Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 22 december 1945 - Bofors bergverkstad, av Kjell Stridbeck - Bergverkstäder. Diskussion, av G Ljunggren, H Ronge, T Teorell, K Magnell, E Pelow, Ragnar Liljeblad, Ida Fischer, S Forssman, S Lundquist, F Hansen, J Welin-Berger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1402
TEKNISK TIDSKRIFT
nationsskydd och luftintag ingå i kostnaden med ca 4
kr/m3. Dessa delar jämte transformatorstation,
värmecentral och kompressorstation äro dimensionerade för fyra
verkstadstunnlar. Någon slutsats om anläggningskostnaden
för mindre anläggningar ge dessa kostnadsuppgifter ej.
Då anläggningen endast varit i full drift ca ett halvt år,
är det kanske för tidigt att göra några uttalanden om
våra drifterfarenheter. Såväl befäl som arbetare synas i
stort sett vara nöjda med lokalerna, som ur alla
synpunkter äro överlägsna de lokaler dessa verkstäder förut
disponerat. Givet är att det gnisslat något vid verkstadens
igångkörning, innan allting blivit injusterat i denna
byggnadsmaskin. Det kan nämnas, att arbetarna begärt få
visa verkstaden för sina fruar, vilket knappast skulle
förekommit vid en dålig verkstad. Ur läkarsynpunkt finnas
än så länge inga anmärkningar. Det fåtal fall, som klagat
över verkstäderna, ha mestadels haft rent psykologisk
bakgrund.
Några driftkostnader för byggnaderna ha vi ännu ej
kommit fram till. Den besparing, man vid en bergverkstad
gör på det yttre byggnadsunderhållet i förhållande till en
friliggande verkstad, torde i viss mån uppvägas av de
årliga kostnaderna för skrotning av berget, rengöring av
luftkanaler m.m. Den värme, som sparas gentemot en
friliggande byggnad, motsvaras kanske av ökad kostnad för
belysning och ventilation osv. Av vad vi hittills sett, torde
driften av den allmänna ventilationen röra sig om ett
energibelopp av storleksordningen 200 000 kWh/år. Efter
4 öre/kWh motsvarar detta 8 000 kr. i årlig kostnad.
Ett par jämförelser av fuktigheten har gjorts med
friliggande verkstäder av samma natur. Luftens totala
vatteninnehåll var härvid ungefär detsamma i samtliga
lokaler, medan temperaturen i bergverkstäderna var mera
konstant än i de friliggande. På sommaren ger alltså en
dylik bergverkstad utan kylaggregat en lägre temperatur
och något högre relativ fuktighet än den friliggande
verkstaden.
Den stämplade maskineffekten uppgår i verkstäderna till
ca 1 000 kW. Vid företagna stickprov på
energiförbrukningen har förhållandet mellan den verkliga medeleffekten
och den stämplade effekten i bergverkstäderna visat sig
vara ca 0,3 (anmärkningsvärt är att energiförbrukningen
för belysning vid samma tillfällen uppgick till 50 à 75 %
av kraftenergin).
Det kan till slut nämnas att i ett av bergverkstädernas
tidskrivarkontor har en murgröna visat sin
tillfredsställelse med livet i berget genom att växa ca 40 cm på sju
månader. Kjell Stridbeck
Diskussion
Professor G LJUNGGREN: Det moderna kriget har visat,
att vad som inte finns i berg eller under jord kan man
inte räkna med att få behålla, när ofreden kommer. Det
har därför varit ett mycket stort försvars- och allmänt
intresse att försöka få ned så mycket som möjligt i skyddat
läge. Av vikt har då varit att utreda, hur lokalerna skulle
inredas. Jag bortser här från byggnads- och
hållfasthetssynpunkter, vilka takkonstruktioner, som erbjuda bästa
splitterskydd osv., ty på detta område finnas ju numera
direkta siffror att tillgå. Frågan gällde snarare, hur
arbetsförhållandena skulle gestalta sig i bergverkstäderna.
Försvarsväsendets Kemiska Anstalt har i samarbete med
Fortifikationsförvaltningarna och ett mycket stort antal experter
ute i landet tagit upp spörsmålen till ganska ingående
studium. När ett dylikt problem angripes, tror jag alt
man bäst går tillväga så, att man tar reda på vilka
olägenheter, som kunna vara förenade med arbetet i
bergverkstäder, för att sedan i tur och ordning bena upp hur de
skola avhjälpas. Att man har ett bastant tak över sig kan
ju inte vara i och för sig beklämmande, utan frågan lyder:
Vad är det som åstadkommer den aversion, som ofta före-
finns mot tanken att vistas inne i ett berg? Jag förstår
mycket väl hur denna negativa inställning mot att använda
i berg förlagda verkstäder uppkommit.
När kriget bröt ut och föreliggande fråga på en gång
aktualiserades, utfördes skyddsrum i stor hast utan att
man hade tillräcklig erfarenhet på detta område. Fukt
och rost förstörde inredning och målning på ganska kort
tid och skyddsrummen blevo föga inbjudande. Fukten var
också i början ett av huvudproblemen. Denna gällde dock
mest skyddsrum, under det att i bergverkstäderna det
snarare är temperaturförhållandena som varit
komplicerade. Där gäller det ofta inte att tillföra utan att bortföra
värme. Ett stort fel i början var också att man sprängde
ut för liten takhöjd, vilket gav ett beklämmande intryck.
Vidare förekom i början icke någon rumsbeklädnad, vilket
måste ställas som ett oavvisligt krav.
Då man talar om lokaler i berg, behöver man icke tänka
på de som tillkommo i början av kriget med deras skumma
belysning och dåliga förhållanden i övrigt. Dåliga
bergverkstäder böra icke förekomma, liksom icke heller dåliga
verkstäder över huvud taget. De moderna bergverkstäderna
äro icke att jämföra med de gamla källarlokaler, som
ibland tas till jämförelse. De verkstäder, som skildrats i
dag, ha visat sig vara föregångare på området.
Undersökningar och prov ha även visat, att modern
ventilationsteknik och luftkonditionering kunna klara de problem,
som här uppställas, och att man kan erhålla tämligen
idealiska förhållanden i bergverkstäderna.
Så kom en annan fråga, nämligen ljuset. Först må
erinras om att det finns många lokaler, där människor
ständigt vistas i konstgjord belysning utan att detta varit ett
särskilt problem. Vi behöva endast gå till våra eleganta
bankpalats eller våra stora varuhus, där vissa avdelningar
aldrig få solljus och där människor arbetat långa tider
utan obehag. Det var mätningar i Bolinder—Munktells
verkstäder, som egentligen gåvo upptakten till utvecklingen
av belysningen. En stor hjälp i denna utveckling har varit
det fruktbärande samarbetet med Föreningen för
Ljuskultur, Lumalampan m.fl. Professor T Teorell, som var
sakkunnig hos oss, och hans medarbetare togo upp denna
fråga, och på vår egen verkstad konstruerades en ny typ av
armatur, utan ultraviolettabsorberande glasglober. Det var
då meningen, att man skulle få inte endast en god
belysning utan en viss ultraviolett belysning, ett visst solljus,
inte ett ljus som motsvarade solljus — det tål man inte
hela dagen — utan ungefär det diffusa solljus, som man
får från blå himmel. Här finnas både glödlampor och
kvicksilverlampor. Ljuset reflekteras upp mot taket och nedåt
så att man får en fullständigt bländfri belysning med en
liten aning ultraviolett ljus — så mycket som kan
beräknas vara medicinskt värdefullt. I detta sammanhang
måste hänsyn tas till en annan faktor. För att uppnå
detta slag av belysning måste man måla väggarna med
färg, som inte absorberar detta ljus. I sommar och i höst
har i samarbete med Wilh. Beckers utarbetats ultraviolett
reflekterande färg, med vilken väggarna kunna målas,
och med detta har man kommit ganska långt. Härmed ha
vi kanske kommit ett steg utanför det som kan betraktas
som en försvarsfråga. På uppdrag av Kommittén för
Byggnadsforskning har professor Teorell och dr Ronge
övertagit dessa undersökningar, vilka antagligen komma
att få mycket stor betydelse. Det är nämligen icke
omöjligt, att bergverkstäderna komma att bli föregångare för
hur belysningen skall vara även i övriga lokaler, alltså
verkstäder ovan jord.
Jag tror, att man vid de diskussioner, som röra
bergverkstädernas vara eller inte vara i fredstid, så mycket
som möjligt bör hålla sig till realiteterna och inte alltför
mycket röra sig med odefinierade psykologiska begrepp.
Även dessa ha nämligen en reell bakgrund och kunna
analyseras upp. Det är självklart, att man på suggestiv väg
kan mana fram en aversion emot dessa lokaler. Jag vilt
dock förfäkta den åsikten, att man icke utan några som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
