Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - Kraft och massa, av Alf Grabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
922
TEKNISK TIDSKRIFT
tion av den opraktiska storleken 9,80665 m/s2. Det
har blivit ett virrvarr av storheter utan bestämd
definition och då olika enheter använts på olika
stadier av undervisningen och t.o.m. inom samma
undervisningsanstalt olika enheter begagnats ha
stora svårigheter uppstått för de studerande.
Det är i känslan av, att man nu nått det
stadium, att det är nödvändigt vidta åtgärder för
att bringa reda i förhållandena, som K.
Mynt-och Justeringsverket utfärdade en inbjudan till
intresserade institutioner att genom
representanter delta i en överläggning inom verket med syfte
att åstadkomma ett auktoritativt uttalande
rörande de enheter, som böra komma till
användning i det praktiska livet. Efter ingående
överläggningar enade sig den 18 juni 1945
representanterna för dessa institutioner, professorerna A
E Lind och G Ising för K. Vetenskapsakademien,
professorerna F Dahlgren, O H Faxén, J O Roos
af Hjelmsäter och F G Odqvist samt tekn. dr J
Wennerberg för Ingeniörsvetenskapsakademien,
professorerna M Bäckström, O H Faxén och L
Malm för K. Tekniska Högskolan, professorerna G
Lundberg och E Rudberg för Chalmers Tekniska
Högskolor, rektorerna E Herlin och T
Wetter-blad för K. Skolöverstyrelsen, docent E Ingelstam
och byråchef K Josephson för K. Överstyrelsen för
Yrkesutbildning, överdirektör O Forsman för
Statens Provningsanstalt, direktör V Nordström och
professor G. Wästlund för Svenska
Teknologföreningen samt myntdirektör A Grabe, professor G
Borelius och docent T Swensson för K.
Mynt-och Justeringsverket om följande resolution:
"1. Enheter för massa är 1 kilogram, 1 kg, och
denna benämning och beteckning må sålunda ej
användas för att beteckna en kraft.
2. I de fall då en till tyngdkraften ansluten
kraftenhet är önskvärd, bör denna enhet
benämnas 1 kilopond, 1 kp, med dess decimala
underavdelningar 1 pond (1 p), 1 decipond (1 dp) etc.
och decimala mångfalder 1 megapond (1 Mp) osv.
1 kilopond definieras som den ikraft, som
förmår meddela massan 1 kg normalaccelerationen
9,80665 m/s2. Enheten för kraft har tidigare
benämnts 1 kilogramkraft med beteckningen 1 kgf,
vilken enhet definierats olika i olika länder som
varande den kraft, som förmår meddela massan
1 kg antingen tyngdkraftens lokala acceleration
eller dess ovan nämnda normalvärde.
3. På alla de områden, där så befinnes lämpligt,
bör det s.k. MKS-systemet införas inom
undervisningen vid de högre läroanstalterna, vilket
innebär, att enheten för kraft betecknas som 1 newton
(ln), vilken definieras som den kraft, som förmår
meddela massan 1 kg en acceleration av 1 m/s2.
4. Redan vid undervisningen i de allmänna
läroverken bör uppmärksamhet ägnas åt
MKS-systemet vid sidan av CGS-systemet.
5. Ett exemplar av denna resolution skall till-,
ställas en var av de samarbetande myndigheterna
och institutionerna med anhållan, att de ville
verka för att här anförda synpunkter måtte vinna
beaktande vid undervisningen och i den
vetenskapliga och tekniska litteraturen."
Professorerna Lind och Ising gjorde dock
följande reservation:
"Undertecknade kunna icke godtaga
resolutionens mom. 3 och 4, vilka rekommendera
MKS-systemets omedelbara införande i vårt land, och
detta av följande skäl:
a) Det har icke uppvisats, att de fördelar, som
man måhända kan vinna inom elektricitetsläran
genom att låta MKS-systemet ersätta det
nuvarande CGS-systemet, uppväga det förras
nackdelar inom andra områden;
b) Förespråkarna för MKS-systemets
omedelbara införande äro sinsemellan oeniga, om vissa
elektriska och magnetiska enheter skola vara
s.k. rationaliserade enheter eller ej;
c) MKS-systemet har ännu icke blivit
internationellt antaget, varför dess införande i nuvarande
stund i vårt land kan resultera i ett bakslag.
Det synes oss vara av vikt, att man icke i
onödan ytterligare ökar förvirringen beträffande de
inom undervisningen och tekniken använda
enheterna genom att nu söka införa MKS-systemet.
Vi anse, att CGS-systemet, vars inlärande i varje
fall förblir nödvändigt med hänsyn till den
förhandenvarande vetenskapliga litteraturen,
fortfarande bör utgöra grunden vid undervisningen upp
till och inklusive de ordinarie kurserna för fil.
ämbets- och civilingenjörsexamina."
Denna reservation biträddes av överdirektör
Forsman samt av professorerna Roos af
Hjelmsäter och Odqvist, den senare under särskilt
framhållande av dess moment a). Det syntes honom ur
mekanistsynpunkt vara en så oväsentlig fördel
att konstanten g förvann ur rörelseekvationerna,
då man ändock inom stora delar av den
tillämpade mekaniken, t.ex. inom hållfasthetsläran,
vore van att släpa med liknande
dimensionsbehäftade konstanter såsom elasticitetsmodul. I
stället löpte man nu risken att återgången till
enheten kp glömdes efter avslutad räkning.
Professor Wästlund biträdde resolutionens
punikt 1 endast i form av en rekommendation,
emedan det tekniska måttsystemet med kg som
enhet för kraft ännu helt dominerade den
byggnadsvetenskapliga litteraturen inom länder med
metersystemet. Beträffande punkt 2 förordade
han kilogramkraft (kgf) framför kilopond med
hänsyn till att kg utomlands i teknisk litteratur
betecknar kraftenheten, och i punkterna 3 och 4
instämde han i professor Odqvists reservation.
Såsom av denna resolution framgår
rekommenderas införande redan nu av MKS-systemet på
alla de områden, där så befinnes lämpligt, något
som redan skett inom undervisningen i
elektroteknik vid K. Tekniska Högskolan samt på vissa
ställen inom industrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
