Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 september 1945 - Svensk tillverkning av optiska instrument, av Evert Aulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 september 19 A5
945
Svensk tillverkning av optiska instrument
Ingenjör Evert Aulin, Lidingö
DK 621.92 : 666.22
535.8
Tillverkningen av optiska instrument är en
industrigren med mycket gamla anor. Det är knappast
möjligt att datera dess begynnelse, då den övergår
från hantverk till industri, men det skulle kunna
försvaras, om uppfinnandet av provglasmetoden
för kontroll av optiska ytor betecknar den optiska
industrins födelsestund. Denna skulle då
förläggas till övergången mellan 1700- och 1800-talen,
då Fraunhofer uppfann denna provningsmetod.
Under 1700-talet skedde stora omvälvningar inom
de dåvarande åsikterna om de optiska problemen.
Närmast tänker jag härvid på upptäckten av
metoden att framställa ett akromatiskt linssystem,
och på metoden att framställa objektiv,
korrigerade för den sfäriska abberationen. Ett ganska
intressant faktum är, att teoretisk bidrag för lösande
av dessa uppgifter lämnades av en svensk,
professorn i Uppsala Sam. Klingenstierna (född 1698,
död 1765), som mot slutet av sin levnad sysslade
med dessa och hithörande problem. Av
forskningar som bedrivits av professor N V Nordenmark i
samarbete med Joh. Nordström rörande
Klingen-stiernas bidrag till dåtidens vetande inom optiken,
framgår att Klingenstierna i hög grad måste
räknas som ett av optikens stora namn. Detta
bekräftas även av forskare som A Odencrantz och av
tyskarna von Röhr och Boegehold.
Även på senare tid ha vi här i Sverige haft
världsberömda namn på det optiska området;
närmast tänker jag på professor A Gullstrand som
för omkring 40 år sedan verkade inom den
geometriska och fysiologiska optiken, och vars
arbeten varit banbrytande och kanske ännu icke fullt
utnyttjade.
Att dessa namn nämnts har skett för att påpeka,
att mycket banbrytande, och enligt somligas åsikt
de allra viktigaste forskningar inom det optiska
området gjorts i Sverige, utan att det på något
sätt satt spår härav inom landet men väl bidragit
till den optiska industrins utveckling närmast i
England och i Tyskland.
Den optiska industrin i Sverige före det andra
världskrigets utbrott var i det närmaste
obefintlig. I Uppsala arbetade Upsala Optiska Industri
som en kvarleva av den under det första
världskriget bildade firman, som under några år
sysslade med tillverkning av prismakikare, vilken till-
Föredrag i Tekniska Fysikers Förening den 20 mars 1945.
verkning efter hand fullständigt nedlades till
förmån för tillverkning av glasögonglas. Denna
tillverkning har under det pågående kriget utökats
betydligt.
Man skulle nästan kunna beteckna vår tid som
flygets, elektronikens och optikens århundrade,
och det är självklart, att under en sådan
avstängning som under den närvarande situationen
förekommit, militära intressen nödvändiggjorde, att
det startades en optisk industri i Sverige. Militäv
rustning utan optiska instrument är otänkbar.
Situationen är för närvarande att tre firmor
arbeta med framställning av optik samt färdiga
instrument, och ytterligare ett par firmor
framställer instrument med optiska detaljer, som
tillverkats på annat håll, antingen fabricerats hos
någon av de tre nämnda firmorna eller
importerats.
En viktig produkt, utan vilken tillverkning av
optiska detaljer naturligtvis är omöjlig, är
råmaterialet för linser och prismor, det optiska råglaset.
Även i detta fall ha vi i Sverige tidigare
fullständigt saknat resurser, trots att vårt svenska glas i
andra avseenden är välkänt över hela världen.
De anspråk, som måste ställas på ett optiskt
rå-glas, äro mycket höga i fråga om genomskinlighet
och frihet från blåsor och andra störande
inne-slutningar och ännu högre, då det gäller frihet
från sliror, dvs. ojämnheter i massans
brytnings-index och från de inre spänningar i glaset som
kvarstå efter en otillfredsställande kylning av
glasmassan. Dessa båda senare felaktigheter ge
upphov till brytningsfel och om de förekomma i
viss utsträckning göra de glaset oanvändbart för
optiskt bruk.
Under krigets första år gjordes ett par försök
att på olika glasbruk här i Sverige framställa
optiskt råglas, men dessa försök, som gjordes med
mycket primitiva medel, nedlades snart, då det
visade sig, att för de kostnader som sannolikt
behövde nedläggas för att ett gott resultat skulle
ernås, man kunde från utlandet inköpa så mycket
råglas, att behovet därav skulle bli täckt för
många år framåt.
Den optiska teknologin
Råglasblockens förvandling till linser och
prismor börjar med att råglasblocken söndersågas
i lämpliga delar, vilket sker med en sågklinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
