Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Värmemätningsproblemet, av Sten Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 29
Det finns i marknaden även en mätare —
evighetsmätaren — med ampull med två
glasbehållare, vilka med avdunstnings-(förbindelse-) och
återgångs-(hävert-) rör äro sammansmälta till en
sluten konstruktion (fig. 5d). I denna sker
avdunstningen inom ampullen, som härigenom icke
behöver påfyllas.
Värmen från radiatorytan överföres till
ampullen, vars vätska avdunstar i viss proportion till
temperaturen. Genom likformig montering blir
värmepåverkan från olika radiatorer likartad och
dylika mätare kunna med fördel användas för
fördelningsmätning, under förutsättning av
någorlunda jämn värmecirkulation inom anläggningen.
En avdunstningsmätare har även vid vanlig
temperatur en viss tomgångsavdunstning. Man
söker hålla denna nere genom val av lämplig
vätska och man kan för övrigt vid lämplig skala
likformigt för alla mätare avdra utprovat värde.
Det har även gjorts konstruktioner, där man
försökt förhindra eller upphäva avdunstningen vid
vanlig rumstemperatur — ett problem, som dock
synes vara svårt att lösa på ett tillförlitligt och
tillräckligt billigt sätt.
Radiatormätare enligt CB-system
Den radiatormätare, som nu i Sverige prövats i
flera år och är mest använd, är
CB-radiatormäta-ren. Konstruktör är den bortgångne danske
värmeteknikern diplomingenjör Constantin Brun.
Dylika mätare tillverkas numera i Sverige och
kosta normalt endast 13 kr. inklusive montering.
En radiatormätare enligt CB-system (fig. 6)
— något olika för olika radiatortyper,
kamflänsrör och rörslingor — består i regel av ett
mätarhus av aluminium i kontakt med radiator-
Fitj. <>. Radiator mätare enligt CB-system.
ytan och i huvudsak omslutande ampullen, en
mantel av mässing med skala och glas jämte
tillhörande justerings-, lås- och fästanordningar.
Skalan är utbytbar och dubbel. Den vänstra
skaldelen är graderad lika på alla CB-mätarskalor,
medan den högra är olika och graderad med
särskilt tomgångsavdunstningsstreck över
nollstrec-ket. Avläsning sker enligt båda skalorna,
varigenom viss möjlighet finns för kontroll att icke
felavläsning föreligger. Skalan utväljes efter
radiatorns storlek (värmeavgivningsyta) och
värme-avgivningskoefficient (k-värde). Skall, som
numera är regel i Sverige, hänsyn tas till lägenhetens
permanent utsatta belägenhet inom fastigheten ur
värmebehovssynpunkt, måste detta inverka vid
val av skala. En lägenhet med t.ex. beräknat eller
konstaterat ca 25 % högre värmebehov än de
ur värmesynpunkt bäst belägna, erhåller mätare
med 25 % "grövre" skala än i de senare
lägenheterna.
Ampullen (fig. 5) är försedd med i kapillärrör
insatt metallveke med den planslipade överytan
på viss bestämd höjd. Skaldelarna kunna
härigenom vara praktiskt taget lika stora över hela
skalan, enär avdunstningen alltid sker från en yta
på konstant höjd i förhållande till ampullens
överkant. Ampullen innehåller en speciell
alkoholart med konstanta egenskaper. Denna vätska
färgas olika för olika sammansättning och
am-pulltyp. Normalt utbytes ampullen varje år och
undergår påfyllning, justering och kontroll före
ny användning. Ampullen tas ut genom
borttagning av en bössning i matarhusets nedre del. Den
nyinsatta ampullen injusteras så att vätskeytan
inställes lika på alla mätare i samma fastighet.
Såväl mätarnas spännskruv som justerskruv äro
endast åtkomliga sedan mätarens plombering
brutits.
Mätarens felkällor sammanhänga i huvudsak
med variationer i mätardimensionerna. Genom
att hålla små toleranser och sortering med full
likformighet för samma anläggning reduceras
felen avsevärt. Enär nästan alltid flera mätare
användas i varje lägenhet och dessutom ampullen
utbytes årligen, utjämnas orsakerna till eventuell
orättvisa olika hyresgäster emellan under loppet
av några år nästan fullständigt.
Varmvattenmätare
Svårigheterna att konstruera en prisbillig och
rättvisande varmvattenmätare äro mycket stora.
För hushållsbruk måste en dylik mätare kunna
registrera rätt för såväl stora som små
tapphastig-heter och vid varierande vattentemperaturer.
Mätaren bör helst även kunna mäta relativt små
årsförbrukningar, t.ex. vid starkt inskränkt antal
varmvattendagar.
Flertalet framkomna förslag till en
lägenhets-varmvattenmätare äro grundade på
delströms-princip. I ett delströmsrör, konstruerat enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
