Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 8 december 1945 - Jäsningsindustrierna som leverantörer av näringsmedel och läkemedel, av Harry Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 december 1945
1351
i tillnärmelsevis så stor omfattning och på ett så
mångsidigt sätt som i Sverige, där av jästhaltiga
apotekspreparat ej endast medicinaljäst tillverkas
utan även jästgranulat och jästtabletter med
standardiserad halt av vitamin Bx resp. vitamin Bx och
vitamin D2, jästextrakt och jäst-maltextrakt med
standardiserade halter av vitamin Bx samt vidare
flera kombinationspreparat, innehållande
Bi-stan-dardiserad jäst och vitamin C, jäst och järn resp.
jäst och lever (Kärnbolaget AB)1. Då alla till
B-gruppen hörande vitaminer samverka med
varandra är jästen en värdefull källa för ett väl
balanserat B-komplex56. Jäst är även
utgångsmaterial för tillverkning av glutathion, jästnukleinsyra
och de i densamma ingående enkla nukleinsyrorna
(guanylsyra, adenylsyra, cytidylsyra och
uridyl-svra), glykogen, ergosterin etc., vilka substanser
alla ha farmaceutisk användning. Ur bryggerijäst
tillverkas även ett preparat, innehållande enzymet
saccharas, som användes inom choklad- och
sockerindustrierna (Kärnbolaget AB)1. Autolvsat av
jäst ha användning som jäsningsstimulerande
medel vid flera jäsningsprocesser, t.ex.
ättikjäsning-en, samt som aktivatorer vid vissa proteolytiska
enzymreaktioner.
Tvättad och torkad bryggerijäst samt hydrolysat
och autolysat av jäst ingå som komponenter i
vissa livsmedel. I en del fall bestå ifrågavarande
livsmedel huvudsakligen av dylika hydrolysat
eller autolysat (soppextrakt) i andra fall ingå
jästprodukterna endast som en mindre del av
livsmedlet i fråga, i vilket de ha till uppgift att
korrigera smaken, äggvitehalten och eventuellt även
vitaminhalten (puréer)1. Torrjäst kan under vissa
omständigheter användas som bakhjälpmedel
(Lundin57). Här kan nämnas att förbehandlad,
tvättad, avbittrad och torkad bryggerijäst, som
genom ultraviolett bestrålning givits en lämplig
halt av vitamin D2, under en period använts som
tillsats i svenskt knäckebröd, för att förläna detta
en konstant halt av ifrågavarande vitamin av
100 IE per 100 g58. I Danmark och Tyskland
bearbetas bryggerijäst i stor omfattning till
livsmedelspreparat. Den vid öljäsningen bildade
kolsyran tillvaratas sedan 1934 vid ett bryggeri i
Stockholm. Den finner användning vid beredning
av mineralvatten och läskedrycker.
Bryggeriindustrins huvudråvara, malt, som
genom en biologisk process, groningsprocessen,
framställes av korn, bearbetas i Sverige sedan år
1933 även för några andra ändamål än för
framställning av öl. Sålunda tillverkas av malt bl.a.
enzymatiska och icke enzymatiska maltextrakt
för användning i bagerier vid degjäsningen
(Kärnbolaget AB)1’60. Det svenska maltkornets halt av
amylas har varit föremål för ingående
undersökningar av i synnerhet Myrbäck59 samt även av
Lundegårdh, Sandegren och Lundin55.
Ett av de båda stärkelsespaltande enzymer, som
finnas i malt, ingår, ehuru i mindre mängd, även
i vanlig spannmål. En förutsättning för att ett
mjöl skall vara lämpligt för bakningsändamål är.
att det innehåller vissa avpassade mängder av
detta enzym. För att få så gynnsamt resultat som
möjligt såväl vid bakning av olika brödtyper som
vid användning av olika mjölkvaliteter för
bakning av samma brödtyp har man ansett sig böra
tillsätta olika stora mängder av detta enzym. På
grund härav tillverkas i Sverige sedan ett tiotal
år lämpliga, standardiserade enzymatiska
maltextrakt att användas vid degberedningen1.
På grund av bl.a. varierande klimatiska
betingelser under brödsädens tillväxtperiod och skörd
bli enzymhalterna i mjölet mycket varierande
från år till år. Även ur denna synpunkt är det
önskvärt, att bageriindustrin har tillgång till
enzympreparat för utjämning av variationer hos
enzymhalten i m jölet. Dessutom utöva de lätt
för-jäsbara extraktivämnen, som ingå i maltextrakt,
i åtskilliga fall ett mycket gynnsamt inflytande
på bakningsförloppet. Slutligen kan nämnas, att
man för vissa speciella brödtyper, särskilt
vörtlimpor, vill ha en karakteristisk smak, som
åstadkommes genom tillsats av särskilt aromrika
malt-extraktpreparat. Maltextrakt ingår dessutom i
andra typer av bakhjälpmedel.
Tillverkning av äggvitejäst för näringsändamål
Under 1941 och första hälften av 1942 var
svårigheten att inom landet producera tillräckliga
mängder äggvita ett av våra allvarligaste
problem. Den otjänliga väderleken under somrarna
1940 och 1941 medförde, att den vegetabiliska
för foder avsedda äggviteproduktionen blev långt
mindre än normalt. Därtill kom att import av
kraftfoder ej kunde äga rum. Som en följd härav
blev den animaliska äggviteproduktionen starkt
inskränkt. Före kriget konsumerade svenskarna i
genomsnitt 105 g äggvita per person och dag. Som
jämförelse kan nämnas, att det fysiologiska
(minimi) behovet av blandad äggvita anses vara
70 g per person och dag. Under konsumtionsåret
1941—1942 nedgick vår äggviteförbrukning starkt
— ända till den fysiologiska gränsen, vilken t.o.m.
i vissa fall underskreds. De åtgärder, som i denna
situation vidtogos, för att så småningom öka
tillgången på äggvita, voro bland annat ökad
upplysning rörande den mikrobiellt betingade
äggvitesyntes, som äger rum i åkerjorden, och
nyttiggörande av densamma genom odling av baljväxter
(Nilsson63), uppförande av försöksanläggningar
och fabriker för mikrobiell äggviteproduktion med
användande av olika råmaterial samt
tillvaratagande av avfallsjäst från sulfitspritfabriker och
brännerier. På initiativ av E Velander har IVA
dessutom ställt medel till förfogande för
laboratorieförsök beträffande mikrobiell äggvitesyntes.
Vanlig torrjäst innehåller, som redan
framhållits, omkring 50 % råprotein. Dess äggvitehalt
är därför betydligt högre än vad fallet är i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
