Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 25 augusti 1945 - TNC: 18. Måttenheter för kraft och tryck, av J W - Insänt: Bromma flygfälts första utbyggnad, av Thorleif W Kockgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
942
TEKNISK TIDSKRIFT
TNC
18. Måttenheter för kraft och tryck
Frågan om korrekta namn, beteckningar och
definitioner för måttenheterna för kraft och tryck har berörts i
TNC-spalten vid flera tillfällen. Till att börja med kan
här nämnas att publikationen TNC 1 upptar
massenheterna 1 ton, 1 t, och 1 kilogram, 1 kg, kraftenheterna 1
kraftkilogram (utan beteckning) och 1 newton (med angivande
av att beteckningen 1 n nått ett visst företräde i den
internationella diskussionen) samt tryckenheten 1 bar, 1 b,
och i övrigt huvudsakligen endast cgs-enheter och vissa
decimala mångfalder och delar.
I TNC 4 s. 16 rekommenderas skrivsätten at a. och at
ö. för "atmosfärer absolut tryck" och "atmosfärer
övertryck" dock utan närmare definition av "atmosfär". Denna
brist påtalades och ledde till en särskild TNC-spalt, se
TNC 6 s. 28, vari de kaotiska förhållandena på kraft- och
tryckenheternas område påpekades, och där 1 bar, 1 b,
och för vissa specialfall 1 normalatmosfär, 1 Atm, angåvos
som strängt taget de enda tryckenheter som kunde
rekommenderas. Slutligen har även frågan om de alternativa
namnen kilogramkraft och kraftkilogram diskuterats i
TNC 6 s. 35.
Utvecklingen har ju lett därhän, att kilogramprototypen
fått representera dels massenheten, dels genom sin tyngd
även en kraftenhet, och — häri ligger det
bekymmersamma — båda enheterna ha gått under samma namn
och betecknats på samma sätt. Den svenska lagen om mått
och vikt fastställer namnet 1 kilogram och beteckningen
1 kg för massans enhet, men likafullt ser man ständigt
t.ex. dragkrafter uttryckta i kg och hållfasthetsuppgifter
i exempelvis kg/m2, och tryckenheten 1 "teknisk atmosfär"
har definierats som 1 kg/cm2. T.o.m. i samma
avhandling här kilogrammet fått betyda än en massa och än en
kraft.
Under dessa förhållanden var det med glädje TNC och
många andra hälsade Kungl. Mynt- och Justeringsverkets
åtgärder för att bereda intresserade parter tillfälle att
gemensamt diskutera dessa frågor. Två
diskussionssammanträden kommo till stånd, varvid representanter för
Kungl. Vetenskapsakademien,
Ingeniörsvetenskapsakade-mien, Kungl. Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska
Högskola, Kungl. Skolöverstyrelsen, Kungl, överstyrelsen
för Yrkesutbildning, Statens Provningsanstalt, Svenska
Teknologföreningen och Kungl. Mynt- och Justeringsverket
slutligen enades om en resolution, daterad den 18 juni
1945. Denna resolution innehåller följande tvenne
huvudpunkter:
1. Enheten för massa är 1 kilogram, 1 kg, och denna
benämning och beteckning må sålunda ej användas för
att beteckna en kraft.
2. I de fall då en till tyngdkraften ansluten kraftenhet
är önskvärd, bör denna enhet benämnas 1 kilopond, 1 kp,
med dess decimala underavdelningar 1 pond (1 p), 1
deci-pond (1 dp) etc., och decimala mångfalder 1 megapond
(1 Mp) osv. 1 kilopond definieras som den kraft, som
förmår meddela massan 1 kg normalaccelerationen 9,80665
m/s2. Enheten för kraft har tidigare benämnts 1
kilogramkraft med beteckningen 1 kgf, vilken enhet definierats
olika i olika länder som varande den kraft, som förmår
meddela massan 1 kg antingen tyngdkraftens lokala
acceleration eller dess ovan nämnda normalvärde.
Härmed har äntligen klarhet nåtts i dessa punkter, och
TNC har fått ett auktoritativt uttalande att hålla sig till
när frågor av denna art framdeles komma på tal. Vid
till-lämpning av TNC 1 böra teknikerna i st.f. 1 kraftkilogram
använda enheten 1 kilopond, 1 kp, med ovanstående
definition. Dess 1 000-fald skall kallas 1 megapond, 1 Mp,
och icke som förr 1 ton, 1 t, vilket är en massa. Den mot
1 kp svarande enheten för kraft/vta blir 1 kp/cm2 eller
1 kp/mm2 — icke som förr 1 kg/cm2 eller 1 kg/mm2 —
varvid är att märka att talvärdena inte påverkas av
namnändringen.
När det är fråga om tryck i vätska eller gas, men inte
annars, kan enheten 1 kp/cm2 benämnas 1 teknisk
atmosfär med beteckningen 1 at, vid behov försedd med
till-läggsbokstäver för absolut tryck och övertryck enligt TNC
4 s. 16, alltså 1 at a., 1 at ö. (icke 1 ata, 1 atö). De i TNC
6 s. 28 uttalade betänkligheterna mot måttenheten 1 at
få nu falla, då kraftenheten 1 kilopond accepterats. Det
kan t.o.m. numera sägas att teknikerna för undvikande
av förväxling icke böra använda enheten 1 Atm i andra
fall än då den förekommer i internationellt fastställda
definitioner. Allra lyckligast vore det ur
nomenklatursynpunkt om den i storlek mellan 1 at och 1 Atm liggande
tryckenheten 1 bar komme till vidsträcktare användning
Även ur måttsystemssynpunkt vore detta ett framsteg.
I resolutionen uttalades också intresse för det s.k.
mks-systemet eller Giorgi-systemet, med kraftenheten 1 newton,
1 n, •= 105 dyn, men utrymmet i denna TNC-spalt tillåter
inte ett närmare ingående härpå.
Förhållandet mellan de olika kraftenheterna och mellan
de olika tryckenheterna framgår av nedanstående tabeller.
Enheterna äro angivna i stigande storleksföljd.
Kraftenheter
n kp
1 9,80665 0,101972 1
1 n, 1 newton, .= 105 dyn.
1 kp, 1 kilopond, = kraft som förmår meddela massan
1 kg normalaccelerationen 9,80665 m/s2.
Tryckenheter
at b Atm
1 0,980665 0,96784
1,01972 1 0,98692
1,03323 1,013250 1
1 at, 1 teknisk atmosfär, = 1 kp/cm2.
1 b, 1 bar, ,= 106 dyn/cm2.
1 Atm, 1 normalatmosfär, <= trycket av en 760 mm hög
pelare av kvicksilver med tätheten 13,5951 g/cm3 vid
normalaccelerationen 9,80665 m/s2.
Till slut skall här påpekas — vad som borde vara
tämligen självklart efter det ovan sagda — att en varas vikt
(massa) fortfarande anges i kilogram och ton, och att
kilopond och megapond i sådana sammanhang aldrig få
komma i fråga. Jfr TNC-spalt nr 15 i år, Tekn. T. nr 28
s. 786. Detta betyder bl.a. att den stora allmänheten så gott
som inte alls beröres av nyheten. J W
Insänt
Bromma flygfälts första utbyggnad
I Tekn. T. 1943 s. V 164 och 1945 s. 213 har civilingenjör
Sture Jakobson redogjort för vissa metoder för
utbalansering av flygfält, vilka lova att få stor betydelse för
framtiden. Eftersom flygfältsarbeten av olika slag just nu äro
mycket aktuella, kan det kanske vara av intresse att
ytterligare omnämna några mindre vanliga metoder, som med
mycket gott resultat användes vid den första utbyggnaden
av Bromma flygfält för att förbilliga utförandet av detta
vårt lands första större flygfält. Det var för övrigt en av
de principer, som då kom till användning, som sedermera
i detalj utarbetades av Jakobson för Kungl. Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens arbeten. Då Brommafältets första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
