Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 20 oktober 1945 - Moderna riktlinjer vid konstruktion av busschassier, av Sigvard Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 oktober 19i 5
1133
Moderna riktlinjer
vid konstruktion av busschassier
Civilingeniör Sigvard Forssell, Göteborg
Då nya busschassier planeras vid en bilfabrik
undersöker man i första hand behovet på de
marknader där chassierna skola säljas.
Erfarenheterna från försäljningsarbetet med tidigare
modeller ge god vägledning i fråga om
storleksklasser och typer. Man måste finna ut vad som
kan göras för att tillfredsställa kunderna ännu
bättre än deras hittillsvarande bussar gjort. I den
dagliga driften med bussar kommer det efter hand
fram många erfarenheter och önskemål. Även
karosseritillverkaren har sina speciella önskemål,
och dessa äro värda att bli uppfyllda så långt det
är möjligt.
Begränsning av antalet typer är nödvändig för
en rationell bilfabrikation. Ju färre och större
serier, som ikunna läggas upp, desto billigare blir
varje vagn och desto flera vagnar kunna byggas
per år med tillgänglig produktionskapacitet. Det
är önskvärt, att standardchassierna kunna
levereras utan ändringar. Ur kundens synpunkt är det
kanske den förlängda leveranstiden som blir den
mest kännbara följden om han har
specialönskemål. Produktionens krav på enhetlighet gör det
särskilt angeläget, att standardchassierna
verkligen passa för de flesta ändamål. Tyvärr är det
dock svårt att åstadkomma standardchassier som
kunna tillgodose all efterfrågan av betydelse.
Särskilda önskemål måste prövas från fall till
fall med tanke på deras omfattning och antalet
chassier som komma i fråga. Man måste också ta
hänsyn till i vad mån ett specialutförande skulle
bli till hinder för konstruktion och tillverkning av
andra vagnar. I vissa fall kan ett specialutförande
Föredrag i Svenska Lokaltrafikföreningen den 5 september 1945.
DK 629.114.5.011.1
ha ett positivt intresse, då det kan öka
erfarenheten och ge impulser för den kommande
utvecklingen.
Ett fortlöpande noggrant studium av olika
länders bussar kräves för att kunna hålla takt med
framstegen på detta område. Ser man till
fordonets utseende och allmänna planläggning så finns
det kanske större sikiljaktigheter mellan bussar i
Förenta Staterna, England och Tyskland än
mellan person- eller lastbilar från dessa länder, fig. 1.
Försöker man sig på att sortera för- och
nackdelar hos olika busstyper, som kunde tänkas
spela någon roll i Sverige, bör man i första
hand jämföra bulldoggbussen med den
amerikanska svansmotorbussen. Bulldoggbussen har
för närvarande ett övertag ur
försäljningssynpunkt därigenom, att landets bussar till mycket
stor del redan äro av denna typ. Man behöver
sålunda inte övervinna några
anpassningssvårigheter, som däremot kunde påräknas om man
försökte lägga om nytillverkningen till
svansmotor-bussar. Detta utesluter naturligtvis inte, att
svansmotorbussen kan visa sig önskvärd i större eller
mindre utsträckning, och i så fall kommer den
väl också småningom till användning. En så
radikalt ny typ kan man dock till en början ta upp
på programmet endast vid sidan av tidigare
modeller. Någon tanke på att frångå bulldoggbussen
kan det inte bli förrän svansmotorbussen i
praktiken visat sig allmänt föredras av kunderna.
Man märker numera en tendens i Sverige att vid
intensivare trafik ha fast konduktör och
trafikantcirkulation framåt i bussen, fig. 2. En
svansmotor-buss skulle emellertid inte lämpa sig för att ha
en större upptagningsplattform baktill, som for-
Fig. 1. Tysk, engelsk och amerikansk buss; den senare har motorn baktill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
