Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 4 augusti 1945 - Institutionen för teleteknik och elektronik vid Chalmers Tekniska Högskola, av Olof Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
utrymmena, som utnyttjats till bristningsgränsen,
tagits i anspråk för den nya institutionen.
I sin nuvarande form förlöper undervisningen i
teleteknik efter följande veckoplan:
Föreläsnings-
övningstimmar timmar
E2 ht ..............................................(2) —
vt ..............................................(2) -
E3 ht..............................................3 —
vt ..............................................3 4
E4 ht..............................................3 4
vt ..............................................3 —
( ) frivilliga timmar.
Fig. 2. Mätning av efterklangstider och
absorptionskoeffi-cienter i laboratoriet för telefoni och elektroakustik.
lingen säkert försenats avsevärt. Sommaren 1943
flyttade väg- och vattenbyggnadsavdelningen till
nyinredda lokaler vid Gibraltargatan. Därigenom
blev en större ritsal med angränsande utrymmen
ovanför ETA:s källarlaboratorium ledig. Denna
lokal inreddes nu till teleteknisk institution i
anslutning till det i källaren befintliga laboratoriet.
Våren 1944 inrättades ett elektroniklaboratorium
vid institutionen (som i sammanhang därmed
erhöll det nuvarande namnet Institutionen för
Teleteknik och Elektronik), varvid vissa
genomgripande byggnads- och ändringsarbeten måste utföras.
Det blev sålunda nödvändigt att väsentligt
omändra och utvidga källarlokalen (undre
laboratoriet), dit bl.a. kurslaboratoriet i telefoni och
elektroakustik måste förläggas. En ny verkstad
med ett tidsenligt förråd inrättades och den gamla,
mindre verkstaden blev nu elevverkstad, vilken
kommit att utnyttjas särskilt av examensarbetare
och av medlemmar av den alltjämt bestående
ETA. Samtliga omändringsarbeten ha utförts i
institutionens egen regi, varigenom kostnaderna
för dessa kunnat nedbringas väsentligt. Av fig. 1
framgår hur de omändrade ritsals- och källar-
Fig. 3. En motordriven svepfrekvenssändare för
institutionens solförmörkelseexpedition till Norrland sommaren 1945.
Sändaren är utförd som examensarbete.
Vid högskolan finnas ännu inga allmänna kurser
och fortsättningskurser som vid K. Tekniska
Högskolan. Det har därför visat sig lämpligt att
inrätta en frivillig översiktskurs i radioteknik i E2,
som skall kunna tjäna som förberedelse till det
djupare studiet av ämnet i E3 och E4. Denna kurs,
som ges av förste assistenten i teleteknik, är rent
praktisk och följer ungefärligen Hoag, J B: Basic
Radio, New York 1943.
De obligatoriska föreläsningarna i teleteknik äro
uppdelade på sådant sätt, att större delen av
radiotekniken genomgås i E3. Resten, huvudsakligen
våg- och antennteori, genomgås under senare
hälften av vårterminen i E4. Återstoden av
föreläsningarna i E4 ägnas den teoretiska telefonin. I
anslutning till denna har en mindre, frivillig kurs
1 teoretisk akustik och elektroakustik brukat ges
vart annat år. Obligatorisk, men tentamensfri,
är vidare en vart annat år förekommande
föreläsningsserie med demonstrationer i telefonteknik,
som hålles av en ingenjör från Telegrafverket,
f.n. linjeingenjör M Westerlind.
De i anslutning till föreläsningarna i teleteknik
förekommande övningslaborationerna äro
uppdelade på tre serier, två i radioteknik i Es och en i
telefoni och elektroakustik i E4. Sammanlagt blir
detta 17 laborationer, som täcka ett så stort
teletekniskt område som möjligt.
Av särskild betydelse är, att de
svagströmsintres-serade teknologernas experimentella verksamhet
på allt sätt uppmuntras. På institutionen har ETA
därför fått ordna särskilda arbetskvällar, vid vilka
de yngre eleverna få arbeta under de äldre
kamraternas direkta överinseende. Detta arbete gör
teknologerna redan tidigt relativt förtrogna med
institutionens instrumentella och experimentella
möjligheter och resurser. Icke minst som
förberedelse till examensarbetena är detta av värde.
Trots studietidens begränsning kunna de mest
intresserade teknologerna därför ofta utföra
omfattande och värdefulla examensarbeten. Många
gånger ha dessa kunnat inriktas så, att de fått
betydelse för den forskningsverksamhet, som
bedrives vid institutionen.
Från det mångskiftande övnings- och
examensarbetet vid de teletekniska laboratorierna ge fig.
2 och 3 några glimtar. Vid elektroakustiklabora-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
