Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Värmetekniska studier i Schweiz, av Lage Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1364
TEKNISK TIDSKRIFT
men med avtappning vid 11 at a, en 2 500 kW
kondenseringsturbin mellan 35 at a och vakuum
men med avtappningar till 11 och 2 at a.
Det ångvärme, som lämnar turbinerna,
distribueras dels direkt till vissa förbrukare, som fordra
ånga, såväl värmeledningsanläggningar som vissa
apparater inom exempelvis Tekniska Högskolans
kemiavdelning, ett sjukhus m.m., dels indirekt till
varmvattenberedare av olika slag utförda för olika
varmvattentemperatur. Användningen av
omväxlande ånga och varmvatten av olika temperaturer
och tryck är beroende av, vad man med hänsyn
till rådande lokala förhållanden, då anläggningen
byggdes, ansåg vara förenligt med sunda
ekonomiska principer.
För distribution av värme användes sålunda:
ånga av 11 at a för direkt uppvärmning av
lokaler samt för tekniska behov inom 31 statliga
byggnader, motsvarande 7 miljoner kcal/h;
högtrycksvarmvatten med en temperatur av ca
170°C, alstrat med ånga av 11 at a för fem
understationer, avsedda för tre statliga byggnader och
två privata företag för en värmemängd av 5
miljoner kcal/h. Varmvatten för dessa byggnader
beredes i en högtrycksvarmvattenackumulator;
medeltrjcks varm vatten för uppvärmning av 16
stora statliga byggnader och 71 privata
fastigheter, motsvarande 16,5 miljoner ikcal/h, alstrat
med ånga i två varmvattenberedare för 11 at a
och sex för 2 at a;
varmvatten för en rad statliga och privata
förbrukare av varmvatten av 70°C temperatur med
en dygnskonsumtion av 100 à 140 m3 och en
spetsbelastning av 15 m3/h, alstrad i tre
varmvattenberedare.
För utjämning av kraft- och värmebehov
användes den förutnämnda
högtrycksvarmvatten-ackumulatorn.
En uppfattning om driften vid
värmekraftcentralen får man av fig. 3, som gäller 1934 års drift.
Bilden visar, huru under månaderna januari—
april och oktober—december 4,96 miljoner kWh
elenergi levererades ut från kraftcentralen, medan
under övriga månader 4,21 miljoner kWh
inmatades. Värmeverkets produktion av värme utgjordes
Tabell 1. Data för Tekniska Högskolans i Zurich
ångpanneanläggning.
Normala
vertikal-rörpannor Enrörs-pannor Velox-pannor
Normalt ångtryck. .. .at a 35 100 35
Ångtemperatur ...... °C 400 450 400
Maximibelastning .... t/h 18 18 18
Ängavgivande eldyta.. m2 300 158 41,1
överhettarens eldyta., m2 190 46 27,3
Ekonomiserns eldyta . m2 552 305 96,5
Luftförvärmarens eld-
300 387 —
Summa eldytor...... m2 1 342 896 164,9
Vatteninnehåll ...... m3 14,5 1 2
Förbränningsrum .... m3 43 50 2,6
samma år av med bränsle alstrat värme under de
nyssnämnda vintermånaderna 26 miljarder kcal
samt med elektrisk ström alstrad värme 2,8
miljarder kcal. Bilden är synnerligen lärorik, enär
den visar, att ett intimt samarbete mellan
värme-och vattenkraft här kunnat realiseras även vid en
jämförelsevis liten energiproduktion.
Värmekraftverket ingår, som redan nämnts, såsom en
integrerande del av Tekniska Högskolans i Zürich
maskinlaboratorium, fig. 4. Av speciellt intresse
ur studiesynpunkt är ångpanneanläggningen. En
jämförelse av de tre för samma ångproduktion
byggda olika ångpannorna, vilken jämförelse
återges i tabell 1, visar på ett mycket överskådligt
sätt utvecklingstendensen inom nutida
ångpanneteknik, speciellt må observeras den för
egentlig ångalstring avsedda värmeöverförande ytans
krympning från 300 mr vid vertikalrörpannan
till 41,1 m2 vid övertrycksförbränningspannan
samt den totala värmeöverförande ytan från
1 342 nr vid den förstnämnda pannan till 164.9
m2 vid den sistnämnda. Även ångpannornas
vattenrum har sitt intresse. Vid den välkända vanliga
vertikalrörpannan är vatteninnehållet 14,5 m3,
vid Sulzerpannan 1 m3 och vid
övertrycksförbränningspannan 2 m3. Även förbränningsrummens
storlekar äro värda stor uppmärksamhet. Vid
vertikalrörpannan och Sulzerpannan, vid vilka
förbränningen sker vid atmosfäriskt tryck, är för-
Fig. 5. Rörledning för högtrycksvarmvatten till
Kaspar-Escherhaus, beläget ca 350 m från värmekraftcentralen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
