Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 15 december 1945 - Flygvapnets nya normer för flygbensin, av Per A Kylberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1384
TEKNISK TIDSKRIFT
ningsvärdet uttryckes i oktantal. Högre
knack-ningsvärde än vad som motsvarar oktantalet 100
bestämmes ej enligt denna metod.
Metoden ASTM D 614—44 T är i flera avseenden
mera lämpad för provning av flygmotorbränslen
än den ovannämnda. Bränslet provas sålunda
enligt denna metod vid driftförhållanden, som mera
motsvara flygmotorers. Som provmotor användes
även här en CFR-motor, försedd med förgasare,
men för knackningsindikering användes
termoelement. Då korrigering av luftfuktigheten är
nödvändig skall konditioneringsanordning enligt
ovan användas.
Provningsförloppet enligt denna metod är i stort
sett följande: Först bestämmes
"Match-teinpera-turen" för bensol och en referensbränsleblandning
med oktantalet 87 (87 vol-% isooktan + 13 vol-%
normalheptan). Vid Match-temperatur ge de båda
bränslena vid för knackning farligaste bland
ningsförhållande samma termoelementtemperalur
vid samma kompressionsförhållande (däremot
behöver ej blandningsförhållandet bränsle—luft
vara detsamma; varje bränsle köres nämligen vid
det blandningsförhållande, som ger maximal
knackning).
Sedan Match-temperaturen fastställts (i exemplet,
fig. 1, motsvarar punkt A denna temperatur, 440°C
vid £1=5,2), skall motorn köras med bensol vid
ett kompressionsförhållande, som är en enhet
lägre än kompressionsförhållandet vid
Matcli-tem-peratur (i exemplet motsvarar detta £t=4,2).
Temperaturen för maximal knackning bestämmes
även här (i fig. 1 antas den bli 416°C, punkt B).
Genom att sammanbinda punkterna .4 och B i
diagrammet erhålles bensollinjen.
Match-temperaturlinjen erhålles genom att dra en linje genom A
med en lutning som är 3/4 av bensollinjens
lutning. Denna linje kommer att definiera de
temperaturer på termoelementet, vid vilka
knackningsbestämningarna skola utföras.
Fig. 1. Bestämning av Match-temperaturlinjen.
Vid bestämning av ett bränsles
knackningsbe-ständighet köres motorn med provbränslet vid del
"knackningsfarligaste" blandningsförhållandet,
varvid kompressionsförhållandet varieras tills en
"provpunkt" erhålles, som ligger på
Match-temperaturlinjen. Härefter sker utprovning av det
re-ferensbränsle, som kommer i samma provpunkt.
Knackningsvärdet hos provbränslet anges i
oktantal eller, 0111 det är högre än oktantalet 100, i
isooktan pius viss mängd blytetraetyl.
Knacknings värden vid mager och rik blandning
Enligt ovanstående metoder erhålles ett bränsles
knackningsvärde hänfört till ett visst drifttillstånd
i provmotorn. Proven utföras dessutom vid nästan
reaktionsekvivalent blandningsförhållande mellan
bränsle och luft, dvs. endast vid mager blandning.
Driftförhållandena hos flygmotorer variera dock
avsevärt. Vid t.ex. start och stigning, då högsta
möjliga effekt tas ut av motorerna, användes en
bränsle-luftblandning, som är rik på bränsle med
upp till 50 % bränsleöverskott; vid högsta
marschfart användes även rik
bränsle-luftblandning med upp till 15 % bränsleöverskott under
det att vid ekonomisk flygning
bränsle-luftblandningen är mager ned till ungefär
reaktionsekvivalent blandningsförhållande, varvid minsta
möjliga bränsleförbrukning uppnås.
Flygmotorbränslens knackningsbeständighet vid
rik och mager bränsle-luftblandning kunna vara
mycket olika. Sålunda kan det finnas två
flygmotorbränslen, som visa samma
knackningsbeständighet vid mager blandning, men det ena
kan vara mycket knackningsbeständigare än det
andra vid rik blandning. Härav har framgått
nödvändigheten att ånge ett flygmotorbränsles
knackningsvärde vid såväl mager som rik blandning.
I USA betecknas knackningsvärdena hos
hög-oktaniga flygmotorbränslen med ett bråk, t.ex.
"grade 91/96", "grade 100/130" osv., där det
första talet anger bränslets knackningsvärde vid
mager blandning och det senare vid rik.
Flygmotorbränslet grade 91/96 har sålunda oktantalet 91
vid mager och 96 vid rik blandning; grade 100/130
oktantalet 100 vid mager och Performance
Nurn-ber 130 vid rik blandning.
Provningsmetoderna och apparaturen för
bestämning av flygmotorbränslenas
knackningsvärden vid såväl magert som rikt
blandningsförhållande äro fortfarande under utveckling. I det
följande skall dock lämnas en kort orientering över
nu tillämpade provningsmetoder.
Bestämning av ett flygmotorbränsles
knackningsvärde vid mager blandning kan ske enligt
metoderna ASTM D 357 eller D 614. Om
knackningsvärdet är högre än 100 oktan bestämmes
det enligt den sistnämnda metoden och anges som
isooktan pius viss mängd tetraetylbly. Då
amerikanarna skola uttrycka att ett bränsles
knackningsvärde vid mager blandning motsvarar t.ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
