Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Erfarenheter från ett modernt varmvalsverk, av Åke Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1341
Fig. k.
Smörjmedelsförbrukningen i olika
valsverkslager
som funktion av
varvtalet gånger
roten ur tapp
diametern.
vid normala valsbyten, innan valsen åter lägges
in för användning i valsverket. Vid valsbyten få
lagren påfyllnad av fett eller olja. Skötseln av
lagren utföres av tre specialutbildade montörer;
ca 200 lager per vecka undersökas och justeras
av dessa.
Man brukar räkna med att
smörjmedelsförbrukningen i rullager är beroende av varvtalet och
roten ur axeldiametern, vilket i regel gäller
måttligt belastade lager i gynnsamma
driftförhållanden. Erhållna värden från Hofors valsverkslager
framgå av tabell 1. Insättas dessa värden i
diagram som funktion av varvtalet multiplicerat med
roten ur tappdiametern erhålles kurvan i fig. 4.
Tabell 1.
[-Medel-Valsverk-]
{+Medel-
Valsverk+} hastighet
r/m
Götvalsverk ...... 0—40—80 460 2,94
Förvalsverk ...... 104 260 2,00
Mellanvalsverk .. . 190 220 1,01
Finvalsverk ...... 300 180 0.96
Trådvalsverk ..... 500 140 0,78
Siffrorna hänföra sig till smörjning med Grease
L3. Med nu tillgängliga smörjmedel bli siffrorna
något högre.
Valsar
Större valsar, nämligen de som användas i
götvalsverket och i förvalsverken, äro gjutna av
perlittackjärn eller utgöras av smidda, ohärdade
stålvalsar. För finvalsverk, bandvalsverk och
trådvalsverk användas gjutna, kokillhärdade
tackjärnsvalsar. Valsarna äro så gott som
uteslutande av gängse typ, dvs. försedda med tappar
i vardera ändan av valskroppen. Undantag
härifrån utgöra valsarna i trådvalsverket. Detta
verks fyra sista kontinuerliga valsstolpar bära
valsarna på fribärande tappar. Valsarna bestå
här av ringar av kokillhärdat tackjärn, vilka
med hjälp av en konisk hylsa drivas på den
koniska tappen till spindlar, som ha sina båda
lager placerade på en och samma sida om valsen.
Denna anordning underlättar valsbyten, och
valsarna bli lätta och billiga. Anordningen framgår
av fig. 5.
Då valsar skola bytas i de övriga valsstolparen,
låter man valslagren hänga kvar på tapparna och
följa valsarna. Detta är möjligt tack vare att
valsstolarna (med undantag av götverkets) äro
försedda med lösa överfall. Även de valsar, som
skola läggas in i stolparen, ha lagren
påmonterade. Slitna valsar, som uttagits, föras till
valsmontörerna, vilka befria dem från lagren före
omsvarvningen eller omslipningen av valsytan.
Ett undantag utgöres av götvalsverkets valsar,
vilkas rullager få sitta kvar på tapparna och
utgöra lagringen vid svarvningen.
För all profilvalsning äro valsarna spårade. En
vals har ett flertal spår av samma eller olika
profil. Vid svarvningen uppsvarvas först det mest
slitna spåret till så stort djup, att det blir rent.
Sedan planas banan, varefter spåren svarvas
färdiga och fasas efter mall. Vid grovsvarvningen
och i vissa fall vid finsvarvningen användas flera
stål, så att upp till sex spår samtidigt uppsvarvas.
Vid svarvning i kokillhärdat tackjärn och
användning av ordinära svarvstål användes en
hastighet av 1—1,5 m/min. Då hårdmetallskär
användes, blir hastigheten vid grovsvarvning ca
8 m/min, men då kunna ej så många stål arbeta
samtidigt, med mindre än att svarvens stabilitet
och motorstyrka ökas.
Plana valsar för band och små kokillhärdade
Fig. 5. Trådvalsverkets kontinuerliga valsstolpar.
Fig. 6. Spårslipmaskin.
Tann- Smörj"
,. medel
diameter ,
mm Per
g/h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
