Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 28 juli 1945 - Återuppbyggnadsarbetet i Finland, av Kaarlo Rautkari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// juli 1945
827
bord, signal- och säkerhetsanordningar samt
telegraf- och telefonlinjer gjorts obrukbara eller
förstörts.
Landsvägsnätet är ungefär lika grundligt
demolerat. Vid reträtten från Nordfinland hösten 1944
förstörde tyskarna 970 landsvägsbroar på
Lapplands och Uleåborgs läns områden, motsvarande
en totallängd av 11 km. I detta innefattas ej de
förstörda byvägsbroarna. Dessutom ha 33
landsvägsfärjor förstörts, de flesta med allt material.
Landsvägstrummor ha approximativt förstörts till
ett antal av ungefär 3 000.
Hittills ha byggts sammanlagt ca 500,
motsvarande 6 km, landsvägsbroar. Av dessa äro 60 spikade
broar, i vilka den bärande konstruktionen består
av bräder. I arbetet ha varit 5 000 à 6 000
arbetare, 300 bilar. Arbetsledningen har
omhänderhafts av 20 byggnadsingenjörer och 120
byggmästare.
De skador som förorsakats av bombningar ha
emellertid visat sig vara mindre än vad man
föreställde sig under kriget. Uppskattningsvis har
mer än hälften av dessa skador reparerats.
Reparationen av en del totalt förstörda byggnader av
sekundär betydelse har lämnats åt framtiden och
iståndsättningen av övriga bombskadade hus går
numera ganska raskt undan. Även detta slag av
byggnadsarbete kräver till en början en viss tid
innan man anpassat sig efter de rådande
förhållandena och utfunnit de rätta arbetsmetoderna.
Till slut må även omnämnas de
underhållsarbeten, som vi ha varit tvungna till att låta bli
outförda under ikriget, vilka på grund av den rådande
materialbristen med största svårighet kunna
genomföras. Det är beklämmande att observera, hur
en del byggnader, vägar, broar,
hamnanläggningar osv. ögonskenligen förfaras. Tillgången på
arbetskraft är visserligen tillräcklig, men
byggnadsmaterial saknas.
I Finland råder numera brist på alla slags
byggnadsmaterial, emedan förråden av järn, spik, rör,
cement, kalk, tegel, glas, taktäckningsmaterial,
Fig. A. En stor del av de förstörda järnvägsbroarna har
måst byggas provisoriskt i brist på järn.
isoleringsämnen och till och med trävaror äro
nästan helt och hållet förbrukade. Efter det
anskaffningen av inhemskt bränsle (ved) återigen
kommit i sina normala gängor och produktionen
av bränntorv ökats, kan framför allt tegelfrågan
ordnas på ett tillfredsställande sätt.
Det är möjligt att även cement-, kalk- och
glasindustrin om någon tid åter kan komma i full
gång, oaktat t.ex. i fråga om glas de till buds
stående förråden av soda äro förbrukade och
detta råämne kan erhållas först efter det import
från utlandet är möjlig. De finska glasbruken
tillverka för närvarande glas enbart för export
till Sverige med svenskt bränsle och av svenskt
råmaterial. Vi få bereda oss på att insätta
pappskivor i stället för glasrutor i fönster vid
nybyggnader, såsom man var tvungen att göra efter de
större lufträderna i fjol.
Bristen på trävaror måste även anses bero på
organisationssvårigheter inom den inhemska
industrin och det är därför troligt, att denna fråga
kan lösas på ett tillfredsställande sätt. I alla fall
bör inan ta i betraktande, att den inhemska
förbrukningen av trävirke måste bli rätt begränsad
för en längre tid framåt, emedan trävaruexporten
Fig. 5. Tekniska
Högskolans bibliotek efter
bombning (den andra flygeln
förstördes under
vinterkriget); Kotkas förstäder
efter flyganfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
