Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Den svenska skifferoljans framtid, av Clas Gejrot - Språkkurser för ingenjörer, av O Åkerman - Resestipendier till bergsingenjörer - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1227
till tillverkningskostnader för oljan, som endast
obetydligt överstiga vad man måste räkna med för
importerad vara, och det stöd, som alltså måste
lämnas, bör ej bli av sådan storleksordning, att
det icke kan försvaras ur ren
beredskapssynpunkt. Härtill kommer att man utan att låta
fantasin spela i otillåten utsträckning tydligt kan se
den väg, enligt vilken rationaliseringsprocessen
och biproduktsutvinningen skola leda till att
subvention icke behöver komma i fråga, utan att i
stället ett sådant överskott uppstår, som gör det
möjligt att åtminstone förränta och amortera det
anläggningskapital, som sedan företaget fyllt sin
krisuppgift nedlägges för att ytterligare förbilliga
produktionen och för alt framställa kvantitativt
och kvalitativt värdefullare produkter.
Frågan om en utökning av själva
skifferoljeproduktionen utöver vad som blir följden av ett bättre
tillvaratagande av möjligheterna inom nu
befintliga anläggningar kan väl knappast bli aktuell
förrän man i verkligheten hunnit visa vad som i
berörda avseenden är möjligt alt uppnå.
Den förutsägelse om de framtida
livsbetingelserna, som jag här vågat mig på, baserar sig på
kännedom om förhållanden som nu faktiskt synas
föreligga. Det är emellertid fråga om en mycket
ung industri, och många möjligheter finnas säkert,
som ingen för närvarande vågar räkna med eller
ens känner till och som kunna öppna ännu
ljusare framtidsperspektiv, vilkas realiserande kan
bli till fromma för vårt svenska näringsliv och
för vårt lands beredskap.
Språkkurser tör ingenjörer. I Svenska
Teknologföreningens regi hu under de senaste åren i Stockholm anordnats
specialkurser i språk. Avsikten har varit att delge
kursdeltagarna dels elementära kunskaper i spanska och ryska,
språk, vilka icke studeras i våra läroverk, dels
komplettering av engelskan med framför allt de i teknisk litteratur
förekommande nya uttrycken och orden.
Den amerikanska facklitteraturen erbjuder nu många
gånger betydande svårigheter för den som endast
upprätthållit sin skolengelska. Förr reste den unge ingenjören ofta
ut till Amerika efter studierna och fick en
förstahands-kontakt med det amerikanska språket. Kriget har kommit
emellan, resorna ha måst inhiberas och allt vidare kretsar
ingenjörer sakna nu den nödiga kontakten med USA för
alt kunna följa språkets snabba utveckling och lätt
tillgodogöra sig den alltmer svällande tidskriftsflodens
tekniska innehåll. Den latenta reslusten är givetvis mycket
stor och det är också av väsentlig betydelse att då
färdvägarna åter öppnas svenska tekniker skola stå språkligt
rustade för att i främmande länder kunna ta del av där
vunna erfarenheter och utbyta åsikter med kolleger.
De kurser som höllos i Stockholm slogo väl ut, men
endast ett begränsat antal ingenjörer hade möjlighet att
delta. För att ge STF:s samtliga medlemmar lika chanser
att dra nytta av undervisningen söktes kontakt med
Hermods för att genom korrespondenskurser nå en vidare
krets. Specialkurser utarbetades och då dessa syntes väl
lämpade för sitt ändamål beslöts att inte stanna vid enbart
Svenska Teknologföreningen utan inbjödos även de med
STF samarbetande ingenjörssammanslutningarna ute i
landet att delta. Sålunda har numera Svenska
Ingenjörsföreningars Nämnd övertagit initiativet. I dagarna ha
ett prospekt och en inbjudan att delta i språkkurserna
utgått till samtliga i nämnden samarbetande
ingenjörs-sammanslutningar, ett första synligt bevis på det
samarbete som genom SlN:s tillkomst skapades mellan olika
svenska ingenjörsföreningar. Det är nämndens
förhoppning att denna åtgärd från dess sida skall följas av andra
initiativ till fromma för de samarbetande organen, deras
medlemmar och tekniken i allmänhet. O Åkermun
Resestipendier till bergsingenjörer. Ingenjörer,
verksamma inom den svenska järnhanteringen, kunna för
utländska studieresor under 1946 erhålla bidrag från
Brukssocieteten resp. de Geers fond. Ansökan skall senast den
15 februari 1946 vara inlämnad till Jernkontoret, där
närmare upplysningar kunna erhållas.
Från de tekniska högskolorna
CTH
I sin framställning om anslag till 1916 års riksdag har
Chalmers Tekniska Högskolas styrelse hemställt bland
annat, att nya professurer inrättas i ämnena vattenbyggnad,
tillämpad matematik samt i teoretisk kemi. I ämnet fysik
äskas en laboratorsbefattning. Professurerna äskas liksom
vid K. Tekniska Högskolan placerade i lönegrad A 34 och
laboratorsbefattningen i A 27. Nya speciallärarbefattningar
äskas i ämnena byggnadsekonomi och
byggnadsorganisation, kylteknik, livsmedelskemi och vattenkemi, textil
provningsteknik, arkitekturens historia, byggnadsmateriallära,
stadsbyggnad och stadsbyggnadsrätt, varjämte en utvidgning
eller omändring av ett antal befintliga speciallärartjänster
begäres. Vidare hemställes om omreglering av arvodena
för samtliga speciallärare. Inrättandet av adjungerade
lä-rarbefattningar föreslås i ämnena matematik, mekanik,
elasticitets- och hållfasthetslära, bostadsbyggnad,
elektriska mätmetoder, elektronik, ultrakortvågsteknik samt
byggnadsakustik. Dessutom hemställes om utbyte av spe
ciallärartjänsten i skeppsbyggeri mol två adjungerade
lärarbefattningar. I fråga om biblioteket hemställer
styrelsen bland annat om personal i enlighet med
biblioteksutredningens förslag, dock något reducerat, emedan
styrelsen med hänsyn till bibliotekets nuvarande utrymmen
ansett, att utökningen av personalen bör göras i etapper.
Bidraget till främjande av teknisk forskning begäres höjt
till 300 000 kronor, materialanslaget till 239 400 kronor,
varjämte för nyanskaffning av apparatur m.m. hemställes
oin anslag av 236 700 kronor. Styrelsen hemställer vidare,
att det anslag, som på beredskapsstat beviljats för
uppförande av en byggnad för bibliotek och kansli m.m., nu
överföres på ordinarie stat, samt att byggnaden påbörjas,
så snart omständigheterna medge. Vidare hemställer sty
relsen om anslag för en tillbyggnad av kemiinstitutionen.
Ledamöter av högskolans kollegienämnd äro för
närvarande, utom rektor och prorektor, professorerna Hultin,
Wernstedt, Hedvall, Lindblad, S Lundberg, Dahr samt
G Lundberg.
Till nya ledamöter av Chalmersska Byggnadskommittén
har K.M:t förordnat professorerna Karlson och Lundberg
i fråga om sektionen för maskinteknik samt professorerna
Dahr, Ekelöf samt t.f. professor Bydbeck i fråga om
sektionen för elektroteknik.
Som vikarie på professuren i fysik har förordnats docent
E Staffansson. Professuren i ångteknik uppehälles
tillsvidare av professor K G Karlson och civilingenjör L
Nordström. Den nyinrättade professuren i radioteknik
uppehälles av docent Olof Rydbeck som vikarie. Förslag har
inkommit, att Rydbeck utan ansökan måtte kallas till
innehavare av professuren. Som vikarier på professuren i
elektrisk anläggningsteknik fungera överingenjör I
Bjer-ström och civilingenjör D Lorentzon. Till speciallärare i
maskinelement har utsetts lektor T Lundberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
