Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Moderna metoder för framställning av bensin, av Bruno Engel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
\ TEKNISK TIDSKRIFT
vid katalytisk krackning av gasolja. Isomeriserad
straigh-runbensin betecknas även som "isomate".
Cyklisering
Vid cyklisering framställas aromatiska kolväten
ur alifatiska vid relativt hög temperatur och
högt tryck. Sålunda framställas cyklohexan ur
n-hexan och metylcyklohexan genom cyklisering
ur n-heptan under avspjälkning av väte
HaC — CH2 — CH2 — CH2 — CH2 — CH2 — CH3 —
/l-heptan
h2 h2
/C—C\ H
–>H2C C +H2
c/ \CH3
h2 h2
metylcyklohexan väte
Aromatisering
Vid aromatiseringen, som sker vid ca 500° i
närvaro av tungmetalloxider, t.ex. av Cr, Mo, V,
omvandlas na/tenkolväten genom dehydrering till
aromater, t.ex. cyklohexan till bensol och
metylcyklohexan till toluol.
H2 H2 H H
/G—C /H C—C\
H2C G ->HC C-CH3 + 3H2
\ch3 xc—cf
h2 h2 h h
metylcyklohexan toluol väte
Hydroforming
En viss modifikation av reforming-metoden är
hydroforming. Härvid arbetas på samma sätt
som vid reforming, ehuru under högt tryck, och
som av beteckningen framgår, i närvaro av
vätgas. De vid hydroforming erhållna kolvätena äro
mättade och därför värdefullare än de som
framställas vid vanlig termisk eller katalytisk
reforming. Hydroformbensin behöver icke
raffineras. I gengäld äro emellertid både
anläggnings-och driftkostnaderna för hydroforming-processer
avsevärt högre än för reformingmetoder.
Hydrokrackning
Hydroformingsmetoden har i viss utsträckning
även inverkat på de äldre krackmetoderna i det
att vissa krackanläggningar ombyggts till
bearbetning av tyngre oljefraktioner i närvaro av
vätgas vid hög temperatur. Detta arbetssätt kallas
"hydrokrackning". I likhet med
hydroforming-processen utföres även hydrokrackning under
högt tryck, och som katalysatorer användas
molybden- och volframföreningar. Gentemot den
vanliga krackningen har hydrokrackningen den
stora fördelen, att icke endast mättad och stabil
bensin erhålles utan även, att inga besvärliga
asfalt- och kokspolymerisat bildas. Dessutom blir
bensinutbytet avsevärt större än vid krackning
utan vätetillförsel. Bensinen innehåller icke några
diolefiner eller organiska svavelföreningar och
behöver därför icke raffineras.
Hydrokrackningen utföres vid upp till 550°C under ett tryck av
ca 250 atö i dubbelväggiga, med styckeformig
katalysator fyllda reaktionskammare. Även vid
vanlig krackning sker i viss mån en hydrering,
men härvid förbrukas det vid sönderfall av de
tyngre kolvätena frigjorda vätet, under det att
vätet vid hydrokrackning tillföres utifrån.
Kombinerade metoder
Det finns ett stort antal olika modifikationer ocli
kombinationer av ovan anförda processer för
framställning och förädling av motorbensin.
Exempelvis krackas, isomeriseras och
polymeriseras oljefraktioner vid Unitary
Conversion-proces-sen i ett enda reaktionsaggregat och i ett steg.
Därvid upphettas de gasformiga kolvätena till ca 560°
under ett tryck av 200 at ö. För att förbättra
kontrollen över reaktionerna utföres emellertid
processen hos Puré Oil Co. och Alco Products Co.
i två steg, varvid gaserna först krackas och
delvis isomeriseras vid ca 650°C under lågt tryck
och därefter polymeriseras vid ca 510°C under ca
50 at ö tryck. Det finns även trestegsprocesser,
varvid de i utgångsmaterialet förefintliga
omättade kolvätena i det första steget isomeriseras ocli
polymeriseras samt skiljas från oförändrade
mättade kolväten, som i sin tur i det andra steget
krackas och i det tredje steget polymeriseras.
i föreliggande översikt har på grund av ämnets
stora omfattning endast kortfattat och
schematiskt kunnat ingås på de viktigaste
framställningsmetoderna och egenskaperna hos sådana
bensinsorter, vilka kvantitetsmässigt ha den största
betydelsen, nämligen bilmotor- och flygmotorbensin
Övriga bensinsorter såsom tvätt-, lösningsbensin
etc. ha endast antydningsvis berörts. Ej heller
har närmare kunnat behandlas ekonomiska
förhållanden vid bensinframställning eller statistiska
uppgifter om produktionen, förbrukningen o.d.
Vidare har endast bensinframställningens
nuvarande läge berörts. På sista tiden har emellertid
en ny sorts motorer, nämligen reaktionsmotorer,
kommit till användning för drift av flygplan, och
dylika motorer fordra icke något speciellt högt
oktantal hos bensinen. De fordringar, som ställas
på reaktionsmotorbränslen, ha ännu icke
utkristalliserat. Så mycket kan dock sägas, att
högoktan-bränsle icke kommer att erfordras, och det kan
därför hända, att många processer, som ovan
beskrivits och som särskilt kommit till användning
vid tillverkning av högvärdig flygbensin, i
framtiden icke komma att behövas.
Litteratur
1. Dudley, Burns m.fl.: The Refinery Catalog, Houston (Tex.)
1939, 1944.
2. Dunstan, Nash m.fl.: The Science of Petroleum, London 1938.
3. van Winkle: Aviation Gasoline Manufacture, New York 1944.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
