Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Fartygsmodellen genom tiderna, av Gerhard Albe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 19A6
49
Fartygsmodellen genom tiderna
Museidirektör Gerhard Albe, Stockholm
När modellbyggeriet i vårt land tog sin början
torde helt säkert aldrig fullt kunna klarläggas,
men visst är att det går mycket långt tillbaka i
tiden. Man vet att människan sedan årtusenden
på hällristningar sökt avbilda människor, djur.
färdredskap samt farkoster, och det är därför ej
osannolikt att hon även på ett mycket tidigt
stadium sökt att plastiskt framställa båtar i form
av primitiva modeller. Ett intressant belägg
härför i Norden är det förhistoriska fyndet av ett
hundratal små båtar av guld från Nors vid
Thisted i Danmark från bronsålderns slut.
På medeltida sigill och keramikföremål finna vi
avbildningar av olika typer av farkoster och även
några italienska stick visa modeller upphängda
i klosterkyrkor. Från Kina och Japan känna vi
en hel del mycket gamla modeller.
Man har rätt att anta förekomsten av ett mer
gripbart modellbyggen i Norden under 1400- och
1500-talen, som allt mer utvecklades under
1600-talet för att nå sin kulmen mot slutet av
1700-talet. Tendensen hade nu blivit allt klarare, i det
* att modelltillverkningen blivit en nödvändighet
för skeppskonstruktörerna — vilka ofta själva
voro skickliga modellbyggare. Deras syfte med
modellen var att kunna klarlägga och utveckla
tänkta skeppsformer och med modeller kunna
utföra vissa tekniska försök. I regel voro nog
också modellerna för forna tiders skeppsbyggare
det bästa hjälpmedlet att för uppdragsgivaren
visa det blivande fartygets konstruktion.
Noggrannheten inom modellbyggeriet utvecklades i
samma takt som skeppsbyggnadskonsten under
dessa sekler. Stor vikt har lagts vid utformningen
av själva skroven och av alla övriga
konstruktionsdetaljer. Den skulpturala utsmyckningen
utformades redan på modellen i regel med största
omsorg och modellframställningen nådde ofta
upp till en hög konsthantverksmässig nivå.
Kulmen i denna framställningskonst kom mot
slutet av 1700-talet i vårt land liksom också i en
del andra europeiska länder, och det är denna
tradition, som bör vårdas och bevaras av vår tids
och vårt lands skeppsbyggare och konstruktörer.
Under 1800-talet går det till örlogsvarven knutna
modellbyggeriet tillbaka, i Sverige till stor del
Föredrag i avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 22
oktober 1945.
DK 629.12(086.6)
säkerligen på grund av den ringa
nybyggnadsverksamheten av örlogsfartyg.
Det kan i detta sammanhang vara på sin plats
att nämna något om de modellsamlingar, som
funnits på kronovarven eller som haft
framstående skeppskonstruktörer till grundare eller
ägare. Man vet sålunda att sådana samlingar
under 1500-talets senare del funnits hos bl.a.
engelsmannen Samuel Pepys samt hos dennes
landsmän bröderna Pitt. Samma var förhållandet
hos den till Sverige inflyttade engelsmannen
Francis Sheldon. Den utomordentliga samling av
modeller till olika svenska örlogsfartyg, som
samlats inom vår flotta, har Gilbert Sheldon, jämte
den andre stormannen inom
skeppsbyggnadskonsten, Fredrik Henrik af Chapman, att i
huvudsak tacka för sina mest representativa inslag.
De modeller, som samlades inom olika länders
mariner, ha i många fall omsorgsfullt bevarats
och sammanförts till kollektioner liknande de
modellkammare, som inrättades i Danmark och
senare i Sverige. Den tidigaste av andra länders
samlingar torde ha inrättats i Spanien, varefter
England, Frankrike, Holland och Ryssland även
erhållit dylika. Syftet med dessa samlingar var
givetvis att söka åstadkomma centraler, där
modellerna, representerande de väsentliga dragen av
utvecklingen av skeppsbyggnadstekniken, tjänade
ett direkt praktiskt syfte, sökte klarlägga de egna
fartygstypernas utveckling och särart.
Fig. 1. Modell av Osebergsskeppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
