Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 4 augusti 1945 - Hur astronomins jätteavstånd bestämmas, av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1945
863
de enskilda objekten i paren eller i anhopningarna
vara på ungefär samma avstånd från oss.
Talrikast bland vintergatorna äro de två första
gruppernas medlemmar, dvs. de elliptiska och
spiralformade. Bland de vintergator som ha en total
skenbar ljusstyrka jämförbar med stjärnor av
magnituden 13 eller ljusare uppgå de
spiralformade systemen till nära 75 %. Av de återstående
vintergatorna äro de flesta ellips- eller
linsfor-made. Av de Magalhäeska vintergatorna äro ännu
endast cirka 200 kända. De torde dock ej vara så
sällsynta som man först kunde tro ty deras ringa
ytljusstyrka gör att de ej kunna upptäckas så
lätt.
Bland ljussvagare "nebulosor" är det sällan man
finner spiralformade vintergator. Detta beror nog
på att fotografin ej förmår återge de ljussvagaste
vintergatornas verkliga form utan registrerar
dessa såsom runda eller avlånga små fläckar. Dej;
finns intet skäl tro att bland de skenbart små
nebulosorna antalet spiralformade system ej
skulle vara ungefär lika stort som bland de
närbelägna vintergatorna.
Någon säker bestämning av vintergatornas antal
har man ännu inte. På grundval av plåtar som
erhållits med de största i bruk varande
instrumenten kan man emellertid beräkna att antalet
för dessa åtkomliga vintergator uppgår till
åtminstone 200 miljoner. I verkligheten måste det vara
åtskilligt större.
Våra närmaste vintergator äro de två
Magal-haeska Molnen som likna ett par från vår
vintergata lösryckta partier eller stjärnmoln. Marco
Polo är den förste som omtalar det större av dem
som han beskriver med orden: "en stjärna, stor
som en säck".
Dessa moln ha visat sig vara ett veritabelt
förrådshus av de flesta slag av astronomiska objekt,
såsom stjärnor av skilda slag, stjärnhopar, mörka
Fig. 7. En skara av kurvor, vilka var och en ger logaritmen
för antalet stjärnor, som äro lika ljusa eller ljusstarkare än
en viss absolut storleksklass i fyra närbelägna vintergator
samt i vårt eget vintergatsystem. Vissa avvikelser från
medelkurvan föreligga nog, men i stort sett förlöpa dock de
olika kurvorna ganska enhetligt. Avståndsbestämningen går
nu så till att sedan man bestämt de skenbara ljusstyrkorna
för de ljusaste stjärnorna i en vintergata, får man en kurva
som ger logaritmen för antalet stjärnor lika ljusa eller
ljusare än en viss skenbar storleksklass. Genom att skifta
denna kurva tills den sammanfaller med medelkurvan ovan
får man ett direkt mått på avståndet ur skillnaden mellan
skenbar och absolut storleksklass.
och ljusa gasnebulosor. Som ett exempel på hur
pass noggrant de närbelägnaste vintergatornas
avstånd numera kunna beräknas ge vi här nedan
en sammanställning av bestämningarna av det
större molnets avstånd.
Det finnes därjämte fyra Magalhäeska Moln som
befinna sig närmare oss än 1 miljon ljusår. Den
stora Andromedanebulosan, som ligger på samma
avstånd som det spiralformade stjärnsystemet
Messier 33, är således den sjätte eller möjligen
den sjunde i ordningen av de oss närbelägnaste
vintergatorna.
På många ställen på himlen ser man två vinter-
Bestämningar av det Stora Magalhaeska Molnets parallax och avstånd.
Metod
Parallax
Enligt Medelparallax Distans i ljusår
Vikt
1. Klotformiga stjärnhopar:
~ . , .4 , I 0,"000030 S 1
a. Totala magnituder..................j 0 000033 L x
U n- ’ • I 0,000029 S 1
b. D,mensioner .......................| 0 000032 l 0,"000032 102 090 1
2. öppna stjärnhopar:
~ . , ’ , / 0,000032 C 2
a. Totala magnituder..................( 0)000032 L 2
. I 0,000035 L 2
b. Dnnensioner .......................j 0,000033 C 0,000034 96 000 2
3. Cepheidernas periodlängd..............{ S 0,000035 93 000 5
^ r» »- v , * J / 0,000034 L
4. O-stjarnornas absoluta magnitud........| (0,000066) W 0,000034 96 000
5. Gasnebulosornas dimensioner........................0,000031 L 0,000031 105 000 3
6. Luminositetskurvans form..............................0,000030 L 0,000030 107 000 1
7. Variabla stjärnors luminositetskurva............0,000033 L 0,000035 93 000 4
| Medeldistans 99 000 + 2 400 1
S Harlow Shapley; L = Knut Lundmark; G = Per Collinder; Wt= Ralph Wilson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
