Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 september 1945 - Utvecklingsmöjligheter inom industriell ekonomi och organisation, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1068
THiKNISK TIDSKRIFT
digt bör det även från vetenskapligt håll påvisas
att ett samlande av fakta och en förbättring i
detaljer blott då är ekonomiskt motiverat, när man
kan utnyttja de så erhållna fakta och när samtliga
detaljförbättringar tillsammans ge en ökning i
arbetsresultatet för hela företaget och för nationen
Detta innebär bl.a. att detaljförbättringar genom
exempelvis arbetsstudier blott äro ekonomiskt
fullt försvarliga, när det totala värdet av
detaljbesparingarna är större än den kostnadsökning
deras genomförande och bibehållande medför för
företaget. Det innebär även att ur nationens
synpunkt en arbetsrationalisering icke är ekonomiskt
helt genomförd, förrän den på ett håll
utrationali-serade arbetskraften har funnit nyttig och
ekonomisk användning i samhället.
Forskning, undervisning och praktik
måste gå hand i hand
Industrins positiva och välvilliga inställning till
forskningen och undervisningen på det
industriellt ekonomiska och organisatoriska området
kommer att få en icke ringa betydelse för
möjligheten att på dessa områden nå praktiskt
värdefulla framsteg. Den moderna handelshögskolan
har liksom de tekniska högskolorna slagit in på
en praktisk väg, som redan medfört märkbara
framsteg inom detta område. Genom
seminariearbeten och examensarbeten, som direkt behandla
praktiska ekonomiska och organisatoriska
problem inom industrin och industriella
rationaliseringsproblem, prövas värdet av teorierna och bli
dessa anpassade efter praktiska synpunkter.
Härigenom åstadkommes även en levande kontakt
mellan högskolorna och det praktiska livet i
företag och sammanslutningar. Det finns stora
möjligheter till ett för båda parter berikande utbyte av
impulser och synpunkter genom ett sådant
samarbete. Det är sannolikt, att denna tendens
kommer att ytterligare utvecklas till båtnad för såväl
undervisningen och forskningen som för industrin.
Ingenjörsutbildningen
i industriell ekonomi och organisation
De ingenjörer, som utexaminerats från de
tekniska högskolorna ha, som Svenska
Teknologföreningens matrikel visar, i stor omfattning
rekryterat befattningar och fått arbetsuppgifter, som
kräva icke endast tekniska kunskaper, utan
betydande ekonomiska, organisatoriska och
psykologiska insikter. Vanligen har detta krävt ett
betydande mått av självstudier och utbildningsarbete.
Sådant kommer ju alltid att krävas av såväl
ingenjörer som andra högskolebildade personer,
som vilja följa med utvecklingen inom ett område.
Det är emellertid en betydande skillnad, om
ingenjörerna redan vid högskolan få inhämta
systematiska grunder i ett ämne och ha fått övning i
att använda forskningsmetoder på praktiska
uppgifter i ämnet. Det är därför att hoppas, att på
detta viktiga område utbildningen vid de tekniska
högskolorna kommer att ytterligare fördjupas, så
att de värdefulla tekniska kunskaper, som de
studerande vid högskolorna erhålla, anknytas till
driftekonomiska grundsynpunkter. Att avhjälpa
brister i den grundläggande utbildningen och i
inställningen på detta område kräver betydande
självstudier och erfarenhet. Ingenjörer, som utan
att förvärva dylika kunskaper eller erfarenhet få
hand om ledningen av verksamheten, visa ibland
en teknisk detaljsyn och en brist på uppfattning
om sammanhang, som är hämmande och farlig
för verksamhetens effektivitet och ekonomi.
Det är bl.a. på tre praktiska huvudområden inom
industriell ekonomi och organisation, som
ingenjörernas allmänna teoretiska utbildning kan
kompletteras med specialstudier.
De centrala hjälpmedlen
för ekonomisk företagsledning
Det är naturligt, att en företagsledares
huvudintresse knytes till själva den praktiska
verksamheten i tillverkning och försäljning och till
företagets organisation och förvaltning. När man skall
överblicka och sammanfatta verksamheten och
bedöma dess ekonomiska utveckling eller
möjlighet är det emellertid nödvändigt att använda
systematiskt samlade och bearbetade data och
värderingar. Det är icke möjligt att överblicka ett
större företag och ännu mindre en koncern utan
systematiskt ordnade fakta i redovisningen.
Räkenskapsväsendet intar därför en central
ställning i företagets organisation. Dess skilda
delar: bokföring, kalkvlation och statistik samt
budget ge ett värdefullt underlag för bedömning
av olika verksamhetsgrenar, produkter och
avdelningar och ge möjlighet till jämförelser mellan
olika ekonomiska alternativ. Räkenskaper och
kalkyler höra till de främsta och mest
betydelsefulla tekniska hjälpmedlen för effektiv ekonomisk
företagsledning. Inför framtiden får man uttala
den förhoppningen, att den särskilt i mindre
företag ofta vanliga uppfattningen, att redovisningen
är improduktiv, måtte efter hand ge vika för en
mera upplyst inställning till redovisningen som ett
för driften nödvändigt kontroll- och
effektivitetshjälpmedel. Men givetvis måste även
redovisningen vara underkastad ekonomisk kritik och därför
inrättas så effektivt som möjligt, så att den
lämnar just de uppgifter, som praktiskt kunna
utnyttjas, samtidig som det för ledningen gäller att
verkligen utnyttja dessa hjälpmedel. En
uppsamling av siffror, som avse kontroll men som icke
praktiskt utnyttjas, är ett slöseri.
Redovisningen avser att kontrollera ekonomin
av tillverkning, försäljning, finansiering och
andra verksamhetsgrenar. Den är därför ett
centralt hjälpmedel för ekonomisk rationalisering.
Alla rationaliseringsåtgärder, som gälla de stora
avgörandena, kräva som hjälpmedel redovisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
