Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Arbetet på en stor daglig tidning, av Archim Skjöldebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 augusti 1945
899
som ikan anses nog behandlat med TT:s i
allmänhet kortare referat.
Flertalet av de övriga medarbetarna anländer
omkring kl. 12. Man fordrar att de då skola ha
läst den egna tidningen helt och hållet och även
vad de närmaste konkurrenttidningarna ha om
den sak som vederbörande har behandlat i den
egna tidningen.
Klockan 12 samlas redaktören för kultur och
politik, andre redaktören och
redaktionssekreteraren till en konferens hos chefredaktören. Den
varar ibland en knapp halvtimme, andra gången
kanske en hel timme, och då planlägges nästa
dags nummer. Det bestämmes vad ledaren skall
handla om och vilken ståndpunkt tidningen skall
inta i den, samt vem som skall skriva ledaren. Det
redogöres för vad som är viktigt att bevaka under
dagen, och man kommer överens om hur mycket
man skall göra av de olika sakerna etc.
Medarbetarna få sedan sina uppdrag och arbeta
på dem till 16-tiden, då det för flertalet blir ett
avbrott till kl. 19, då man kör i gång för fullt igen.
Hur dags en medarbetare blir färdig för dagen
beror på uppdragets art.
Manuskripten ha hela dagen och kvällen matats
ned till sätteriet, som snarast möjligt tar itu med
dem. Omkring kl. 21.30 kommer överombrytaren
på textavdelningen upp till redaktionen. Han har
då med sig en ombrytningslista, fig. 2, på vilken
alla viktigare artiklar, som kommit ned till
sätteriet och blivit satta, finnas uppförda och det
ut-utrymme de ta är angivet i spaltcentimeter. Han
har också gjort en mätning på all annan sats som
skall in och gjort en uppskattning av hur mycket
plats texten på alla manuskript, som funnos i
sätteriet, när han gick upp, ikommer att ta, när
den blir satt. Uppskattningen kan ha sina
vanskligheter om det är gott om handskrivna
manuskript. Annonserna äro vid det laget färdigsatta
eller i det närmaste klara och deras
utrymmes-behov är definitivt klart. Med ledning av denna
lista bestämmes tidningens sidoantal, det s.k.
formatet. Det är ju mera sällan, som det går jämnt
ihop, när man till det som finns på listan lägger
utrymmet för bilderna och det som redaktionen
"behöver för natten", utan man måste antingen
lägga till eller dra ifrån för att få ett sidoantal,
som är jämnt delbart med två. I konferensen om
formatet deltar nästan alltid chefredaktören själv,
antingen personligen närvarande eller per telefon,
och han försöker som regel hålla ned omfånget,
enär det betyder flera hundra kronor bara i
papperskostnad att trycka två sidor mera. Det blir att
stryka en del eller ställa i förråd någon större
artikel. Den avdelning, som nästan alltid först blir
utsatt för reduktion av begärt utrymme är
sporten, där ofta mycket drastiska nedskärningar
göras. Måste man gå upp är det vanligen
kulturartiklar, som inte behöva komma in på viss dag,
utan stå satta i förråd, som tas in.
Efter denna konferens tar nattredaktören
ledningen av redaktionens arbete. Han har kommit i
tjänst vid 2 l-tiden och stannar till dess att allt är
färdigt i sätteriet och under händelserika perioder
ytterligare minst en timme. Före
formatkonferensen orienteras han av andre redaktören i detalj
om det nummer, som är i vardande, och får också
en uppritad plan över tidningens första sida, där
det är markerat vilka artiklar, som skola stå på
sidan, var de skola stå, rubriktyper och
stilnummer för alla rubriker, bildernas storlek och
placering samt namnen på de medarbetare som
skriva de olika artiklarna.
Alla manuskript, utom sådana som röra kultur
och politik eller sport, passera nattredaktören på
sin väg till sätteriet. Han ögnar igenom artiklarna
och ser mera noga på rubriker och
bildunderskrifter. Han tar vidare del av allt
korrespondent-och TT-material som kommer in, sovrar det och
lämnar det som tas in i tidningen till en specialist
på rubriksättning.
Allteftersom artiklarna bli färdigsatta och
korrigerade i sätteriet sändas avdrag av dem upp till
nattredaktören liksom avdrag av varje sida, som
blir färdigombruten. Allt detta måste genast
granskas och besiked lämnas om eventuellt
erforderliga ändringar. Nattredaktören skall också ha
hela numrets innehåll så klart för sig i huvudet,
att han på några sekunder kan säga vad som kan
ställas, om det visar sig i sätteriet att det blir
oväntat trångt i tidningen. Vid 1/2 2-tiden går han
ned i sätteriet och deltar i ombrytningen av första
sidan.
Det är som synes åtskilligt, som nattredaktören
skall hinna med på de fem timmarna från det han
kommer till dess att tidningen är färdig i sätteriet
vid 2-tiden. Befattningen är verkligt
ansträngande och vederbörande har också två nätter i veckan
lediga.
Mottagningen av korrespondentmaterialet från
landsorten och utlandet sker på en särskild
avdelning, som arbetar mellan 19 och 2 och som på
vardagarna sysselsätter tre man, på söndagarna
fem man. Tre teledifoner ta upp avsändarens
diktat på en rulle medan mottagaren hör på och
då och då sticker emellan med en fråga. En del
korrespondenter presterar meddelanden, som
kunna användas i oförändrad form, men de flesta
måste delvis göras om. När mottagaren skriver
ut texten efter uppspelningsmaskinens diktamen,
gör han direkt dessa ändringar så att notisen
kommer till nattredaktören i fullt användbar
form. Denne vidarebefordrar sedan meddelandet
till rubrikspecialisten. Utlandskorrespondenterna
läsa sina i förväg färdigskrivna rapporter i snabb
takt och hinna lämna material till ca 2XJ2 spalt
på 10 min.
En viktig del av redaktionen är klipparkivet,
som arbetar från ikl. 9 på morgonen till kl. 1 på
natten. Den egna tidningen klipps helt och hål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
