Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 17 november 1945 - Utmattningshållfasthet och hålkälskänslighet hos bågsvetsmaterial, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1266
Tabell 8. Uppskattat värde på utmattningsgränsen för
pulserande dragutmattning
OK47 P OK 52 P OK 48 P OK 55 P
19 21 27 " 31 kp/ninr
slutningar innehållande materialet OK 47 P röner
vid framställning av en svetsskarv genom
eventuellt tillkommande ogynnsamma faktorer ej
någon nämnvärd fortsatt sänkning av
utmattningshållfastheten, under det att materialet OK 48
P därvid uppvisar en märkbar nedsättning av
utmattningsgränsen. Att utmattningsgränsen för
elektrodmaterialen OK 48 P och OK 55 P ligger
betydligt högre än för OK 47 P och OK 52 P beror
med säkerhet på de förstnämnda materialens
större slaggfrihet. Detta framgår dels av
analysuppgifterna i tabell 3 dels även av
mikrofotografierna, fig. 4—7. De på fig. 4 (OK 47 P) och 5
(OK 52 P) synliga sfäriska defekterna utgöras av
små slagginneslutningar. Dylika saknas nästan
fullständigt på fig. 6 (OK 48 P) och 7 (OK 55 P).
Slagginneslutningar nedsätta beroende på deras
antal, storlek och form samt materialets
hålkäls-känslighet i större eller mindre grad
utmattnings-gränsen men kunna sekundärt även medföra en
sänkning av materialets hålkälskänslighet. Ett
slående exempel på en dylik effekt utgöres av
gjutjärn, vari grafitfjällens hålkälsverkan kraftigt
TEKNISK TIDSKRIFT
minskar gjutjärnets såväl statiska som dynamiska
hålkälskänslighet.
Om vi sammanfatta de slutsatser föreliggande
undersökning synes oss berättiga till, så kunna vi
fastställa, att på sakens nuvarande ståndpunkt
svetsmaterialens här påvisade hålkälskänslighet
är av största betydelse för svetsade
konstruktioners dynamiska hållfasthet. Det är tidigare känt
att en förbättring av denna viktiga egenskap kan
åstadkommas genom lämplig placering och
utformning av svetsen. Som bekant ökar ett
svets-förbands utmattningshållfasthet efter en
ändamålsenlig bortslipning av svetsrågen samt vid
kälsvets efter en avrundning av övergångarna i
svetsens början och slut. Alla dessa kända
fenomen tyckas finna sin naturliga förklaring i
svets-godsets här påvisade känslighet för
spännings-koncentrationer. För att ytterligare kunna höja
utmattningshållfastheten hos svetsade, dynamiskt
påkända konstruktioner såsom fackverk m.m. bör
utvecklingsarbetet inom området svetsmaterial
vara riktat på minskning av svetsmaterialens
hålkälskänslighet för utmattningspåkänningar. Innan
några resultat vunnits i denna riktning bör största
uppmärksamhet ägnas åt den svetsade
konstruktionens utformning. Undersökningar av svetsade
konstruktioners och konstruktionsdetaljers
utmattningshållfasthet kunna därvid ge värdefull ledning.
Fig. 4.
Elektrodmaterial
OK 47 P: enstaka
större och
mindre slagginneslutningar.
Fig. 5.
Elektrodmaterud
OK 52 P: enstaka
mindre
slagginneslutningar.
Fig. 6.
Elektrodmaterial
OK 45 P:
praktiskt fritt från [-slagginneslutningar.-]
{+slagginneslut-
ningar.+}
Fig. 7.
Elektrod material
OK 55 P:
praktiskt fritt från [-slagginneslutningar.-]
{+slagginneslut-
ningar.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
