Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1946 - Brittisk ekoradio, av O Norell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 \ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Eko radio antenn av Yagi-typ för inriktning av
närluftvärn.
Fig. 7.
Dipolantenn med strålningsmatade reflektorer för spaning; den
vertikala dipolen används för igenkänningssignalering.
karta på vilken flygplanens läge direkt utpekas av
elektronstrålen. Denna anordning för lägesmarkering
benämnes Plan Position Indicator (PPI). CHL-systemet
utrustades sedermera även med mottagarantenner för
höjdbe-stämning enligt den metod som användes vid CH.
Engelsmännen hade sålunda redan vid krigsutbrottet
hunnit långt på ekoradioområdet. Ett krig vinnes dock
inte med de vapen man har vid dess början. Det
väsentliga för framgången i kriget var därför att britterna inte
slogo sig till ro med de gjorda tekniska framstegen, utan
genom frenetisk forskning, konstruktionsarbete och
produktion lyckades bibehålla sitt försprång under hela
kriget. Den amerikanska vetenskapens och industrins
insats betydde naturligtvis mycket i denna kapplöpning på
det ekoradiotekniska området.
De äldre ekoradiosystemens stora räckvidd gjorde dem
lämpade som spanings- och övervakningsanläggningar. De
nya system, som efter hand utvecklades, tog framför allt
sikte på en uppökad mätnoggrannhet. Ekoradion blev ett
precisionsinstrument, som kunde utnyttjas för eldledning.
Luftvärnet kunde upphöra med det ammunitionsslöseri
som spärreldgivningen innebar, och fartygs- och
kust-artillerit kunde sänka fientliga fartyg i becksvart mörker
med ledning av de mätvärden som erhölls. Även vid fullt
9:
Fig. 8. Yagi-antenn för eldledning.
dagsljus var ekoradion ofta överlägsen de optiska
instrumenten. Fartygsartillerits nedslag kunde observeras på
ekoradions katoskop och noggranna korrektioner inte
endast i sidled utan även i avstånd kunde göras redan efter
första salvan.
Ett större krigsfartyg har ett tiotal olika
ekoradianlägg-ningar. Fig. 5 visar ena masten på kryssaren
"Birmingham", som nyligen besökte Stockholm. Högst i toppen
syns fyra horisontella dipoler med bakomliggande
reflektorer, som tillsammans bildar det vridbara antennsystemet
för fartygets spaningsutrustning. Denna är fartygets
längsta känselspröt; den långa räckvidden uppnås genom att
använda hög impulseffekt, relativt lång våglängd
(metervågor) och genom att placera antennsystemet A så högt
som möjligt. Högt sitter även de antenner, som skall ta
emot och avslöja fientlig ekoradiosändning. Dylika
antenner, tydligen avsedda för känd våglängd, syns vid B.
Vid ü syns två dipoler, som för att få stor bandbredd
har gjorts tjocka, och som placerats i 45° lutning för att
kunna ta emot såväl horisontellt som vertikalt polariserade
vågor. l)e används sannolikt för ekoradiovarning. På fig. (i
synes vid E ett antennsystem för en spaningsutrustning,
som visas inera i detalj på fig. 7. Reflektorerna äro
strålningsmatade. De vertikalt polariserade antennerna på
samma bild användes sannolikt för igenkänningssignale-
Fig. 10. Central för eldledning med ekoradio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
