Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - En malmgeolog ser på den svenska gruvhanteringen, av Nils H Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1945
873
En malmgeolog
ser på den svenska gruvhanteringen
Professor Nils H Magnusson, Stockholm
Under de 25 år, som jag haft tillfälle att för
Sveriges Geologiska Undersöknings räkning eller
som konsulterande geolog arbeta med de
geologiska problem av skilda slag, som möta i de
svenska gruvorna, har jag gång på gång haft tillfälle
att diskutera organisatoriska frågor och problem
med disponenter, gruvingenjörer och gruvmätare.
Diskussionerna ha emellertid ägt rum man och
man emellan, eller inom en mindre krets av
intresserade, och det är därför med glädje som jag
nu tar tillfället i akt att inför en vidare krets av
intresserade tala "fritt ur hjärtat".
Gruvkartan
Det första problem jag vill ta upp är gruvkartan.
På denna måste man först ställa fordran på
riktiga beteckningar och på en tillräcklig
detaljrikedom. Med tillräcklig detaljrikedom förstår jag
då, att alla för den praktisk-geologiska
bedömningen av fyndigheten behövliga detaljer utläggas.
Det gäller här för både geologen och
gruvingenjören att försöka skilja väsentliga och oväsentliga
drag från varandra. Härtill fordras en viss
förståelse från gruvingenjörens sida för detaljernas
betydelse och en viss återhållsamhet från
geologens sida. Det viktiga är dock här, att den
gråbergsmentalitet, som ännu gör sig gällande på
många ställen, försvinner.
Denna mentalitet har ofta åstadkommit
felbedömningar. Så länge de malmkoncentrationer
räcka, på vilka brytningen en gång har börjat,
spelar det kanske icke så stor roll, att en
uppdelning göres enbart i malm och gråberg, vad nu än
gråberget fått för färg eller beteckning. Men så
snart svårigheterna börja, och de infinna sig —
tro mig — i varje fyndighet av någon
storleksordning förr eller senare, då gäller det att ha de
rätta beteckningarna, för att bedömningen av de
möjligheter, som stå till buds, skall bli den bästa
tänkbara. Vid denna bedömning räcker det
nämligen som regel icke med erfarenheterna från
denna enda gruva. Ju större erfarenheterna äro om
andra gruvor av liknande slag och i liknande
geologiska miljö, desto lättare är det att leda
undersökningsarbetet in i de rätta riktningarna.
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 9 februari 1945.
DK 622.01
622.1
Hur ofta ha icke grönsten och skarn fått samma
beteckning och brytningen slutat mot en
övertvärande grönstensvägg, utan att undersökningar
utförts om malm finnes på andra sidan. Det har
hänt ännu i sen tid, att urgranit och leptit lagts
med samma beteckning, trots att skillnaden
mellan dem varit fullt tydlig och malmerna haft ett
helt annat uppträdande i urgraniten än i leptiten.
I ett fält, där kalkskiktad leptit med en mycket
bestämd stratigrafisk fördelning av kalkskikten
följbar från nivå till nivå uppträder som sidosten
till malmlagren, skulle en noggrann kartering av
dessa kalkskikt ha i god tid kunnat hindra ett
dyrbart undersökningsarbete i felaktig riktning.
Jag skulle här kunna berätta om en mångfald
dylika fall.
Jag vill i stället erinra om vilken betydelse
detaljkarteringen har i sådana gruvor som
Boliden där en differentierad brytning är enda
möjligheten att skilja de olika värdefulla
malmtyperna. Denna gruva visar även betydelsen av att
studera sidostenen och dess varierande byggnad.
Genom statsgeolog Ödmans geologiska kartering
kunde där de andalusitkoncentrationer urskiljas,
som sedan levererat material till vår inhemska
aluminiumframställning.
Jag vill vidare med skärpa framhålla, vilken
utomordentlig betydelse det har för vår
allmänkunskap om fyndigheterna att gruvkartorna ge
den riktiga bilden. Detta är icke bara ett
geologiskt intresse; det är i allra högsta grad ett
praktiskt intresse, då man därigenom får en bättre
kännedom om hur malmerna uppträda i olika
geologisk miljö. Det handtag, som gruvornas män
här kunna ge den malmgeologiska forskningen,
komma de säkerligen att få ersättning för och
med god ränta i form av säkrare bedömningar av
fyndigheterna. Gruvingenjörerna, gruvmätarna
och gruvgeologerna kunna här arbeta hand i
hand till fromma för vår gruvhantering.
I detta sammanhang vill jag även offentligt
besvara en fråga, som ofta ställts till mig,
nämligen, vilken praktisk betydelse de geologiska
teorierna om malmernas och bergarternas
uppkomstsätt kunna ha. Enligt min mening är det av en
utomordentlig betydelse från rent praktisk syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
