Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Den svenska skifferoljans framtid, av Clas Gejrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1224
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Schema över
produktionen i Kvarntorp.
utarbetas i oktantalshöjande syfte, för att den
framställda bensinen skall hålla måttet. Det är
här fråga 0111 rätt kapitalkrävande anläggningar,
och en omställning måste därför noggrant
övervägas innan den eventuellt realiseras.
Som jag förut nämnt återstår sedan oljan
ut-kondenserats ur pyrolysgasen lättare icke
konden-serbara kolväten. Gasen har sammanlagt en
kalorimängd. som närmar sig den totalt framställda
oljans. I volym räknat framställes för
närvarande 275 000 m3 rågas per dygn från samtliga
anläggningar, fig. 2. Denna rågas håller ca 20 %
svavelväte, som tillvaratas i svavelverk.
Produktionen av elementärt svavel uppgår till 65—70 t
per dygn. Svavlet är alltså en icke föraktlig
biprodukt, då huvuddelen svavel som hittills
förbrukats inom landet tidigare importerats.
Rengasen efter svavelverken underkastas först en
av-bensinering, och bensinen behandlas sedan
tillsammans med övriga oljor i
raffineringsanläggningen. Gasen håller sedan kolväten från butan,
butylen ned till metan och dessutom väte, kolsyra
och kväve. Det är bolagets avsikt att så snart
erforderliga utredningar äro fullföljda bygga en
anläggning, där propån, butan, propylen och
butylen tillvaratas. Denna blandning bruka vi
benämna gasol, som bör bli en av våra
betydelsefullaste biprodukter. Totalt räkna vi med att
kunna framställa 28 t/dygn eller 10 000 t/år av
denna vara, som i första hand kan få användning
såsom hushållsbränsle, där tillgång på stadsgas
eller lysgas icke finnes, samt såsom motorbränsle
och industribränsle. Jag kan nämna, att
användningen av gasol exempelvis i Amerika och även
på kontinenten under de senaste åren fått en
mycket stor betydelse. Så förbrukades under år 1942
i Amerika icke mindre än 2 Mt av denna vara och
den sista uppgiften för Frankrike anger en
årskonsumtion av 100 000 t. Den kolväteblandning,
som vi kunna tänka oss föra i marknaden, är
flytande vid ca 10 at tryck och måste förvaras
i särskilda behållare. Speciellt de omättade
kolvätena butylen och propylen lämpa sig för
framställning av många värdefulla kemisk-tekniska
produkter, som tidigare importerats, och bolagets
laboratorium under professor Schjånbergs ledning
är ivrigt sysselsatt med att utarbeta förfaranden,
som möjliggöra tillverkning av alkoholer, estrar,
etrar, klorsubstituerade derivat, nitroföreningar,
aminoföreningar m.m., som i sin tur kunna
användas såsom lösningsmedel, tvättmedel,
mjuk-ningsmedel och som råvara för rena organiska
preparat, t.ex. organiska syror, hydroxylamin
m.m. Det tar givetvis en ganska lång tid innan
ett sådant program kan förverkligas, men
förutsättningarna finnas, och dess realiserande hör
otvivelaktigt samman med en rationell
skifferoljeindustri.
Sedan gasolen utvunnits återstår en restgas, som
kommer att uppgå till 184 000 nv/dygn. Redan nu
leverera vi en icke föraktlig kvantitet sådan gas
till Örebro stad, som på så vis undviker den
gasransonering, som bränslesituationen i landet
kräver av de flesta andra städer. För genomförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
