- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
1198

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 november 1945 - Aluminium i ställverk, av Henry Wallgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1198

TEKNISK TIDSKRIFT

lig röd lackfärg. Detta skulle motsvara en tillåten
ökning i strömstyrkan av ca 20 %.

Vid flera parallella skenor per fas minskas
inverkan av målningen. I litteraturen anges t.ex.
att strömstyrkan vid målning med svart färg får
ökas för en och två skenor 20 % och för tre till
sju skenor 9 %. I en känd kanadensisk
publikation anges dock i en stor tabell konstant 33 %
ökning ända upp till tio parallella skenor, vilket
uppenbarligen är oriktigt.

Det kan även vara av intresse att nämna att
man vid jämförelse av olika belastningstabeller
i litteraturen träffar på mycket varierande värden
så snart det gäller parallella skenor, trots att man
i allmänhet anger samma tempera tur stegring,
vanligen 30°G. Detta gäller både aluminium och
koppar.

Orsaken torde för det första vara den, att
proven äro mycket besvärliga att genomföra, varför
man i allmänhet nöjt sig med ett relativt litet
antal punkter och sedan interpolerat på olika sätt.
För det andra skall man observera att i en del
tabeller rättar man sig efter den varmaste skenan
och i andra anger man medelvärdet för knippet.
För det tredje anges i allmänhet värdena för
blanka skenor, ev. med tillägg för målade, men
det förekommer även tabeller, som gälla blott
målade skenor. För det fjärde slutligen kunna
tabellerna vara uppgjorda för olika skenavstånd
och olika anordning av skenorna samt även för
olika periodtal, exempelvis 60 p/s. Vid jämförelse
mellan olika tabeller böra alla dessa
omständigheter beaktas.

På aluminiumskenor ha vi hittills endast gjort
ett prov med enkla skenor, varför en viss
korrektion av de nyligen utgivna belastningstabellerna
ännu är tänkbar. Det gjorda provet visade dock
god överensstämmelse med de beräknade värdena,
speciellt intresserade oss skarvarna, som även
visade sig rikliga.

Aluminiumskenans förhållande vid kortslutning

För beräkning av skenornas mekaniska
hållfasthet vid kortslutningar erfordras kännedom om
den kritiska längden. Beräkningen kan göras som
för kopparskenor och man har endast att beakta
att den kritiska längden för aluminium är ca
18 % större än för en kopparskena med samma
dimension.

Den utan hänsyn till resonansen beräknade
utböjningen är dubbelt så stor som för en
kopparskena.

Den termiska påkänningen vid kortslutning är
större för en aluminiumledare än för en
koppar-ledare med samma tvärsnitt. Den tillåtna
strömtätheten vid beräkning av korttidsströmmen blir
ungefär 0,5 gånger den för koppar tillåtna
strömtätheten.

Gentemot ljusbågar vid kortslutningar har
aluminium bättre egenskaper än koppar, främst
beroende på att de alstrade aluminiumgaserna ej
äro ledande.

Vikt- och prisförhållanden

Specifika vikten för aluminium är 30 % av
kopparns specifika vikt. Vid samma motstånd blir
aluminium vikten 30 X 1,6 = 48 % av
kopparvikten. Vid samma tillåtna temperaturstegring
och samma skentjocklek blir den i stället
30 X 1,27 = 38 % av koppar vikten.

För att materialkostnaderna skola bli lika får
därför aluminiumpriset vara 2,1 X kopparpriset
vid samma motstånd och 2,6 gånger kopparpriset
vid samma uppvärmning. Detta innebär att vid
ett kopparpris på t.ex. 2 kr/kg får
aluminiumskenan ej kosta mer än 4,2 kr/kg resp. 5,2 kr/kg
om materialkostnaden skall bli densamma.

Om det gäller att bedöma användandet av
aluminium även efter det koppartillgången blir
normal måste man väl säga, att aluminium ej kan
påvisa så många fördelar, att man föredroge

Tabell 1. Tillåten strömbelastning i öppna ställverk för oisolerade aluminiumledare

[-Ledaredimension-]

{+Ledare-
dimension+}
mm

Tillåten ström, ampere, vid 30° temperaturstegring för ledaren eller i medeltal

för ledarknippet

1 ledare

skenavstånd lika med skentjockleken

2 skenor

3 skenor

4 skenor

likström 50 p/s likström 50 p/s likström 50 p/s likström 50 p/s
Tråd
10 175 175 — — — — — —
Skenor på högkant
40X4 320 320 580 560 — — — —
50X5 440 440 820 780 1 020 940 1 170 1 100
50X7 530 520 1 020 980 1 400 1 290 1 800 1 560
75X6 690 660 1 260 1 150 1 650 1 430 1 950 1 600
100 X 8 1 050 980 2 020 1 800 2 740 2 260 3 420 2 660
100 X 10 1 170 1 100 2 340 1 950 3 350 2 580 4 400 3 120
150 X 10 1 650 1 520 3 500 2 700 4 700 3 600 5 700 4 600

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/1210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free