Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Katodstråloscillograf för registrering av stötvågor, av Rolf Milles - Nya katodstrålrör och katodstråloscillografer, av E Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 19A6
17
Fig. 10. Skelettschema över amerikansk katodstrdloscillograf.
skall undersökas. Samtidigt startas kippaggregatet och låter
strålen svepa en gång över rörets skärm, varpå strålen
släckes. Sveptiden är variabel från 2 till 500 ps. Tidsaxeln
är icke linjär utan hoptryckt mot slutet, så att vågfronten
kan iakttas tydligare. Fördröjningstiden, dvs. den tid, som
åtgår för att tända och starta strålen, har uppmätts til)
värden mindre än 0,3 [ts. Tändningen startas sålunda
lämpligen från första tändkulgapet i stötbatteriet, varför
fördröjningskabel icke erfordras i mätkretsen.
Tidskalibre-ring sker med en signalgenerator, inställbar på tre fasta
frekvenser, 40, 200 och 2 000 kp/s, som tecknar en tidkurva
på skärmen. Skrivhastigheter på skärmen överstigande
10 cm/;us ha uppmätts, varvid högkänslig röntgenfilm
använts. Eftersom röret har efterlysande skärm kunna
en-gångsförlopp även observeras direkt, utan fotografering,
vilket avsevärt underlättar apparaternas injustering.
Rolf Milles
Nya katodstrålrör och katodstrdloscillograf er
Genom användningen av katodstrålrören i krigets tjänst
har en del nya konstruktionssynpunkter framkommit. Dessa
kunna kanske sammanfattas i ordet fältmässighet.
Katodstrålrören ha fått byggas betydligt stabilare än tidigare för
att röret skulle kunna tåla de mekaniska påfrestningar, som
uppstodo i praktiken. Man har uppnått betydligt högre
strålström och trots detta har man kunnat bibehålla eller
minska bildfläckens storlek och distorsionen. Känsligheten
för avböjning har gjorts större. Genom att
katodstrålrören sammanföras med en mängd andra apparater i
trånga utrymmen har det visat sig att man fått en del
störningar genom en permanent magnetisering av delar av
elektrodsystemet. Man har därför måst använda icke
magnetiskt material för elektronkanonen, vilket var
möjligt först efter omfattande provningar. Lysskärmarna ha
förbättrats genom ökat ljusutbyte och större jämnhet och
vidare har man uppnått en bättre mekanisk hållbarhet
och högre motståndskraft mot förstörelse genom
elektronstrålen.
Vissa specialtyper av rör ha fått en förhållandevis stor
användning. Som exempel härpå kan nämnas ett rör där
en avlänkning av ljusstrålen till ett ledande parti av
skärmen åstadkommer en ström från detta parti och
därigenom påverkar ett relä. Med hjälp av dylika rör kunna
stora massor styras och inställas med obetydlig fördröj-
ning av de små effekter som erhållas från instrument av
olika slag.
Ett särskilt utförande är intensitetsröret. Elektronstrålen
accelereras efter avlänkningen genom flera, i ett fall sex
olika elektroder. Dessa ha en sucessivt stigande spänning,
som erhålles genom yttre spänningsdelare, eller genom
högohmiga beläggningar direkt på röret. Man använder
därvid förhållandevis höga spänningar. I ett rör vars
andra anod för en spänning av 3 000 V, har den sista
accelerationselektroden en spänning av 15 000 V.
Ljusstyrkan ökas härigenom 10 till 25 gånger i jämförelse med
rör utan accelerationselektroder. Den erforderliga
avlänk-ningsspänningen ökade något, 35 %, men om
slutspänningen skulle ha lagts direkt på den andra anoden skulle
den erforderliga ökningen varit 500 %. Ljusfläckens
storlek har man minskat till ungefär hälften.
De angivna detaljförbättringarna ha givit mycket gott
slutresultat. Man har uppnått en ökning i
skrivhastigheten vid fotografisk reproduktion från ungefär 35 till
1000 km/s. Man kan alltså direkt fotografera ett enkelt
ljusfläcksspår med en frekvens av 16 Mp/s och ett avstånd
mellan topparna på kurvan av 2 cm.
Moderna förstärkare ha genom motkoppling mycket stort
frekvensområde. Förstärkningskurvan kan göras rak upp
till 5 Mp/s. Ändringar på 100 V kunna alltså ske på ett par
hundradelar av en mikrosekund.
Som exempel på utländska nykonstruktioner tas en
avancerad amerikansk typ och en mycket liten och händig
engelsk typ.
Fig. 10 visar skelettschemat för en modern amerikansk
oscillograf i standardutförande. Spänningen som skall
undersökas går först till en dämpsats, varigenom
spänningen kan förminskas till 1/10 eller 1/100. Dessutom finns
en kontinuerligt variabel dämpsats, som överbryggar
mellanrummen mellan dessa grovsteg. Det uppslår emellertid
en viss svårighet med anpassningen för den kontinuerliga
delen och det är därför nödvändigt att införa en
förstärkare, vilken icke ger förstärkning utan endast tjänstgör
som impedanstransformator. Härigenom erhålles praktiskt
taget full anpassning vid den kontinuerligt variabla
dämpningen.
Spänningen går därefter till ett fördröjningssteg, sedan
till en förstärkare och därefter till plattorna.
Fördröjningselementet är ett lågpassfilter med en spärrfrekvens
av 12 Mp/s. Härigenom fördröjes en impuls ca 0,5 ps.
Samma impuls som avbildas kan nu användas till att
utlösa vippgeneratorn, vilken hinner träda i verksamhet
under den tid, som fördröjningen sker i lågpassfiltret.
Detta är av alldeles särskild betydelse för sådana fall.
då sällsynta överspänningar e.d. skola avbildas i
oscillografen.
Spänningen till de horisontella plattorna går över en
dämpsats enbart med grova steg och därefter över en
förstärkare till plattorna. Man kan emellertid för den
direkta spänningen även ansluta X-plaltorna till
vippgeneratorn. Denna kan då ge en kontinuerligt periodisk
sågtandkurva, eller också en sågtandkurva som utlöses av
en yttre impuls med vissa inslällbara mellanrum: 5, 25,
100 och 1 000 jus. Synkroniseringsspänningen för
vippgeneratorn går från sina intagsklämmor till en
polaritets-väljare, vidare till en förstärkare och därefter till
vippgeneratorn.
Katodstrålröret är försett med galler, som vid negativ
spänning släcker elektronstrålen. Detta sker vid strålens
återgång, varigenom den återgående strålens linje på
skärmen försvinner. Vidare användes gallret för att ge
tidsmarkering. Strålen släckes med jämna mellanrum
under mycket korta tidsmoment. Motsvarande mörka
fläckar ge tidsmarkeringen i oscillogrammet.
Den engelska oscillografen, "Miniscope", väger endast
3 kg och har dimensionerna 20 X 15 X 5 cm. Rörets skärm
har en diameter av 38 mm. Den matas antingen från
växelströmsnätet eller också från en ackumulator med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
