hårda
mekaniska påfrestningar, huvudsakligen slitningar ocli
malningar vid beskickningens rörelse nedåt i
ugnarna. Som bekant blir den vid torvens
upphettning erhållna koksen vanligtvis mycket porös
och får dålig mekanisk hållfasthet. I sådan form
är den föga lämplig till bränsle i masugnar, då
den lätt krossas, och stybb som därvid uppstår
kan verka störande på smältningsprocessen bland
annat genom att blästerluftens passage försvåras.
Det är därför ofta nödvändigt att stärka koksens
struktur, vilket lämpligen göres genom tillsats av
vissa ämnen, som ger den nödvändiga
mekaniska hållfastheten. Bland dessa ämnen förtjänar
pulvriserad malm särskild uppmärksamhet. Sådan
koks kan lämpligen benämnas "järnhaltig
torv-koks". För detta ändamål bör helst väl
humi-fierad och i övrigt lämplig frästorv användas. Den
får ej ha en askhalt överstigande 5—10 %, och
askan måste ha en relativt hög smältpunkt.
Vattenhalten får ej överstiga 25—35 %. Om askan
har utpräglat basisk karaktär, kunna måttliga
mängder därav icke verka störande på processen
och på kapaciteten hos masugnen. Då torvkoks
alltid håller betydligt mindre svavel, fosfor och
arsenik än mineralkoks, kan kalktillsatsen göras
mindre och masugnens volym därför bättre
utnyttjas.
Tillverkningen av sådan koks kan ske på
följande sätt. I särskilda aggregat blandas torven
intensivt med pulvriserad järnmalm i proportioner,
som givetvis äro speciella för varje torvsort, och
som variera från 10—15 % av torvens vikt.
Efter pressning till block, fig. 1, vilkas form är
avpassad efter vanliga koksugnskammare,
ikok-sas den på liknande sätt som vid tillverkningen
av koks ur stenkol. Vattenmängden i torven är
vanligtvis tillräcklig för att processen skall
förlöpa normalt och flytande destillationsprodukter
inte krackas i onödan. Vid den höga temperatur,
som är rådande i ikoksugnen, reduceras
järnmalmen delvis och bakas ihop med koksen i
kakor. Efter 6—8 h koksning vid 900°—1 000°C är
koksen färdig. Under koksningen verkar
järntillsatsen katalytiskt på processen och påskyndar
denna, varvid tiden följaktligen förkortas.
Koks-kakorna utstötas i släckningsvagnar och släckas
enligt våt- eller torrmetoden. De skickas därefter
till krossning i lämpliga stycken och
transporteras som sådan till masugnarna. Vanligtvis
innehåller koksen obetydliga mängder svavel,
varierande mellan 0,01—0,2 %, 0,01—0,15 % fosfor
samt arsenik i så små kvantiteter, att det inte har
någon praktisk betydelse. Råtackjärnets kvalitet
försämras därför ej, såvida ej malmen själv håller
större mängder av sådana mindre önskvärda
komponenter.
Väl utbränd torvkoks besitter en hög aktivitet,
som är obetydligt lägre än träkolets men betydligt
högre än mineralkoksens. Hög aktivitet på
järnhaltig torvkoks tillåter en viss forcering av
smältningsprocessen, och därigenom kan ugnens volym
utnyttjas mera effektivt. Följande analys
illustrerar torvkoksens sammansättning:
[-Vattenhalt-]
{+Vatten- halt+} % Aska % [-Hållfasthet-] {+Håll- fast- het+} kg/m2 Sp. vikt [-Aktivitet-] {+Akti- vitet+} % CO Fe203 % [-Värmevärde-] {+Värme- värde+} cal/kg
2 11 210 2,6 70,2 15 7 700
3,1 7 208 2,9 59,4 16,3 7 920
2,8 10 196 2,1 58,6 13,24 8 050
Fig. 1. Maskin för pressning av torv till block anpassade
för koksugnskammare. 1 press för torven, 2 koksutstötare,
3 anordning för utjämning av koksblockens höjd i
kammaren.
Det finns även möjligheter till användning av
maskinpressad torv eller stycketorv vid
tillverkningen av råtackjärn i masugnar med relativt
liten volym. I sådana fall bör helst torv med
35—65 % humifiering användas. Torven bör ej
innehålla högre vattenhalt än 30 %. Torvstyckena
böra vara hårda och koksas utan att damm och
stybb därvid bildas i nämnvärd mängd.
Masugnen bör drivas så, att omkring 1,1 m3
luft-torkad torv förbrännes på 1 m3 nyttig volym av
masugnen på 24 h. För att processen skall förlöpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
