Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Tillverkning av fotografiska emulsioner, av Georg Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 19A5
881
Sällan föreligga dessa gelatintyper renodlade.
Det är därför nödvändigt både för
gelatinfabrikanten och för emulsionären att blanda olika
gelatintyper för att få fram just de egenskaper
den avsedda emulsionstypen fordrar. En
emulsion, som digereras, "mognar", i värme
(kokemulsion) fordrar en annan gelatintyp än en
emulsion, som digereras i närvaro av ammoniak;
en lågkänslig klorsilveremulsion tarvar annat
gelatin än en högkänslig bromsilveremulsion. Vid
halogensilvrets utfällning användes ett gelatin och
vid emulsionens ytterligare digerering kanske ett
annat osv.
De omfattande studierna av gelatinets natur ha
naturligtvis även verkat befruktande på
fabrikationen av fotografiskt gelatin. Man har skaffat sig
vederhäftig utrustning och förstklassiga
laboratorier. Driftkontrollen har utsträckts även till att
omfatta framställning av provemulsioner. Trots allt
är det empirisk kännedom om råvarornas
lämplighet och sättet att framställa gelatinet, som är
utslagsgivande för dess fotografiska användbarhet.
Medelkornstorlekens variation hos en
klorsilveremulsion, när det vid utfällningen använda
gelatinet varierar till typ och koncentration, framgår
av följande konkreta exempel. En serie
gelatinlösningar från 1 till 10 % framställes och försättes
med natriumklorid. Lösningarna uppvärmas och
en lagom mängd utspädd silvernitratlösning
tillfogas, så att ett överskott på ca 10 % koksalt
återstår efter klorsilvrets utfällning. Den erhållna
emulsionen digereras nu i värme under 15 min
genom att placeras i ett vattenbad av
temperaturen 90°C. Efter denna digerering kyles
emulsionen ner till 40°. Ett prov avpipetteras i ett
kolorimeterrör och spädes med vatten, och nu
bestämmes den skikthöjd, som erfordras för att
tråden från en under kolorimeterröret placerad
glödlampa skall försvinna. Ju transparentare
emulsion, desto större siktdjup, desto mindre korn.
Fig. 7 visar exempel på några olika gelatintypers
beteende. Egenskapen att fördröja korntillväxten
är starkast hos Stoess-gelatinet, medan däremot
ett Schweinfurth-gelatin ger samma stora korn,
praktiskt taget oberoende av
gelatinkoncentrationen; dess hämmande verkan är obetydlig.
Kristalltillväxten ser också för samtliga provade
gela-tiner ut att vara en linjär funktion av
gelatinkoncentrationen och sammanhänger ej, som man
skulle kunna tro, med gelatinets viskositet, vars
koncentrationsberoende är ett helt annat. Detta
försök visar åskådligt betydelsen av
gelatinkoncentrationen och gelatintypen vid utfällningen och
den fortsatta digereringen.
Emulsionsframställning;
Förmogning
En fotografisk emulsion kommer alltså till
genom att gelatin av lämplig typ och i lämplig
mängd löses i varmt vatten och försättes med en
Fig. 7. Siktdjup som funktion av gelatinkoncentrationen hos
två gelatintyper med olika förmåga att påverka
korntillväxten.
eller flera alkalihalogensalter, t.ex. bromkalium.
Till denna lösning, vilken kan göras sur, neutral
eller alkalisk, fogas sedan silvernitratlösning,
neutral, citronsur eller försatt med ammoniak.
Alltefter rådande omständigheter får den bildade
fällningen egenskaper och anlag, som bestämma
dess vidare öden. Riktningen och hastigheten av
dessa förändringar äro i huvudsak fastlagda
genom det sätt på vilket fällningen kommer till.
Det ljuskänsliga silverhalogenid-gelatinsystemet
är ett system, som ej befinner sig i jämvikt utan
fortsätter att förändras.
Låt oss se vad som äger rum: från det
ögonblick, då silvret tillsättes ökas den totala volymen,
silvernitrat sönderdelas och silverbromiden bildas
i allt större mängd. På grund av överskott på
bromidjoner bli kristallerna negativt laddade och
attrahera silverjoner, som kontinuerligt fogas till
ansatslösningen. Lokalt kan överskott på
silverjoner uppkomma, så att positivt laddade
kristaller för ett kort ögonblick uppträda. Ett mycket
komplicerat tillstånd råder alltså under
utfällningen. Här är det klart, att en mångfald
variationer kan tänkas och därmed en mångfald olika
karaktärer på den bildade fällningen. Till en
början är fällningen kolloidal till sina
dimensioner, men under loppet av en viss tid, som kan
utgöra endast bråkdelen av en sekund, fås en
amorf massa, och efter ytterligare kort tid börja
små kristaller synas.
Om den tillförda mängden silvernitrat är exakt
ekvivalent mot mängden bromid, fås en emulsion,
som, om den digereras i värme, förblir oförändrad
både till sitt utseende och till sina egenskaper
eller som man säger: den mognar inte vid
digereringen. Om emellertid en sådan substans är
närvarande, i vilken bromsilver är lösligt, som t.ex.
bromkalium i överskott eller ammoniak, börjar
den amorfa strukturen att försvinna och
efterträdas av små kristaller i tillväxt.
Utfällningens teknik är sålunda oerhört viktig.
Den är i regel ej patenterad, men tekniken
bevaras av de fotografiska fabrikerna och deras
laboratorier. Den har endast i ringa utsträckning
studerats av universitet och högskolor eller varit
föremål för publicering. Dess hemlighållande är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
