Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 28 juli 1945 - Kostnaden för olika dammtyper vid olika höjd, av Tore Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// juli 1945
835
Här göres en subjektiv bedömning av den årliga
kostnaden:
Underhåll och avskrivning
Ärlig kostnad i procent av
anläggningskostnaden Nuvärde efter 5 % räntefot i procent av
anläggningskostnaden
Massivdamm 1,5 30
Damm med frontplatta....
Lamelldamm
Lamelldamm väggar –– med två stöd- 1,3 26
Serievalvdamm ...........
Jorddamm 1,0 20
Det har därvid antagits, att avskrivning skall ske
med 0,5 % per år samt att den årliga
underhållskostnaden är 1,0, 0,8 resp. 0,2 % per år. För
jord-dammen har därtill räknats med en "riskpremie"
av 0,3 % per år.
Om man till den beräknade
anläggningskostnaden lägger nuvärdet av de årliga kostnaderna
för underhåll och förnyelse (fig. 3), bör man
erhålla en god grund för en jämförelse ur
kostnadssynpunkt av de olika dammtyperna.
Speciella synpunkter
I de ovannämnda kostnadsberäkningarna har
hänsyn icke tagits till de åtgärder, som eventuellt
kunna anses behövliga ur försvarsteknisk
synpunkt. En särskild utredning har gjorts om
dammtypernas inbördes förhållande i
kostnadshänseende, om man medräknar sådana
försvars-tekniskt betingade åtgärder, som behöva vidtas
för att samtliga dammtyper skola bli så likvärdiga
som möjligt i försvarsteknislkt hänseende.
Även ur andra synpunkter är det av intresse att
jämföra de olika dammtyperna. En sådan
synpunkt är frågan om möjligheten att höja en damm
sedan dammen en gång är byggd. I detta
avseende torde bland betongdammarna
massivdammen och möjligen serievalvdammen ha något
företräde framför de övriga, under det att
jorddammen torde ha företräde framför
betongdammarna. En annan synpunkt är möjligheten att
ansluta dammen till utskov eller kraftstation. I
detta avseende är jorddammen sämre än
betongdammarna. Betydande kostnader kunna nämligen
därvid uppkomma för anslutningsmurar.
Sammanfattning
Utredningens resultat är sammanställt i fig. 2
och 3, där kostnadskurvorna finnas dels för
enbart anläggningskostnad, dels för totalkostnad
(anläggning pius underhåll och avskrivning).
Av diagrammen framgår, att massivdammen
uppvisar den högsta kostnaden och jorddamm av
typ H den lägsta. Bland betongdammarna äro de
tunnare konstruktionerna, särskilt
serievalvdammen, billigare än de grova typerna. Slutsatserna
äro desamma, vare sig man betraktar enbart
anläggningskostnaden eller den sammanlagda
kostnaden för anläggning och kapitaliserat underhåll
och avskrivning. Om man medräknar vissa
försvarstekniska åtgärder, bli skillnaderna mellan
betongdammstyperna något utjämnade, men
massivdammen är fortfarande den dyraste, under det
att de båda jorddammstyperna äro billigare än
samtliga betongdammstyper.
Om förhållandet mellan kostnaderna för
betongdammarna relativt jorddammarna må
framhållas, att jorddammstyperna ligga lågt, fastän
de antagna förutsättningarna icke torde vara
gynnsamma för jorddammstyperna. Det har
exempelvis räknats med att grus- och
stenmaterial för betongen finns i arbetsplatsens
omedelbara närhet. Fyllnadsmassor till jorddammen ha
visserligen även antagits finnas i arbetsplatsens
omedelbara närhet, men det använda enhetspriset
för fyllnadsmassorna inkluderar även
sprängningskostnad (ca 20 % av enhetspriset).
Kostnadskurvornas inbördes lägen äro
självfallet icke allmängiltiga. De gälla vid de
förutsättningar, som legat till grund för utredningen.
Kurvorna ikunna lätt omräknas för andra
förutsättningar med ledning av i utredningen lämnade
uppgifter. Bland faktorer, som inverka på
kostnadsrelationen mellan de olika dammtyperna, må
utom eventuella hänsyn till försvarstekniska
synpunkter nämnas följande.
Om den tillåtna tryckpåkänningen på grunden
är liten — exempelvis om grunden utgöres av
dåligt berg eller om den icke alls utgöres av
berg — kan detta medföra ökad kostnad för
betongdammstyperna eller åtminstone för en del
av dem, under det att kostnaden för en
jorddamm kanske icke ökas. Om bergets
besikaffen-het är sådan, att den erforderliga
nedspräng-ningen är större än här förutsatts (1 m), ökas
kostnaderna för betongdammstyperna mera än
för jorddammstyperna.
Förhållandet mellan de olika enhetspriser, som
man har att räkna med i varje särskilt fall, kan
inverka starkt på kostnadsrelationen mellan de
olika dammtyperna. Sålunda är exempelvis
anskaffningskostnaden för cement samt grus- och
stenmaterial av speciell betydelse för
betongdammarna, under det att transportkostnaden och
tillgången på lämpligt fyllnadsmaterial är av
sär-sikild betydelse för jorddammarna. Ävenså är det
av betydelse för valet av dammtyp, om och på
vad sätt dammen skall ansluta till andra
byggnadsverk, exempelvis utskov eller
kraftstationsintag, huruvida påbyggnad av dammen kan
ifrågakomma m.m.
De här angivna kostnadernas absoluta storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
