Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 september 1945 - Teknisk Tidskrift 1870—1945, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 september 1945
105.3
i vidare kretsar. Orsaken härtill var i första hand
den stora nordiska konst- och
industriutställningen i Stockholm 1866, där den svenska
allmänheten för första gången fiok beskåda vad landets
industri förmådde frambringa. En senare
generation, som blivit bortskämd med utställningar,
kan icke fatta den entusiasm, som "detta de
nordiska folkens täflingsprof i fredliga yrken"
väckte, och intresset överlevde tydligen denna
första entusiasm. Man kan peka på en liten detalj,
som i detta hänseende är rätt betecknande. I den
svenska årliga bokförteckningen finnes t.o.m. 1866
icke någon särskild avdelning för teknologi och
hithörande ämnen. I stället finnes en avdelning,
som omfattar "Mathematik, arithmetik, mekanik,
handel och industri", vilken för 1866 innehåller
huvudsakligen enklare räkneläror o.d. samt
endast tre arbeten, som kunna rubriceras som
teknologi. Fr.o.m. 1867 däremot har "Ekonomi och
teknologi" utbrutits som en egen avdelning.
Det förtjänar även att nämnas, att 1872 började
O Ålund utge sitt stora arbete "Uppfinningarnas
Bok", vilket blev en stor bokhandelsframgång.
Att Hoffstedt var klart medveten om detta nya
intresse för teknik och industri står utom allt
tvivel. Han hade själv deltagit vid ordnandet av
maskinavdelningen för den stora utställningen,
och man torde icke ta fel om man just däri ser
själva ursprunget till tanken på utgivandet av
en populär allmän teknisk tidskrift. Det saknar
nog heller icke sin betydelse, att han vid
utställningsarbetet som medarbetare hade en man, som
skulle bli en av tidskriftens flitigaste medarbetare
alltifrån provnumret, nämligen blivande
professorn A W Cronquist. Denne blev sedan även
kollega till Hoffstedt i Slöjdskolan och gifte sig
med hans syster.
En annan omständighet, som säkert varit av stor
betydelse för utformandet av planerna på den
nya tidskriften, var att Hoffstedt ända sedan
1862 varit knuten till Slöjdskolan och därigenom
hade förbindelser med Slöjdföreningen. Denna
förening, som stiftades 1845, hade vid denna tid
ett betydligt vidare arbetsfält än nu. Enligt de
1862 omarbetade stadgarna stod på föreningens
program bl.a. att "till kännedom och begagnande
sprida inhemska och utländska nyttiga
uppfinningar och rön samt förbättrade arbetssätt". När
Hoffstedt i sin anmälan påpekar, att tidskriften var
avsedd huvudsakligen för den tekniskt
intresserade allmänheten, att den skulle föra industrins och
teknikens talan "till de djupa lederna bland våra
medborgare", var detta helt i föreningens anda.
Förbindelsen med Slöjdskolan förklarar också
den stora plats, som konstslöjden intar i
Illustrerad Teknisk Tidning. Just vid denna tid höll på
Slöjdskolan professor Dietrichson
konstföreläsningar med särskild hänsyn till konstslöjden, och
dessa föreläsningar voro utomordentligt populära.
Å andra sidan hade Hoffstedt goda förbindelser
även med de teknis/ka fackmännen. Han var
assistent vid Teknologiska Institutet, nuvarande K.
Tekniska Högskolan, och dessutom ritare och
konstruktör hos professor Ångström. Inom
Föreningen TI, föregångaren till Svenska
Teknologföreningen, intog han redan då en aktad
ställning och hade bland annat tagit mycket verksam
del vid föreningens omorganisation 1869.
Genom sina goda förbindelser i olika kretsar
hade Hoffstedt naturligtvis stora möjligheter att
redan från början skaffa sin tidskrift utmärkta
medarbetare. I sin anmälan hade han påpekat,
att "flera av vårt lands mest framstående teknici,
såväl vetenskapsmän och lärare vid tekniska
skolor som ingeniörer, konstruktörer, fabrikanter,
verkmästare m.fl." hade visat honom "ett öfver
förväntan vänligt tillmötesgående i att med löften
om bidrag befrämja företagets framgång". Bland
de tjugotvå svenskar, som medarbetat i första
årgången, finnas flera lärare vid högskolan;
professor Dahlander, som 1870 hade lämnat
Göteborg för Stockholm, bidrog med flera större
naturvetenskapliga uppsatser, vidare lämnades
bidrag av dåvarande läraren i mekanisk teknologi,
sedermera professor J O Andersson, som sedan
blev en av tidskriftens flitigaste medarbetare, av
professorn i kemisk teknologi F L Ekman samt
av de ovannämnda Åkerman och Wiman.
Dessutom finns en del beskrivningar av professor
Ångströms uppfinningar, vilka dock kunna ha
skrivits av Hoffstedt själv. Från Slöjdskolan
bidrog utom Dietrichson ornamentbildhuggaren C
Varje häfte av Illustrerad Teknisk Tidnings första
årgång hade pä sin första sida en bild av något
konstindu-striellt alster. Liksom detta "skrivbord i nordisk stil", ritat
av M Isæus, verka de ganska avskräckande för nutidens
smak (1871).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
