Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 1 september 1945 - De nya svenska isolationsnormerna SEN 30, av Åke T Vrethem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
954
TEKNISK TIDSKRIFT
prov) för anläggningsdelar i utsatt läge.
Siffer-beteckningen i isolationsklassen Ks anger
toppvärdet i kV av den stötprovspänning av
normalform 1/50, som vid isolationsklassen i fråga
föreskrives för inre isolering (se nedan). Varje
iso-lationsklass kännetecknas dessutom av sådana
värden på övriga provspänningar som vid
normala konstruktioner stå i rimlig proportion till
stöt-provspänningen för inre isolering;
isolationsklassenui K1 (index 1 betecknar
enmi-nutsprov) för vissa anläggningsdelar i skyddat
läge. Sifferbeteckningen i isolationsklassen Kx
änger effektivvärdet i kV av den för klassen i fråga
föreskrivna provspänningen vid enminutsprov
med 50 p/s.
I det följande komma huvudsakligen
bestämmelser och anvisningar beträffande
anläggningsdelar för utsatt läge att behandlas, emedan både
i isolationsnormerna och i praktiken sådana
anläggningar inta den dominerande platsen.
Spänningsprov för isolation i utsatt läge. Inre och
yttre isolering, inom- och utomhusutförande m.m.
Stötprovet är som nämnts avsett att i första hand
bli bestämmande för isolationen av
anläggningsdelar i utsatt läge. Denna princip, för vars
motivering redogjorts i denna tidskrift i en
presentation av de redan 1940 av Asea och
Vattenfallsstyrelsen gemensamt utarbetade provisoriska
isolationsnormerna’, är i SEN 30 fullt konsekvent
tillämpad. Sålunda anges provspänningar för
stötprov även på transformatorlindningar. Häri
överensstämmer SEN 30 i princip med de nya
amerikanska transformatornormerna7, medan
däremot tyskar och schweizare fortfarande synas
tveka att annat än i undantagsfall stötprova
transformatorer. Den svenska normkommittén har i
denna fråga den uppfattningen, att det skulle
vara i viss mån en halvmesyr att beträffande
apparater i allmänhet grunda isolationsfordringarna
på kravet om viss, genom prov (stötprov) direkt
kontrollerbar hållfasthet mot atmosfäriska
överspänningar och samtidigt beträffande
transformatorer avstå från detta krav. De hittills gjorda
erfarenheterna visa också att stötprovet är ett
värdefullt hjälpmedel för utvecklingen av
trans-formatorisolationens utförande till största
hållfasthet mot atmosfäriska överspänningar. Under
förutsättning att stötprovet — såsom normerna
ånge — utföres som hel vågsprov, kontrollerat
med oscillogram, synes man ej behöva riskera
att av stötprovet eventuellt åstadkomna
lindnings-punkteringar skola bli oupptäckta och äventyra
hållfastheten i drift. Det är känt4, att
transfor-matorisolationens hållfasthet vid upprepade
stötprov är lägre än vid ett enda prov. Man kan
därför möjligen anse, att man genom det normenliga
stötprovet tar i anspråk en del av isolationens
livslängd till förfång för livslängden under den
framtida normala driften. Den kvantitativa be-
tydelsen av ett enda normprov på en
transformator, utförd med den säkerhetsmarginal, som
fabrikanten måste inlägga för att ej riskera att
transformatorn ej består provet, torde emellertid vara
ringa och för användaren av transformatorn borde
det vara tryggare att veta, att den föreskrivna
minimihållfastheten mot överspänningar av stöt
karaktär kontrollerats genom prov än att få en
transformator med obekant stöthållfasthet. De
invändningar, som ibland anföras5 mot stötprov
på transformatorer, har normkommittén sålunda
ej ansett böra hindra att SEN 30 inrymmer
sådana prov. Det blir sedan en uppgift för de
speciella transformatornormerna att ånge i vilken
utsträckning proven skola utföras rutinmässigt
eller som typprov, varvid typprovet kan avse t.ex.
lindningsisolering av viss dimension och
framställd på visst sätt; med hänsyn till den hittills
relativt ringa erfarenheten av provmetodiken och
av existerande isoleringstypers stöthållfasthet är
det möjligt, att man ej bör med omedelbar verkan
införa stötprovet som rutinprov.
Utom stötprovet fordras också 50 p/s prov, för
fixerande av fordringarna på isolationens
hållfasthet gentemot driftfrekventa överspänningar
och kopplingsöverspänningar och vidare för
komplettering av den fabrikationskontroll, som
stötprovet ger. Spänningarna för 50 p/s provet ha
bestämts ur stötprovspänningen, som
multipliceras med vissa konstanter, så valda att
provspän-ningarna bli rimliga för normala konstruktioner
med den givna stöthållfastheten. Det räcker inte
med ett enda konstant förhållande mellan 50 p/s
provspänningarna och stötprovspänningen, ty för
olika slags isolering med viss stöthållfasthet äro
olika värden på 50 p/s provspänningen rimliga.
Det skiljes sålunda på bl.a. följande slags
isolering med var sin olika 50 p/s provspänning inom
samma isolationsklass: inre isolering och yttre
isolering, isolering av oljetyp och isolering av
lufttyp, isolering av inomhusutförande och av
utomhusutförande.
Inre isolering är enligt normernas definition
’"isolering som till följd av sin natur eller placering
ej är utsatt för tillfällig försämring genom fukt,
förorening eller främmande föremål, råttor, fåglar
etc.", medan yttre isolering kan bli utsatt för dylik
försämring. Exempel på inre isolering utgör
isoleringen i det inre av transformatorer, kablar och
kondensatorer och även i kapslad materiel av
trycktätt utförande. Exempel på yttre isolering
äro genomföringar och isolatorer.
Förutom olika relation mellan 50 p/s
provspänningar och stötprovspänning ha inre och yttre
isolering inom vissa isolationsklasser, nämligen
de lägre (motsvarande lägre driftspänning), även
olika stötprovspänning inom samma
isolationsklass, nämligen så att för den yttre isoleringen
föreskrives högre provspänning (och därmed även
proportionsvis högre 50 p/s provspänning) än för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
