Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1946 - Fotogrammetri och teknisk kartläggning, av Bertil Hallert och Per Olof Fagerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
\ TEKNISK TIDSKRIFT
bildmaterialet ej medger tillräckligt noggrann
bearbetning, blir en specialfotografering aktuell.
Huruvida en dylik, med efterföljande
fotogram-metrisk bearbetning, är ekonomiskt motiverad,
måste bedömas från fall till fall, varvid ett stort
antal faktorer inverkar. Viktiga sådana äro bl.a.
kartläggningens omfattning, områdets belägenhet,
topografi och detaljinnehåll samt framför allt den
erforderliga noggrannheten.
Särskilt må observeras att de rika
variationsmöjligheterna inom fotogrammetrin även föreligga
vid ett och samma kartläggningsarbete. Därvid
bör först märkas att det i många fall lönar sig
att utföra flygfotograferingen i två skalor, den
ena och mindre skalan för preliminär
bearbetning och över ett större område, den andra och
större skalan för de viktigaste partierna, där högre
noggrannhet erfordras. Även vid en enda skala
kan dock en variation ske. När flygbilderna väl
äro anskaffade, medför nämligen en preliminär
bearbetning, exempelvis i form av enkla
förstoringar och bildskisser eller relativt approximativa
fotokartor eller nivåkartor, en rätt begränsad
kostnad. Ettt sådant kartmaterial kan
framställas snabbt över hela den aktuella ytan samt utgör
oftast en tillräcklig grund för utarbetandet av de
första preliminära arbetsprojekten. Genom dessa
koncentreras intresset till ofta avsevärt mer
begränsade partier, vilka därefter kunna bearbetas
med högre noggrannhet. Genom en sådan
två-stegsbearbetning vinnes tid, vartill kostnaderna
ofta dessutom torde kunna reduceras.
Några användningsområden
Ovan nämnda enkla typer av fotogrammetriskt
bild- och kartmaterial äger även utan
efterföljande noggrannare bearbetning en betydande
användbarhet vid planläggningsarbeten av olika
slag, särskilt om bilderna läsas stereoskopiskt.
Härigenom vinnes icke blott en uppfattning om
terrängens höjdförhållanden — i mångfaldigt
överdriven skala — utan jämväl en ökad
möjlighet att tyda och identifiera detaljerna i
planet.
I de fall, då en sammanhängande översiktskarta
är önskvärd, kan en bildskiss vara av stort värde.
Trots det enkla framställningssättet blir en
sådan ofta väsentligt "bättre än de
sammansättningar av äldre kartor, som bruka utföras för
översiktsändamål utan att någon egentlig stomme
föreligger.
Bland den mångfald uppgifter, för vilkas lösande
dylikt bildmaterial bör vara värdefullt såsom
hjälpmedel, kunna framhållas:
planläggning av olika slag av terrängmätningar
t.ex. polygonnät, avvägningslinjer o. d. Särskilt
värdefull är fotobilden för
punktbeskrivnings-ändamål i samband med dylika mätningsföretag
eftersom det framtida återfinnandet av
fixpunk-ter avsevärt underlättas;
planläggning av markanvändning t.ex. i
samband med fastighetsbildning, stadsplanering etc;
vattenregleringsföretag;
stakning i terrängen av vägar, kraftledningar etc.;
flygfältsbyggen;
geologisk fältrekognoscering.
I åtskilliga fall har dylikt enkelt bild- och
kartmaterial använts för liknande ändamål i Sverige
med gott resultat.
Användningsområden för noggrannare
foto-grammetriska kartor avgränsas helt genom de av
olika metoder m.m. betingade
noggrannhetsklasserna och ekonomiska faktorerna.
Frågeställningen blir härvid blott denna:
kan fotogrammetrisk metod ge den önskade
noggrannheten "så-och-så"?
bli kostnaderna lägre än vid annan
karterings-metod? Härvid dras från kostnaderna de om
möjligt i reda penningar omräknade speciella
fördelar, som de flygfotogrammetriska metoderna
kunna ge i vissa fall, även värdet av viss tidsvinst.
I vissa fall torde en kombination av
fotogramme-triska och terrestra mätningar vara lämplig.
Sålunda torde teknikerna ofta vara fullt betjänta
med den plannoggrannhet, som föreligger i ett
relativt enkelt fotogrammetriskt kartmaterial,
under det att höjdnoggrannheten ej kan anses
tillräcklig för ett flertal tekniska uppgifter. Den
fotogrammetriskt framställda plankartan kan
emellertid i förekommande fall kompletteras
genom höjdmätningar i terrängen (ytavvägning),
vilka avsevärt underlättas genom att plankartan
redan är framställd.* Dennas stora fotografiska
detaljrikedom möjliggör nämligen en enkel
lägesidentifiering av avvägningspunkterna. Detta fall
föreligger t.ex. vid vattenavledningsföretag. En
undersökning för fotogrammetrins användbarhet
för sådana uppgifter är under utförande av
agr.-lic. Y Gustafsson och B Hallert.
Särskild uppmärksamhet förtjänar
fotogrammetrins användning vid fastighetsbildningsföretag
samt stads- och samhällsplaneringar. För dessa
arbeten utgör kartfrågan ofta ett problem, som
särskilt under de senaste åren fått allt större
aktualitet.
Den ifrågasatta stora omarronderingen av
jordbruksfastigheter torde förutsätta omfattande
kartläggningsarbeten, som ställa höga fordringar
på metodernas snabbhet och ekonomi. Vissa
försök, som hitintills utförts i Sverige att använda
fo-togrammetriska kartläggningsmetoder för dylika
uppgifter, ha visat, att fotogrammetrin är en
betydelsefull faktor att räkna med vid lösningen
av den för landet så betydelsefulla frågan om
jordbrukets rationalisering. Professor K D
Myr-beck har under de senaste åren uteslutande
använt fotokartor som kartunderlag vid KTH:s
institutions för skifteslära övningar i
fastighetsbildning. Det är emellertid uppenbart, att ytterligare
forskningsarbete måste nedläggas, innan erforder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
