Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 1 december 1945 - Polyteknisk Forening 100 år, av sah - Nya tidskrifter, av O Norell - Insänt: Dielektrisk limning, av Carl T Säve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 december 194-5
1331
Polyteknisk Förening 100 år. Danmarks Tekniska
Högskola upprättades 1829 men det var först 1845 som
studentkåren fick en fast sammanslutning genom bildandet
av "Den polytekniske Förening", vilken alltså i år firar
sitt 100-årsjubileum. Föreningen utger sedan ett par
decennier en tidskrift, Polyteknikeren, vilken utom
kårunderrättelser även innehåller högtstående tekniska uppsatser.
Till 100-års dagen har Polyteknikeren utkommit med ett
omfattande jubileumsnummer. Efter tre företal av
kårordföranden Paul Palm Gyssling, högskolans rektor Anker
Engelund och Dansk Ingeniørforenings ordförande V A
Vestergaard, följer föreningens historia med många
livfulla poänger. I ett antal uppsatser behandla framstående
fackmän de senaste hundra årens utveckling på
elektroteknikens, byggnadskonstens och kemins områden saml
den industriella utvecklingen i allmänhet. Vidare redogöres
för Danmarks Tekniska Högskolas byggnadsplaner. Häftet,
som är rikt illustrerat, avslutas med hälsningar från bl.a.
de svenska högskolornas studentkårer och ett par lättare
skildringar ur teknologlivet. säll
Nya tidskrifter. AB Svenska Godscentraler har utgivit
första numret av tidskriften " ASG-T ransport’, vilken skall
syssla med frågor som röra godstransporter. Ansvarig
utgivare är Sven Landvik och redaktör Torsten Eklund.
Från och med år 1945 utger Svenska Sockerfabriks AB
publikationen "Socker", som avser att lämna redogörelser
för bolagets forskningsverksamhet. Den planeras utkomma
med ca 20 häften per år och sändes kostnadsfritt till
intresserade personer och institutioner. Tills vidare föreligga
nio häften, omfattande sidorna 1—229. Häfte 1 avhandlar
"Forskning inom den svenska sockerindustrien" av
överingenjör T Wintzell och utgör en redogörelse för huru
denna forskningsverksamhet är organiserad. Häfte 2
handlar om "Snabbgående centrifuger" av disponent O
Magnusson. Häfte 3, "Arbetskraft till sockerbetsodlingen 1944" av
fil. lic. H Åstrand och pol. mag. B Ehnrot, är en utredning
av behovet av arbetskraft för sockerbetsodlingen, baserad
på ingående statistiska undersökningar. I häfte 4 behandlar
civilingenjör A Bäckman "Materialundersökningar vid
åter-tagningsförfarandet i diffusionsprocessen". Häfte 5 utgör
en redogörelse för "Värmeekonomien vid Örtofta
råsocker-bruk år 1944" av disponent T Ulfheden, som beskriver
de förändringar i indunstningssystemet vilka vidtagits,
varigenom en avsevärd ångbesparing kunnat
åstadkommas; en jämförelse göres med äldre system och fördelarna
av de nya anordningarna belysas. I häfte 6 redogör
civilingenjör A Bäckman för "The Wintzell—Lauritzson process
for Return of the Diffusion Waste-water"; detta system,
som innebär en synnerligen lycklig lösning av problemet
om återanvändning av diffusör-pressvattnet, har medfört
ett tillvaratagande av stora mängder substans, som förut
gått förlorade. Häfte 7 avser "Några resultat av
sockerundersökningarna i Uppsala" av fil. mag. B Ingelman
rörande mikrobiologiskt producerade substanser ur
socker, speciellt dextran, och dessas användning som
plasmasubstitut; förf. redogör även för andra terapeutiska
substanser, som framställts med utgångspunkt från dylika
biokemiskt framställda ämnen; elektronmikroskopiska
bilder visa, att det här rör sig om trådmolekyler; dessas
molekylvikter ha även undersökts och befunnits vara av
storleksordning över en miljon. Häfte 8 är en redogörelse
av dr O Arrhenius över "Bevattningsförsök och möjligheten
av bevattning av Gotland". Slutligen redogör meteorolog
C C Wallén i häfte 9 för "Klimatstudier i svenska
socker-betsdistrikt med särskild hänsyn till Skåne". En
synnerligen bra anordning vid dessa häften är, att omslagets
sista sida är tryckt i form av referenskort med
DK-klassi-ficering, vilka kunna klippas ut och anbringas i kortsystem.
En ny intressant radiotidskrift har i juli 1945
utkommit med sitt första nummer. En grupp franska
industrier förbundna med Compagnie Générale de Télégraphie
sans Fil ha beslutat att framlägga resultaten av sina
forsknings- och utvecklingsarbeten inom radioområdet i
en ny tidskrift, "Annales de Radioélectricité". I ett tal av
M. Brenot ges en bild av de svårigheter fransk
radioindustri och forskning haft att kämpa ined under ockupationen
och av de imponerande resultat, som trots denna i
hemlighet kunnat uppnås, såsom utveckling av en triod (E 3056)
på 300 kW, utveckling av en televisionstetrod, som ger
20 kW vid 4,5 m våglängd, utveckling av en serie
hastig-hetsstyrda rör och utarbetande av en komplett teori för
dessa, utveckling av hålrumsinagnetroner med hög
impulseffekt, studium av hålrumsresonatorer och vågledare,
utveckling av glas-metalltekniken, arbeten på
mångkanal-system för ultrakortvåg, studium av olika
modulationsmetoder etc. Bland artiklarna i första numret märkas i övrigt
en synnerligen utförlig behandling av hastighetsmodulerade
rör och en studie av brusförhållandena vid de nya
modulationsmetoderna för impulserade sändare. O Norell
Insänt
Dielektrisk limning
Då jag nyligen återvänt efter en studieresa till USA, där
jag bland annat studerat konstharts- och
livsmedelsindustrin, vill jag framföra en bestämd varning mot
anskaffandet av stora och dyrbara anläggningar för dielektrisk
uppvärmning för användning i samband med limning av
träprodukter med natur- eller konstlim.
I USA finns det mig veterligt endast en plywoodfabrik
som arbetar med dielektrisk uppvärmning, och denna kan
endast konkurrera då det gäller dyrare sorter av trä.
Dess användning berättigas endast då det gäller tjocka
membra, såsom i bjälklag o.d., där vanliga
uppvärmningsmetoder skulle medföra att en väsentlig temperaturgradient
skulle erhållas i materialet under härdningsförloppet.
Härigenom kan trät slå sig under härdningen av limmet, och
bestående deformationer erhållas. Man tillgrep då metoden
att använda dielektrisk uppvärmning för att få en så
homogen uppvärmning av materialet som möjligt.
Fältfördelningen blir emellertid långt ifrån homogen och man
kunde därför inte använda för kraftiga effekter, utan även
här fick en viss tid, avpassad efter olika träslag, lov att
förflyta under härdningen.
I marknaden ha framkommit limsorter, som fullständigt
uthärdas vid rumstemperaturer, och det är dessa som
antagligen komma att undantränga anskaffandet av
dielektriska apparater. Ett resorcinlim, på vilket jag medfört
prov hein från USA, härdar vid så låga temperaturer som
20°C, och blir då det sluthärdats fullständigt vattenfast
och kokfast, detta oaktat att limmet innan det är härdat
är lösligt i vatten.
Då vi i Sverige stå inför en brytningstid i fråga om
limning etc., kan jag icke anse det lämpligt att vi anskaffa
dyrbara apparater för en metod som inom få år skall visa
sig vara föråldrad, utan vi böra i stället försöka att
ansluta oss till de nyaste metoderna på detta område. Flfera
limsorter av här antytt slag äro under utarbetande på
laboratorierna, två av dem ha börjat saluföras i marknaden.
Å andra sidan vill jag icke fördöma användandet av
dielektriska apparater på andra områden. För
föruppvärmning av gjutna konsthartsföremål ha de visat sig
ypperliga, och för snabbupptining av frusna livsmedel ha de
visat sig överträffa alla andra metoder. Genom en sådan
anläggnings användande för upptining kan tiden reduceras
med flera 100 %. Sålunda såg jag hur en tunna med frusna
bär, som eljest skulle ta flera dagar att smälta, tinade upp
på ca 1 h, och ett "kundpaket" av hallon tinade upp på
11 s. Frusen fisk som upptinades dielektriskt fick en helt
annan smak och fasthet än sådan, som fick tina långsaml.
Carl T Säve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
