- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1129

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Marinens nya varvsorganisation, av Harald Qvistgaard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 oktober 1945

1129

Marinens nya varvsorganisation

Marinöverdirektör Harald Qvistgaard, Stockholm

Frågan om örlogsvarvens organisation har sedan
lång tid tillbaka varit föremål för statsmakternas
uppmärksamhet, och ett stort antal utredningar
har verkställts. Utredningar i frågan kunna spåras
så tidigt som år 1882. Här skall icke närmare
redogöras för frågans utveckling utan direkt för
det slutgiltiga förslag, som framlades av 1943 års
örlogsvarvsutredning och vars genomförande
beslutades av 1944 års riksdag. Omorganisationen
har till sina väsentliga delar trätt i kraft fr.o.m.
den 1 juli 1945 vid örlogsvarven i Stockholm och
Karlskrona. Göteborgs Örlogsvarv avses
framdeles bli omorganiserat, i tillämpliga delar enligt
samma principer som de vilka gälla vid de övriga
örlogsvarven. Vad härnedan anföres avser
sålunda örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona.

Varvens tidigare organisation

Enligt den tidigare organisationsplanen, fig. 1,
tjänstgjorde som chef för örlogsvarvet en
sjöofficer, som till sitt förfogande hade ett
varvskansli och ett varvskontor samt för
handläggning av militära personalfrågor m.m. en
militärexpedition. Varvskanslit hade till uppgift att
bereda inkomna förvaltningsärenden, biträda
varvschefen vid fattande av beslut samt expediera
ärendena. Varvskontorets uppgift var att med
ledning av från de nedan nämnda
varvsdepartementen inkomna sammandrag och uppgifter
samt varvschefens beslut i övrigt fördela medel
och bokföra varvets alla utgifter för arbeten och
anskaffningar.
Varvets verksamhet fördelades på
varvsdepartement — artilleri-, ekipage-, ingenjör-, torped- och
mindepartementen — samt byggnadsdepartement.
Varvsdepartementets verksamhet omfattade dels
arbeten för vården av den materiel, som enligt
särskild fördelning tillhörde resp. departement,
dels arbeten för viss nybyggnad och
nytillverk-ning, dels skötsel och vård av departementens
förråd.

Inom varje departement fanns i regel ett
departementskontor, som registrerade och handlade
ärenden samt i vissa fall skötte departementets
bokföring och avlöning av arbetare. För
verkställande av beordrade arbeten funnos inom
departementen verkstäder och ritkontor ävensom

DK 359.4 : 623.81(485)

förråd för verkstädernas behov. För fartygens
behov funnos förråd av ammunition, utredning,
reservdelar m.m.

Byggnadsdepartementet, som handlade ärenden
rörande uppförande och underhåll av byggnader,
kajer, slipar o.d., intog en särställning, genom att
verksamheten ej direkt berörde krigsmaterielen.

Av ovanstående framgår att i de olika
departementens uppgifter ingingo dels verkstadsrörelse,
dels en verksamhet, som betingades av
örlogsvarvens uppgifter såsom militära baser, sålunda
förrådsverksamhet o.d. Här föreliggande
sammanblandning av arbetsuppgifter gav anledning
till vissa erinringar, och splittringen av
verkstadsrörelsen på olika departement kunde icke anses
förenlig med nutida krav på rationell
verkstadsdrift. Den ifrågavarande splittringen medförde
bl.a., att enhetliga metoder ej kommo till
användning, exempelvis vid ackordsättning,
arbetsstudier o.d., att planläggningen av maskininköp
för rörelsen i dess helthet försvårades, att
utjämningen av arbetsbelastningen inom varvets olika
produktionsställen blev otillfredsställande och att
maskinparken som en följd härav icke blev
utnyttjad i full omfattning. Verksamheten inom de
olika departementen hade blivit så
mångskiftande, att en dubblering av likartade verkstäder
förekom. Verkstadsledningen betungades med ett
stort antal för själva verkstadsrörelsen
främmande förvaltningsuppgifter, såsom militära
utredningar, förrådsverksamhet m.m. Härtill kom-

Bearbetning av föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
den 30 maj 1945.

Fig. 1. Förutvarande organisationsplan för örlogsvarven,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free