Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Hastighetens inverkan på kostnaderna för varutransport med fartyg, av Ingvar Jung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1945
1257
6
Fig. 2. Lastförmågan G för tankmotor fartyg vid olika
deplacement D och skrovformer i funktion av farten.
Kross-kurvan för G — 10 000 t ger deplacementet D som
funktion av farten för lastförmågan Go i= 10 000 t. Vid
beräkningen har antagits en aktionsradie av 12 000 nm och en
maskinvikt av 150 kglhka (effektberäkning enl. Taylor,
skrovform enl. Alexander och Ayre).
I det fall man känner hur respektive kostnader
variera med fartygets lastförmåga och fart kan
man beräkna hur specifika totalkostnaden
varierar med farten för vissa värden på lastförmågan.
Som resultat erhålles därvid en kurvskara över
specifika transportarbetskostnaden i funktion av
farten för olika lastförmågor.
Vid en sådan beräkning utgår man lämpligen
från en viss fartygstyp med samma
nettolastförmåga och beräknar en serie fartyg med allt högre
fart från lägsta i praktiken användbara. Varje
fartyg skall vara avpassat för sin fart och är
sålunda större, skarpare och har större
maskineri och bränsleförråd ju högre farten är.
Metoden för en dylik beräkning framgår av fig. 2
gällande tankmotorfartyg med 10 000 t lastförmåga
och med bränsleförråd för 12 000 nm. Som
resultat av beräkningen erhålles en kurva över
deplacementet och en kurva över maskineffekten i
funktion av farten. Ur den senare kurvan kan
man lätt beräkna specifika arbetsbehovets
storlek vid olika farter. Av fig. 3 framgår att man
inom det aktuella fartområdet för lastfartyg med
god noggrannhet kan ersätta de erhållna
komplicerade sambanden med exponentialfunktionerna
C0 Cx’ vy
Nei=C2-vx
där D är deplacementet, C0, Cx och C2 konstanter
och x och y exponenter med storleksordningen
x i=3,2—3,8, y <=2,2—3,0.
Årskostnaderna K öka vid given lastförmåga
med farten och därmed med deplacement och
maskineffekt enligt komplicerade och ofta
dis-kontinuerliga samband. Så öka, t.ex.
maskinkostnaderna språngvis då en så hög masikineffekt
nåtts, att fartyget måste utföras med två
propellrar i stället för en. Personalkostnaderna öka
likaledes stegvis med bruttotonnage och maskineffekt
enligt gällande föreskrifter. I det följande göres
en rad förenklade antaganden om
årskostnadernas variation med deplacementet och
maskineffekten, varigenom enkla matematiska lösningar
av kostnadsproblemen kunna erhållas. Den
matematiska lösningen innehåller givetvis alla de av-
vikelser och felkällor, som införas i de antagna
utgångssambanden. Matematiken är en mekanisk
operation, som väl ger oss möjlighet att bedöma
de inverkande faktorernas inflytande på
resultatet, omdömet om hur faktorerna i verkligheten
variera måste vi själva besitta.
Kostnaderna Ka beräknas dels för skrovet dels
för maskineriet. Skrovkostnaden antas linjär med
deplacementet och maskinerikostnaden antas
proportionell mot maskineffekten. Vidare antas en
viss total annuitet, inkluderande ränta,
avskrivning och försäkringskostnader för fartyget.
Årskostnaden kan sålunda sättas
Ka — Cia • D C2a • N e
där Cia och C2.4 äro konstanter. Den förstnämnda
utgöres av produkten av annuitetsvärdet a och
förhållandet mellan skrovvikten och
deplacementet samt kostnaden för 1 t av skrovvikten.
Konstanten C2A innehåller produkten av annuiteten
och maskinerikostnaden per hästkraft.
Bränsle- och smörjoljekostnaderna äro beroende
av maskineriets bränsle- och
smörjoljeförbrukning, priserna på dessa och maskineriets
utnytt-ningsgrad samt motoreffekten. Vi skriva
A’b’= Cb • r • Ne
där konstanten Cb i sig innehåller de två
förstnämnda faktorerna. I det fall fartyget icke
erhåller full last blir brännoljeförbrukningen vid
samma fart något lägre, varför i sådana fall
konstanten Cb bör ersättas med ett något lägre värde
Cub, varierande med u.
Personalkostnaderna uppdelas i en fast post,
oberoende av deplacementet och effekten, samt i
två rörliga poster, beroende av respektive depla-
Fig. 3. Maskineffekt, deplacement och specifikt
arbetsbehov för tankmotorfartyg med 10 000 t lastförmåga
(de-placementskurvan enligt krosskurvan, fig. 1; effektkurvan
ur Taylor-beräkningama för respektive
deplacementsvär-den och tillhörande farter; specifika arbetsbehovet ur
effektkurvan). Prickade räta linjer äro för fartområdet
10—20 knop, gällande approximativa enkla
exponential-funktioner, använda för senare bestämning av de
ekonomiska farterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
