Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Tillverkning av fotografiska emulsioner, av Georg Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1945
879
Fig. 4. Mikrobild, visande framkallningens fortskridande
hos en bromsilverkristall; nedtill framkallning med
rekyl-verkan9.
halogeniderna sig från varandra. Klorsilver
reduceras lätt, bromsilver tämligen lätt och jodsilver
endast med svårighet. Man kan under
framkall-ningen i mikroskopet se, hur kornet angripes.
Angreppet sätter även nu in på skilda punkter
av kornet8. Dessa punkter växa koncentriskt i
storlek för att till slut omfatta hela kornet9. Fig. 4
visar hur framkallningen ofta börjar i ett hörn
och sedan fortskrider strålformigt. Den kan också
börja i flera punkter samtidigt.
Silverprotuberan-ser skjuta ut, mörknandet sprider sig i olika
riktningar. Ibland kunna dessa protuberanser tränga
ut med sådan kraft från en punkt av kornet, att
hela kornet förflyttar sig i motsatt riktning.
Radien hos den svärtade zonen växer linjärt med
tiden9, enligt nyare undersökningar med
logaritmen för tiden10.
Mäter man nu upp det fotografiska skiktets
svärtningskurva, som är det samlade uttrycket
för alla kornen, vid en serie framkallningstider,
får man en kurvskara av det utseende fig. 5 visar.
Som ordinata har valts skiktets extinktion, vilket
är samma storhet som fotografernas svärtning,
och som abskissa logaritmen för belysningen. Man
ser att de raka delarna av varje kurva utdragna
stråla samman i en punkt, i detta fall belägen
under abskissan11. Skärningspunkten kan tas till
mått på skiktets känslighet. Mätt efter
tröskel-svärtningen (DIN-systemet m.fl.) — det vanliga
sättet — har känsligheten vuxit. I detta fall
är alltså känsligheten konstant under
framkallningen. Däremot varierar gradationen — kurvans
lutning — ungefär med logaritmen för tiden.11»12
Känsligheten är, som vi alla veta, den variabel
hos det fotografiska systemet som framför andra
tilldragit sig det största intresset. Vi veta, att
känsligheten, dvs. det minimum av belysning
som tarvas för att få en framkallningsbar latent
bild, varierar inom mycket vida gränser. Vad som
.behöver flera sekunder eller minuter av
exponering under en kraftig elektrisk glödlampa hos
gasljus- eller klorsilverpapperet kan i
röntgenemulsionen äga rum under inverkan av det svaga
fluorescensljuset från ett par
kalciumvolframat-skärmar, placerade på ömse sidor om det
dubbelsidigt begjutna acetatcellulosafoliet under loppet
av bråkdelen av en sekund.
När ljuset träffar silverhalogenidkristallen
absorberas en ljuskvant av en halogenjon, så att
Br- + h v–► Br + e
Härunder kommer kristallen att uppfyllas av ett
slags atmosfär av fria elektroner [e). Denna
elektrongas har begränsad livslängd. Elektronerna
måste fångas upp på något sätt eller återvända
till bromatomen. Emulsionstillverkningen måste
därför mer eller mindre medvetet gå ut på att
skapa sådana elektronfällor. Sådana fällor eller
koagulationscentra13 är det i bromsilverkristallen
inlagrade jodsilvret, kolloidalt silver, som kan
bildas genom gelatinets milt reducerande verkan
eller på annat sätt; kolloidalt svavelsilver genom
sönderfall av adsorberande svavelhaltiga
silverföreningar, sprickbildningar och kristallytan själv
eller kanske framför allt vid ytan adsorberade,
eventuellt i kristallen inneslutna organiska
silverföreningar. Silvergroddar fånga alltså upp
elektroner och bli därför negativt laddade.
Därigenom bli de i stånd att anlagra silverjoner, som
under inverkan av värmerörelsen vagabondera i
kristallgittret. Vid tillräcklig storlek hos grodden
blir den en inkörsport för framkallarens negativa
joner, fig. 614. Kristallytan i övrigt skyddas av ett
negativt dubbelskikt, bestående av framför allt
bromidjoner, som skydda kristallen mot
korros-sion ungefär så som förtenningen skyddar
konservburken. Det är framför allt Webb15 hos
Kodak samt Gurney och Mott16 som svara för
denna teori, som bygger på kvantmekaniska
spekulationer. Med litet god vilja skulle man
emellertid kunna anknyta till den äldsta av alla teorier
för den latenta bilden, silversubbromidteorin17,
eftersom brom är i underskott inom kristallens
latenta bildsubstans.
Med hänsyn till känsligheten kan man indela de
fotografiska materialen i olika grupper, alla av
praktisk betydelse. Lägst på skalan stå
gasljus-papperen, som i huvudsak utgöras av klorsilver.
Sedan kommer förstoringspapper, som huvudsak-
Fig. 5.
Svärt-ningskurvor vid
olika
framkall-nings- och
efter-mogningstider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
