Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 november 1945 - Oljeskiffer som tillsatsbränsle i gasgeneratorer, av Frans Landtblom - Krympglaset — en intressant nyhet, av Stig Lindroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1238
TEKNISK TIDSKRIFT
Då glasugnen som matas med denna gas är av rekuperativ
typ, i vilken således endast sekundärluften förvärmes,
skulle man kunna tänka sig att svårigheter skulle kunna
uppstå att gasen ej vill tända vid denna låga temperatur,
särskilt vid tillfällen då ugnstemperaturen vid
driftavbrott är lägre än normalt. Detta är emellertid ej fallet,
antagligen beroende på att gasen innehåller en del
lättflyktiga oljor ur oljeskiffern. Själva arbetet med
generatorskötseln sker på vanligt sätt och spettning förekommer ej
i högre grad.
Bränslekostnaden och bränsleförbrukningen med skiffer—
vedeldning i jämförelse med koldrift framgår av följande:
Bränsle- Bränsle-
Värme- Bränsle- åtgång kostnad
värde pris per utta- per utta-
kcal kr/t get glas kcal/kg get glas kr/t
Kol ....... 6 000 65 3 800 42,90
Ved (per m3l) 1 000 000 17 1 3 000 45,25
Skiffer .... 2 000 14,40)
Normalt tas 13,5 t glas ut per dygn och förbrukningen är
1 medeltal 33 m31 ved och 3,5 t skiffer. Veden har varit
pannved, kolved och i mindre utsträckning barrved. Denna
har torkats före tuggningen. Vid ett kalorivärde hos veden
av ca 1 000 000 kcal/m31 och 2 000 kcal/kg hos skiffern
har således dygnsbehovet varit 40 000 000 kcal, varav
skiffern bidragit med 17,5 %. På grund av diverse
reparationer har gasgeneratorn vissa perioder körts med enbart
kol, varför en god jämförelse med detta bränsle kunnat
erhållas. Kolen, av den krigskvalitet som nu kunnat
erhållas, voro synnerligen stybbiga och innehöllo i
jämförelse med kol av förkrigskvalitet betydligt mera aska.
Skillnaden i kostnadshänseende mellan å ena sidan kol
och å andra sidan skiffer pius ved är soin synes ej
väsentlig. I betraktande av att 1 t skiffer à 14,40 kr. motsvarar
2 m3 1 ved à 17 kr. hävdar sig skiffern som synes väl som
bränsletillsats, särskilt i betraktande av att en så
högvärdig gas erhålles vid blandning med den. En nackdel är
den stora slaggkvantiteten, men då slaggen utgör ett
förnämligt vägmaterial, har den vid Hammars Glasbruk fått
en välkommen uppgift, bl.a. vid utbyggnad av vägsystemet
i de egna skogarna. Frans Landtblom
DK 666.112.7
Krympglaset — en intressant nyhet. Alltsedan år 1839.
då fransmannen Gaudin visade, att smält kvarts kunde
bearbetas till kvartsglas, har denna produkt framstått som
idealglaset, men den höga temperatur — ca 2 000° —
som krävs för smältningen, har hittills utgjort ett
oöverstigligt hinder för tillverkning i större skala. År 1934 gjorde
emellertid två kemister vid Corning Glass Works i USA
en märklig uppfinning, som offentliggjordes i flera patent
(US Patent 2 106 744= svenska patentet 91895, 2 215 039,
2 221 709 och andra) och på ett elegant sätt kringgår
nämnda svårighet.
De båda forskarna — H P Hood och M E Nordberg —
ha nämligen iakttagit, att vissa borosilikatglas vid lämplig
värmebehandling spjälkas i två faser, varvid nästan allt
alkali övergår i den ena fasen. För blotta ögat kan detta
göra sig märkbart genom en svagt blåaktig opalescens.
Den alkalirika fasen är ej som man kunde väntat sig
fördelad i form av små från varandra isolerade droppar
utan bildar snarare ett i den kiselsyrarika fasen invävt
kanalsystem. Till följd härav kunna alkalierna nästan
fullständigt lakas ur med en lämplig syra, och man erhåller
således ett huvudsakligen av kiselsyra bestående skelett
(vars porer ha en diameter av storleksordningen 50 Å),
som efter sintring krymper ihop till ett glas, vilket skiljer
sig från ett vanligt endast genom sin extremt höga
kisel-syrahalt. Ett rödglödande föremål av detta glas kan utan
risk doppas ned i iskallt vatten. Amerikanarna ha döpt
detta glas till "shrunken glass", krympt glas. Cornings
beteckning är Vycor-glas.
Tillverkningen sönderfaller sålunda i följande moment:
framställning av grundglaset, värmebehandling, urlakning
och sintring.
Grundglaset består av ett alkaliborosilikatglas, eventuellt
med tillsats av några procent A1203. Sammansättningen har
ett stort inflytande både på värmebehandlingens och
ur-lakningens utförande. Enligt US Patent 2 221 709 kräver
glas av följande sammansättning en värmebehandling vid
550° under 20 h och urlakning ined 3-n salt- eller
salpetersyra vid 90°:
Si02 NazO b2o3
55 10 35
60 9,5 30,5
65 9 26
70 8,5 21,5
Fig. i. Anordning i
generatorn av vattenlåset
enligt fig. 3.
I ett triangeldiagram ligga dessa glas på en rät linje.
Ett glas på ena sidan om denna ökar sin volym vid
ur-lakningen, medan förhållandet är det motsatta för glas
på andra sidan om linjen.
Sambandet mellan tid och temperatur vid
värmebehandlingen av ett glas av sammansättningen: Si02 62,7 —
Na20 6,6 — ALA 3,5 — B203 26,9 % framgår av fig. 1.
Tydligen är 575° under minst 20 h lämpliga värden för
detta glas. I allmänhet gäller, att temperaturen ej bör
överskrida 600—650° på grund av risk för deformering
Å andra sidan kan man ej gå under ca 500°, då
separationen i detta fall sker alltför långsamt.
Temperatur och koncentration av den vid urlakningen
använda syran spelar i jämförelse med övriga faktorer
mindre roll. Fördelaktigt är hög temperatur och låg
koncentration — ned till 1-n.
Efter urlakningen tvättas de porösa och därför ganska
ömtåliga föremålen med vatten och sintras vid åtminstone
1 000°. Krympningen vid denna process uppgår till över
en tredjedel — motsvarande en längdminskning på 13 \%.
Sammansättningen av den färdiga produkten är självfallet
beroende av grundglasets beståndsdelar, men i stort sett
kan den sägas vara Si02 93—96 — Na20 + K20 0,05—0,25 —
A12Os 0,5—2 — B203 2—6 !%.
Corning Glass Works har offentliggjort följande data om
det nya glaset (Si02-halten 96 %):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
