Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 18 augusti 1945 - Esab:s ingenjörsmöte, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 augusti 1945
919
Esab:s ingenjörsmöt©, som i år hölls den 5—7 juni i
Göteborg, hade samlat ett 350-tal deltagare från hela landet.
.Danmark, Finland och Norge voro även representerade.
Mötet öppnades av direktör Walter Edström, som framhöll
att svetsningen visserligen hade gått oerhört snabbt framåt
men att ännu mycket utvecklingsarbete förestod och att
troligen även revolutionerande nyheter kunde framkomma.
Svetsbarhetsundersökningar var ämnet för ett föredrag
av civilingenjör Sten Sabelström, Stockholms
Hamnstyrelse. Begreppet svetsbarhet är ej strängt definierat för ett
material och ej heller entydigt. För olika ändamål kan man
ha olika krav på svetsbarheten. Svetsbarheten är även en
funktion av avsvalningshastigheten, i Amerika anses nog i
allmänhet alla material svetsbara om
avsvalningshastigheten blott regleras på rätt sätt. Generellt måste man nog
säga att svetsbarhet måste innebära att några hårda
eller spröda zoner inte få uppstå i materialet, vilka kunna
ge anledning till skador. En del försök med fastsvetsning av
balkar, föranledda av Lidingöbrons ombyggnad,
refererades. Vidare diskuterades gängse provtyper samt inverkan av
materialets åldring och svetsning i kyla.
Snabbsvetsning av stum- och kälfogar under användning
av specialelektroder med stor inträngningsförmåga
behandlades i ett föredrag av civilingenjör P Sjöman, Esab. Med
dylika elektroder kan man vid hålkälar få sådana
inträng-ningsdjup, att svetsens effektiva snittyta blir avsevärt ökad
i förhållande till vad som eljest är vanligt. Metoden
möjliggör således en effektivare och snabbare svetsning och
har i USA godkänts av American Bureau of Shipping samt
Maritime Commission. I England har amiralitetet, Lloyd’s
och British Corporation of Shipping and Aircraft
accepterat densamma. De nya elektroderna möjliggöra även bl.a.
att den tidsödande rotmejslingen och läggandet av
rot-sträng kan ersättas med en sträng medelst
djupsvetsnings-elektrod från baksidan i stället.
Ingenjör Sture Lundgren, Esab, visade med vackra skisser
på svarta tavlan några exempel på svetsade
konstruktions-detaljer, såsom vevstakar, excenterstänger och bromsband
till vinschar, vilka bli avsevärt billigare svetsade än smidda.
Frågan om värmespänningar vid svetsning belystes i några
föredrag. En eldstad till Rapid-ångpanna beskrevs av
ingenjör P V Norlin, AB Motala Verkstad. Pannan hade 23
m2 eldyta och var avsedd för 7 at övertryck och 450 kg/h
ånga. Den var kalltryckt med 14 at. Eldstaden, som hade
en ganska komplicerad form, var svetsad, och pannan i
övrigt var nitad. Konstruktionen var godkänd av Lloyd’s
Register. För att man inte skulle få några värmespänningar
var det viktigt att svetsföljden valdes riktigt, och för denna
redogjordes ingående. Ingenjör R Sillén, AB Hedemora
Verkstäder, beskrev hur svetsningen av en 200 m3 sulfitkokare
med en järnvikt av 60 t tillgick. Vid svetsningen åtgingo
15 500 elektroder och för kontroll av svetsfogarna togos
248 röntgentfilmer.
Som exempel på svetsade konstruktioner utförda vid AB
C J Wennbergs Mek. Verkstad, Karlstad, beskrevs av
ingenjör N Bagge ett vagnskjutbord för Stockholms
Spårvägar samt tillverkning av en 12 m lång axel för en
dammlucka genom hopsvetsning av två ca 6 m långa axlar.
Verkstadsingenjör G Johansson, Gävle Varvs- & Verkstads
Nya AB, gav en del synpunkter på svetsning av
rörelement till krigsbroar. För att man skulle få en lätt
montering av broarna var det nödvändigt att elementen voro
tillverkade med små toleranser, och speciella mät- och
kontrollanordningar hade iordningställts härför.
Några erfarenheter från tunnplåtssvetsning av rullande
materiel meddelades av verkstadsingenjör L A Åkerman,
AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping, och
svetsning av fartygsskott av tunnare plåt beskrevs av ingenjör
P Forssell, Eriksbergs Mek. Verkstads AB, Göteborg.
Fördelarna med svetsning gentemot nitning är en slät yta,
större lätthet, billigare underhåll samt lättare konstruktion.
En svetsad yta är emellertid ur utseendesynpunkt
känsligare för ojämnheter än en nitad.
Svetsföljden vid skeppsbyggnad behandlades av
civilingenjör N Eckerbom, Kockums Mek. Verkstads AB,
Malmö, som framhöll att en svetsplan bör uppgöras så att
man dels får god inbördes passning under monteringen,
dels ej får några kvarblivande spänningar efter
svetsningen. Har man erfaren personal behöva svetsplanerna
dock inte göras alltför detaljerade.
Undervattenssvetsning behandlades av ingenjör C
Linnan-der, örlogsvarvet, Karlskrona, som dels i ett föredrag gav
en överblick över denna teknik, dels praktiskt
demonstrerade svetsningen under vatten på bottnen av
Oceanografiska Institutets stora vattenbassäng. Gassvetsning under
vatten patenterades i Tyskland redan 1915. Nu för tiden
använder man härför vanligen vätgas, eventuellt bensol
och vätgas, då acetylen inte kan användas på större djup
än 3 m. Ett luftskikt inblåses i vattnet runt lågan för att
hålla undan vattnet. Elektrisk svetsning under vattnet, som
har blivit av större betydelse än gassvetsningen, utfördes
i Ryssland 1923 men har egentligen utvecklats först under
de senaste tio åren. Experimentella arbeten ha utförts vid
Karlskrona örlogsvarv i samarbete med Esab. Det råder
ingen principiell skillnad mot svetsning i luft. Vattnet är
dock svårare att jonisera än luften. Vidare måste vattnet
undanträngas från svetsstället och detta sker
huvudsakligen genom gasbildning från elektrodhöljet men även med
ur vattnet dissocierat syre och väte. För svetsningen
användes vanligen likström. Den tillförda elektriska energin måste
ökas med vattendjupet. Vanligen är en svetsgenerator för
250 A, 35 V, 50 % intermittensfaktor tillräcklig. Dykaren
bör vara utrustad med telefon. Dykarhjälmen måste vara
väl isolerad samt försedd med extra sikt- och skyddsglas.
Svetsningen kan utföras endast på olegerade stål med
högst 50 kg/mm2 brotthållfasthet och högst 0,20 % kolhalt.
Godstjockleken bör vara över 5 mm och i varje fall ej
under 3. Kälfog går bäst att utföra. Såväl svets som
grundmaterial ta härdning vid undervattenssvetsningen. Man kan
genom påläggning av flera svetssträngar få föregående
strängar omvandlade, så att hårdheten nedgår. Inre
spänningar som uppkomma äro ungefär av samma storlek soin
vid svetsning ovan vattnet. Undervattenssvetsningen har
sin största betydelse vid bärgning och reparation av
fartyg samt vid reparation av broar, kajkonstruktioner o.d.
En redogörelse för några spänningsmätningar vid
svets-skarvar i Dip-balkar lämnades av civilingenjör R Pontin,
AB Hammarbyverken, Stockholm, och civilingenjör C-E
Hagerling, K. Marinförvaltningen, Göteborg, redogjorde
för ett försök att med modellkroppar av celluloid i
polariserat ljus på experimentell väg fastställa
spänningsfördelningen i ett notchat förband.
Lloyd’s Register of Shipping har utarbetat nya utförliga
bestämmelser för svetsning av fartyg och för dessa
lämnades en redogörelse av civilingenjör G Hjernqvist,
Lloyd’s Register, Stockholm. De nu utkomna
bestämmelserna äro i engelskt måttsystem, men avsikten är att ge ut
en upplaga även i metriskt måttsystem.
Civilingenjör C T Ingvall presenterade Esabrs
nyutkomna svetskostnadstabeller. Dessa utgöra en bok på 42 sidor
jämte 10 sidor svetsbeteckningar enligt svensk standard.
Tabellverket är avsett att underlätta
kostnadsberäkningar av bågsvetsade förbindningar.
Några glimtar från elsvetsningen vid Svenska
Sockerfabriks AB lämnades av ingenjör F Törnqvist, Hököpinge.
Man använder här svetsning i stor utsträckning, såväl vid
reparationer som vid större ombyggnader. Slutligen talade
ingenjör S Andersson, Grängesberg, om svetsning vid
Grängesbergs gruvfält. Han framhöll att
reparationssvetsningen var en mycket viktig sak, då de flesta
misslyckandena komma härifrån. Svetsningen har även i
gruvhante-ringen medfört möjlighet till konstruktion av apparater,
som ej kunnat utföras tillfredsställande på annat sätt.
I den följande diskussionen diskuterades bl.a.
svetsbarheten och det framhölls därvid som mycket önskvärt att
det utarbetades normer härför. Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
