Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Framtidens fabrik, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1945
1179
Fig. 3. Sätt att utestänga eftermiddagssolen.
anlägga rekreationsplatser i närheten av bostadskvarteren,
eventuellt i samarbete med de kommunala myndigheterna.
Inredning
Det är få fabriker vilkas inre inte kan hållas lika rent
som ett sjukhus. Hur det ser ut i en fabrik beror i någon
mån på tillverkningens art och på hur underhållet ordnats,
men konstruktionen är också en faktor att räkna med.
Det vanliga taket med fritt liggande takstolar kan
ersättas av ett tak med slät yta. Det finns intet skäl varför
inte virrvarret av rör och elektriska ledningar etc. uppe
under taket kunde förbytas i lättåtkomliga, underjordiska
tunnlar (fig. 1). Lika önskvärt och lätt att åstadkomma
är ett system av transportband under golvet för
tillvaratagandet av metallskrot (fig. 2).
Belysningstekniken kommer alltid att bli föremål för
diskussion vid planering av fabriker. De olika meningarna
bryta sig särskilt om frågan, huruvida fönstren skola
bibehållas eller utelämnas. I några få specialfall äro de
fönsterlösa fabrikerna idealet. För vanlig tillverkning och
montering äro de onaturliga. Arbetarna klaga över att de
känna sig innestängda, och produktiviteten blir lidande.
Lysrören ha förbättrats sedan de först började användas,
och nva typer hålla på att utvecklas för framtidens fabriker
Tak med jämn yta kunna förses med ljusramper, som
åstadkomma en kraftig belysning i höjd med arbetsplatserna.
Belysningen i närheten av fönstren kommer att regleras med
hjälp av fotoelektriska celler, så att det alltid blir jämvikt
mellan den naturliga och den artificiella belysningen.
Ett sätt att stänga ute eftermiddagssolen visas i fig. 3
där de utanför fönstret planterade träden icke blott ge
skydd utan också äro en prydnad för fabriken. Fig. 4
belyser hur en södervägg lämpligen kan utformas.
Buller är troligen det som verkar allra mest störande på
arbetet, och det mesta bullret kan undvikas. Väggar och
fönster, som kasta ljudet uppåt, kunna vara till stor nytta,
i synnerhet om taket är ljudabsorberande. Särskilt
bullersamma arbetsoperationer böra förläggas till ljudisolerade
lokaler, och fundamenten till sådan utrustning som
provblock och pressar böra vara isolerade från omgivningen.
Förbättrade golvkonstruktioner äro mycket aktuella men
för närvarande synes golv bestående av ett lager träblock
på cement vara det bästa. Möjligen kan någon av de
nya konstmassorna visa sig lämplig för att åstadkomma en
ekonomisk, slitstark och bekväm golvbeläggning.
Det finns ën mängd andra utvägar att åstadkomma den
"sjukhusrena" interiören. Experiment med olika färger
visar att färgvalet inte bara har betydelse ur
säkerhetssynpunkt, utan att det också kan vara av stort värde, då
det gäller att skapa en gladare atmosfär inom fabriken.
Med tanke på underhållskostnadernas stora ekonomiska
betydelse är det troligt att färgen inte bör strykas på ytan
utan ingå i själva väggmaterialet.
Planlösning
Sannolikt har ingen enstaka faktor haft större inflytande
på de moderna industrianläggningarnas konstruktion och
planläggning än den flytande tillverkningen. Själva
principen är sund, men ännu återstår att utnyttja den till fullo.
Våra stora industriella anläggningar äro väldiga
lådfor-made byggnader, många tiotals för att inte säga
hundratals meter i fyrkant. En person, som befinner sig mitt i
byggnaden, förlorar den yttre världen helt och hållet ur
sikte; under arbetstiden kunde den lika gärna upphöra
att existera. Vad som ur produktionssynpunkt är av ännu
större betydelse är att i en dylik massiv byggning
produktionskedjan lätt blir splittrad i stället för att löpa
kortaste vägen som ursprungligen var meningen.
I framtidens fabrik komma de sekundära
monteringsavdelningarna att slutas an bättre till den primära
produktionskedjan (fig. 5). Det finns många lösningar, de
närstående figurerna visa endast några få. Den princip, som de
representera, är bruket av relativt små enheter, som smidigt
ansluta sig till tillverkningsprocessen i dess helhet (fig. 6).
Med hjälp av rörelsestudier är det lätt att konstatera hur
förvånansvärt väl den cirkelformiga byggnadskroppen
passar för masstillverkning. Denna byggnadsform inbjuder till
många nya planlösningar (Archit. Forum juni 1944). r
Fig. 6. Två
sätt att ordna
avdelningar
för
detaljtillverkning eller
-montering.
Fig. 4. Sätt att minska värmestrålningen.
Fig. 5. Plan av framtida fabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
