Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 21 juli 1945 - Snabbgående motorbåtar, av Curt Borgenstam - Teknisk Tidskrift på Grini - Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund, av r - Standardisering 1944, av Nils Lundqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 36. Glidtalet som funktion av relativa farten för
1 kryssaren "Gotland", 2 jagaren "Ehrensköld", 3 jagaren
"Göteborg", 4 rundbottnad torpedbåt, 5 stegbottnad
torpedbåt, 6 bärplanbåt enligt Tietjens.
områden. Som kvalitetstal är här avsatt glidtalet
som funktion av relativa farten. Under en viss
relativ fart är deplacementbåten överlägsen. Vid
högre relativ fart blir glidplanbåten allt mera
överlägsen, och dess försprång ökar allt mera
med farten. I diagrammet ha även inritats
motsvarande kurvor för aero- och bärplanbåten, vilka
dock böra betraktas med en viss reservation, enär
siffermaterialet är relativt knapphändigt. Av
diagrammet framgår bl.a. varför det inte lönar sig
att utforma t.ex. kryssare och jagare som
glid-planbåtar, trots att deras absoluta fart är hög.
Deras relativa fart ligger nämligen inom det
område där deplacementprincipen är överlägsen.
Tveksamhet beträffande valet av skrovform kan
råda inom området där kurvorna skära varandra,
och här får ofta deplacementbåten företrädet på
grund av sin bättre sjövärdighet.
En mångfald övriga problem äro ju förknippade
med den snabbgående motorbåten. Jag behöver
blott peka på propellerproblemet, vilket i och för
sig kunde ge stoff för mycken diskussion, men
jag har här endast uppehållit mig vid den
hydro-dynamiskt sett centrala frågan:
motstånds-problemet.
Litteratur
1. Sottorf: Versuchc mil Gleilflåchen. WRH 1929 s. 425; 1932;
1933 s. 43, 61; 1938 s. 51, 65.
2. Weinig: Der Auftrieb der ebenen Gleitfläche, WRH 1937 s. 115.
3. Wagner: Ober das Gleiten von Wasserfahrzeugen, Jb
Schiffbau-techn. Ges. 1933 s. 205.
4. Ebner: Probleme des Seeflugzeugs, WRH 1942 s. 205.
5. Tietjens: Das Tragflächenbool, WRH 1937 s. 87, 106.
6. Nicholsson: High-speed motor crafl. Träns. N. E. Coast lust.
Eng. & Shipb. 1937—1938 s. 99.
7. Fox: Sail and Power. London 1936.
8. NACA Techn. Rep. No 543.
9. Troëng: Aerobåten. Tekn. T. 1943 s.
Teknisk Tidskrift på Grini. Redan tidigare hade
Teknisk Tidskrift, bl.a. genom Norsk Ingeniørforenings
generalsekreterare, ingenjör Rjarne Rassoe, fått underrättelse
om alt en hel del exemplar av tidskriften nådde norska
ingenjörer, vilka voro internerade på Grini, huvudsakligen
på så sätt att tidskriften prenumererades till en skenadress
under någon tysk myndighets namn. Tidskriften har nu
fått ett nytt personligt vittnesbörd härom från en norsk
teknolog, som i sitt brev bl.a. skriver följande:
"Jeg vil på denne måten få uttrykke min takk til Dem
og Deres blad for hvad De har betydd for mig under mitt
fengselsopphold i tyske konsentrasjonsleire.
Vi var endel studenter ved Norges Tekniske Högskole,
som har sittet arrestert nu i 11/2 år for
motstandsorga-nisasjon. Under det siste året på Grini har Teknisk
Tidskrift vaert den eneste förbindelse vL har hatt med det frie
tekniske liv. Vi var jo avskåret fra studier, men de
ar-tikler som har stått i Teknisk Tidskrift har vi gransket og
diskutert. Flere av disse artiklene gikk jo dårlig inn i det
tyske opplysnings- og propagandaapparat, som vi blev
utsatt for netopp på grunn av vår stilling som vordende
ingeniörer. Det og kunne dukke ned i den kulturelle verden
gjennem Deres organ, det og kunne, i en sen tilstjålet fri
aftenstund, fordype sig i den tekniske forsknings seneste
resultater mitt i den uforfalskede ukulturs produkt: en
kon-sentrasjonsleir, har vaert en af de få kilder som har gjort
det mulig å leve ett slags liv også på Grini."
Sveriges Mekaniska Verkstäders Förbund har utsänt
sin styrelseberättelse för år 1944. I den allmänna
översikt, som inleder berättelsen, framhålles att det gångna
året i stort sett har varit relativt gynnsamt för
näringslivet. För framtiden däremot äro utsikterna i flera
avseenden ovissa. Rl.a. är kostnadsutvecklingen i Sverige
jämförd med Förenta Staterna och England sådan, att man
redan nu måste känna sig ganska bekymrad beträffande
den svenska verkstadsindustrins konkurrenskraft efter
kriget. Även läget på bränslemarknaden, särskilt för
gjuterikoks, är bekymmersam. Försök ha därför gjorts med
elektriska högfrekvensugnar, vilka emellertid äro mycket
dyra i inköp, och med billigare ugnar, som eldas med ved
eller träkol, och som lämpa sig speciellt för mindre och
medelstora industrier.
Under det gångna året ha 16 nya medlemsföretag
tillförts förbundet. Antalet till förbundet anslutna företag
utgjorde vid slutet av året 252 med ett sammanlagt
arbetarantal av ca 75 000. r
Standardisering 1944. Standardiseringen har, som
framgår av Sveriges Standardiseringskommissions
årsredogörelse för 1944, under de senaste åren alltmer kommit in på
arbetsområden, som direkt beröra allmänheten. Ett
intressant exempel härpå är den standardisering av skidskor
och skidbindningar som SIS utfört under 1944 i samarbete
bl.a. med de militära myndigheterna och Skidfrämjandet.
Ett annat är den av Centrala Sjukvårdsberedningen
tillsammans med Hemmens Forskningsinstitut påbörjade
standardiseringen av matporslin, vilken är avsedd att
omfatta icke endast dimensioner utan även kvalitativa
egenskaper såsom hållbarhet mot stötar, glasyrens hållfasthet
och slitstyrka m.m.
Ett område av stort allmänt intresse är också
standardiseringen av emballage, vilken påbörjats under året av en
särskilt härför tillsatt kommitté. Avsikten är att inom varje
varugrupp söka skapa ett fåtal ändamålsenliga
förpackningar för att därigenom förbilliga produktion,
lagerhållning och distribution. Emballage till bl.a. makaroner, smör
och margarin, strömming och saltsjöfisk, djupfrusna
produkter och ytteremballage för konserver är under
utarbetande. Förslag till svensk standard för lingon- och
bärlådor har offentliggjorts. Kommittén har även behandlat
standardisering av glasflaskor och glasburkar. Under året
har svensk standard fastställts för glasgängor och
skruv-lock till glaskärl.
Byggnadsstandardiseringen har under året huvudsakligen
inriktats på slutförandet av modulutredningen. Efter ett
omfattande och förutsättningslöst utredningsarbete
föreslås som gemensam måttenhet för all bostadsproduktion
och liknande byggnadsverksamhet en modul på 10 cm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
