Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 1 december 1945 - Fjärrkontroll inom krafttekniken, av Ulrich Hecht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1324
TEKNISK TIDSKRIFT
gräns. Impulserna kunna även styra en apparat,
den visande medeleffektregulatorn, som har
utvecklats med hänsyn till de speciella svenska
kontraktförhållandena. Denna apparat skall
underlätta maskinistens arbete att hålla den uttagna
energin inom abonnemangsgränsen genom att
differensen mellan uttagen och abonnerad energi
visas med hjälp av en differensvisare.
Impulsapparater för energimätning användas också för
lokal mätning. Vid fjärrmätning tillkommer
huvudsakligen den uppgiften att på samma kanal
överföra signaler för synkron utlösning på
sän-dar- och mottagarsidan samt att övervaka, att
utrustningen befinner sig i felfritt skick.
Då impulsmetoderna både för mätning av
momentanvärden och för integralvärden använder
impulser fastän med olika frekvens, kan man med
fördel härleda det ena värdet ur det andra. På
överföringskanalen överför man då den högre
impulsfrekvensen, och denna användes på förut
beskrivet sätt för att t.ex. mäta
momentaneffekten. Dessutom omvandlas den i en
impulsomvandlare till ett mindre antal impulser per tidsenhet,
och dessa impulser framstega
energimätappara-terna. Impulsomvandlaren utföres antingen som
en mekanisk apparat eller som en reläkedja.
Ofta önskar man bilda summan eller differensen
av flera momentan- eller integralvärden.
Summering av momentanvärden sker i regel genom
addition eller subtraktion av de av
kompensationsgivare eller impulsfrekvensmottagare avgivna
likströmmarna. Även summering av de mot
momentanvärden svarande impulserna förekommer.
Impulssummering är vanligast vid summering av
energivärden och har lett till olika
konstruktioner. Ofta utföres summering medelst en eller
flera differentialer, vars solhjul stegas fram av
de inkommande impulsserierna. En schweizisk
firma har utvecklat en apparat, vid vilken de
inkommande impulserna för de olika
summander-na magasineras på elektromagnetiskt styrda
fall-klaffanordningar, som i tur och ordning återstäl-
mmmmm r - wmmmmm
Fig. 6. Synkronfördelare för intermittent överföring av
sex mätvärden.
las efter varandra och därvid påverka apparatens
summaaxel. Denna köbildning av de inkommande
impulserna kan även utföras rent elektriskt med
hjälp av reläer. Reläkedjan kan kopplas för
summa- eller differensbildning och kan också
magasinera impulser och utjämna
impulshastigheten, vilket huvudsakligen erfordras vid
differensbildning.
Ett antal mätvärden kan överföras samtidigt med
hjälp av lika många tonfrekvenser. Men även
över en enda kanal kunna flera storheter
fjärr-mätas genom att dessa överföras efter varandra.
Synkront gående fördelare i sändar- och
mottagarstationen koppla då in fjärrmätningsgivare
resp. mottagare i tur och ordning. På fig. 6 visas
en utföringsform av en synkronfördelare för
fjärrmätning av sex värden. Den består i
huvudsak av en synkronmotor, som driver en axel med
sju dubbla magnethjul. Magnethjulens poler äro
förskjutna mot varandra med en viss vinkel, så
att deras ankare attraheras vid skilda tidpunkter.
Ankarna styra kontakter, som koppla in
fjärr-mätningsgivarna resp. mottagarna. Synkronismen
mellan sändar- och mottagarfördelare säkras
genom att mottagarfördelaren fullbordar sitt
omlopp något tidigare än sändarfördelaren och
stannar därefter, tills den mottagit en särskild
startimpuls från sändarfördelaren. Denna
startimpuls kan överföras på samma kanal.
Startimpulsen kopplar åter in mottagarfördelarens motor,
vilken under omloppet håller sig inkopplad över
en självhållningskontakt.
Jämför man de olika fjärrmätningsmetoderna
med varandra ser man, att var och en av dem har
sitt bestämda användningsområde. Så långt man
kan, använder man intensitetssystemen, dvs.
potentiometer-, impedans- och
kompensationssystemen, då dessa äro enklast och billigast. På längre
avstånd och på utsatta överföringslinjer tillgriper
man de universellt användbara metoderna, dvs.
impulsfrekvens resp. frekvenssystemen. Av dessa
medge impulssystemen mätning av såväl
momentan- som integralvärden och tillåta på grund av
det smala frekvensbandet, dels att likström
användes, dels att på samma ledningspar upp till
ett tjugotal värden fjärrmätes kontinuerligt och
samtidigt. Fördröjningen vid mätvärdesändring
ligger mellan ungefär 1/2 och 4 s, varvid
likströmskompensationssystemen äro snabbast och
impulsmetoderna långsammast. Det maximala
felet av ett fjärrmätningssystem överstiger numera
i regel icke ± 1,5 % hänfört till märkområdet.
Fjärreglering
Mätning är förutsättning för all reglering och
därför är också fjärrmätning en viktig
beståndsdel i de fjärregleringsutrustningar, som ha till
uppgift att reglera kraftproduktion eller
kraftförbrukning. Praktiskt taget alla ovan behandlade
f järrmätningssystem lämna en likström, vilken kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
