Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1946 - Alkohol-vattentillsats som antiknackningsmedel, av Gn — T L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 1946
j 75
Fig. 3.
Alkohol-vattenin-sprutning som medel att
höja effekt och
verkningsgrad. - e=6,45,
bensin, rik inställning,
...... s — 7,25, bensin,
mager inställning.
Fig. 4.
Alkohol-vattenin-sprutning vid användning
av biänsle med lågt
oktantal (kompressions
förhållande c= 6,45). -
75,6 oktan, ...... 51,5
oktan.
kade kurvorna effekt och andra karakteristika när man
använder 51,5-oktanbensin, mager förgasarinställning och
100-procentig alkohol som tillsatsmedel. Helstreckade
linjer visa de resultat som erhållits med 75,6-oktanbensin.
Kurvorna för det vridande momentet äro jämförliga över
hela hastighetsområdet och vid 1 200 r/m erhålles 34,6
kpm i båda fallen.
Den alkoholhalt, som erfordras för att uppnå bästa
effekt utan att överskrida knackningsgränsen, sträckte sig
från 22 % vid full belastning vid låg hastighet till 14 %
vid 2 800 r/m. Tändförställningskurvan vid alkoholtillsats
visar resultatet av att använda ett lågvärdigt bränsle, för
vilket förbränningsrummet icke var avsett.
Verkningsgradskurvan visar att bränslet med lågt oktanvärde
tillsatt med alkohol var sämre än det bränsle, som hade
högre oktanvärde. Denna sak skulle kunna förbättras
genom att man ändrar förbränningsrummets utformning.
Det är därför oekonomiskt att överbrygga en skillnad av
24 enheter i oktanvärde genom att tillsätta alkohol.
Kurvorna, fig. 5, visa alkohol-vattenbehovet hos två
vanliga personbilsmotorer när 64-oklanbensin användes. De
visa även den erforderliga tillsatsmängden vid
användande av en automatisk insprutningsanordning eller
dubbelförgasare. Det är anmärkningsvärt, att behovet av
anti-knackningsmedel har en skarp topp i
medelhastighetsområdet och en kraftig nedgång bortom denna punkt.
Kurvorna, fig. 6, över prov som företagits med maximal
belastning av en av dessa motorer, en sexcylindrig motor
med stående ventiler och kompressionsförhållande 6,5,
visa praktiskt taget samma effekt vid topphastigheten då
såväl 64-, 72- som 76-oktanbränsle användes.
Det må anmärkas, att vid det maximala knacknings- och
maximala vridningsmomentets hastighetsområde 000 till
2 000 r/m) är verkningsgraden högst för 76-oktanbensin
och jämförelsevis låg för 64-oktan. Vi kunna sluta oss till
av dessa kurvor, om vi anse att verkningsgrad,
vridnings-moment och tändförställning äro lika viktiga vid valet
av bränsle, att minst 76-oktanbensin måste användas till
en vanlig personbil om ett inre kylmedel icke användes.
Det har blivit vanligt att inställa förgasaren för rik
blandning för att därigenom minska tendensen till
detonation och vinna en viss inre kylning. Ur verkningsgrads-
Fig. 5. Lämpliga tillsatsmängder av alkohol och vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
