Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Hydraulisk kraftöverföring system Lysholm—Smith, i motorfordon, av Per Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 augusti 1945
905
Hydraulisk kraftöverföring,
system Lysholm—Smith, i motorfordon
Civilingenjör Per Hinman, Stockholm
Redan i motorismens barndom kom man på den
tanken att använda hydraulisk kraftöverföring.
Den närmast till hands liggande idén för en
sådan kraftöverföring är att låta motorn driva en
pump, som med rörledningar förbindes med en
vid drivhjulen monterad turbin. En så utformad
hydraulisk kraftöverföring är emellertid icke
praktiskt användbar för de effekter det här är
fråga om på grund av de stora förluster, som
uppstå i pumpens och turbinens in- och avlopp. De
hydrauliska kraftöverföringar, som nu användas
i motorfordon, äro i stället baserade på den
konstruktionsprincipen, att pump och turbin
sammanbyggas koncentriskt i ett gemensamt hus, så
att vätskan från pumpen strömmar direkt in i
turbinen och därifrån åter till pumpen. I en
sådan hydraulisk momentomformare kunna
förlusterna nedbringas, så att en verkningsgradskurva
uppnås, som nära ansluter sig till den elektriska
kraftöverföringens. En hel del hydrauliska
momentomformare baserade på denna princip har
konstruerats och under åren före innevarande krig
fått en vidsträckt användning för olika
traktio-nära och industriella ändamål.
Hydraulisk växel utan direkt drift
Den hydrauliska momentomformaren system
Lysholm—Smith i sitt enklaste utförande, utan
direkt drift, visas schematiskt i fig. 1 och består
Föredrag i avd. Mekanik den 10 april 1945.
DK 621-585.2
621.83-82
av ett pumphjul och ett turbinhjul koncentriskt
sammanbyggda i ett gemensamt hus. Turbinen
arbetar i tre steg och är därför försedd med tre
skovelringar 7\, T2 och T3. Mellan dessa äro
anordnade två fasta ringar ledskovlar Lx och L2 för
att ge vätskeströmmen den rätta riktningen före
dess inträde i den andra resp. tredje turbinringen.
Genom pumphjulet P försättes vätskan i
cirkulation i pilens riktning kring den ringformade
kärna, som bildas av pump- och turbinhjul
gemensamt. Omedelbart efter pumphjulet strömmar
vätskan genom den första ringen turbinskovlar T^
och passerar den första ringen fasta ledskovlar Lu
andra ringen turbinskovlar Ta, andra ringen
ledskovlar Lä och tredje ringen turbinskovlar Ts i
nämnd ordning. Från tredje ringen turbinskovlar,
där all i vätskan kvarvarande tryckenergi
tillvaratas, återföres vätskan till pumphjulets
sugsida, varigenom en sluten cirkulation erhålles.
Alla axialtryck äro så vitt möjligt kompenserade
enligt turbinpraxis med balanseringskolvar.
Tätningar äro anbringade nära centrum, där
vätsketrycket är lågt och läckningen är begränsad
till den ytterst ringa mängd, som erfordras för
smörjning. Tätningarna utgöras i allmänhet av
en blybronsring, som av en flerväggig fjäderkropp
(bälg) av tombakmetall tryckes mot en
högpole-rad härdad ring av specialstål.
Fig. 2. visar ett rörledningsschema för den
hydrauliska momentomformaren. Vätskan består
i årkr-irirrnd
Fig. 1. Hydraulisk växel
utan direkt drift.
Fig. 2.
Rörledningsschema för hydraulisk
växel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
